Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 08:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/jens-littorin-kanske-tog-landets-storsta-parti-ut-segern-i-forskott/

VÄRLDEN

Jens Littorin: Kanske tog landets största parti ut segern i förskott

Foto: NTB Scanpix

OSLO. Statsminister Erna Solberg och hennes borgerliga regering får förnyat förtroende i Norge. Høyres (H) framgång är lika mycket Arbeiderpartiets (Ap) och ledaren Jonas Gahr Støres misslyckande och oförmåga att utnyttja ett upplagt läge.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

”Fyra nya år” ekade på hotellet där Høyre höll sin valvaka. Även den här gången visade sig opinionsundersökningarna inte särskilt tillförlitliga och det som på förhand utmålats som "Thrillervalet" blev mindre spännande än väntat. Norge kommer att fortsatt ha en borgerlig regering med Erna Solberg som statsminister. Så såg det inte ut för ett år sedan.

När socialdemokraterna förlorade makten 2013 sattes Jonas Gahr Støre, den tidigare utrikesministern och hälsoministern, att efterträda Jens Stoltenberg. Under de fyra år som gått har förutsättningarna för att partiet ska återta makten bara förbättrats. Ett kraftigt sjunkande oljepris har kastat in landet i en ekonomisk nedgång. 50.000 personer inom olje- och gasindustrin beräknas ha förlorat jobben, tillväxten har sjunkit liksom kronkursen. Det är en situation som Ap hade förväntats kunna utnyttja och så sent som i december visade opinionsmätningar på 36 procent och på regeringsskifte.

Men kanske tog landets största parti ut segern i förskott. Under valåret har siffrorna rasat med nära tio procentenheter och Gahr Støre har inte varit kapabel att vända den negativa trenden.

Väljarröster från Oslos gator under valkampen tyder på att budskapet om vad partiet står för inte varit tillräckligt tydligt. De röda rosornas parti anklagas för att ha blivit "ljusblått" och har läckt röster åt många håll.

Sosialistisk Venstre, som med Audun Lysbakken som ledare rört sig mer åt vänster, har definitivt gynnats och har tillsammans med Senterpartiet procentuellt sett gått framåt mest. Även Miljøpartiet de Grønne (MDG) har gått framåt, sannolikt på grund av att man är enda parti som helt sagt nej till "det svarta guldet". Partiet lockar många unga väljare, vilket symboliseras av att blott 18-åriga Hulda Holtvedt har stått på tredje plats på partiets Oslolista inför valet. "Arbeiderpartiet, det hörs ju på namnet att det är gammeldags", sade en valarbetare i Oslo i helgen.

700.000 utdelade rosor i valkampanjen har inte räckt för Ap. "Ett slag i ansiktet på Jonas", var kommentaren när de usla siffrorna dök upp på valvakan i Folkets hus på Youngstorget. Frågan är om knivarna kommer att slipas nu. Jonas Gahr Støre och hans parti har hur som helst en hemläxa att göra.

Men äras den som äras bör. Det är över 30 år sedan Høyre vann två val i rad. Valspurten har varit imponerande. Det fanns all anledning för partimedlemmarna att fira. Trots inte helt gynnsamma förutsättningar och trots att hon haft med sig Fremskrittspartiet (Frp) i regeringen, vilket ogillas starkt av många norrmän, har Erna Solberg lyckats hålla ställningarna. En politik med skattesänkningar, kapade vårdköer och utbyggda vägar och järnvägar har gått hem. Att "Jern-Erna", som hon kallades under sin tid som kommunminister i en tidigare regering, tillsammans med Frp:s ledare Siv Jensen och den kontroversiella integrationsministern Sylvi Listhaug bedrivit stenhård flyktingpolitik har inte skrämt bort särskilt många väljare. Tvärtom kan det ha bidragit till att den blåblå regeringen sitter kvar vid makten.

I det norska Stortingsvalet 1985 fick landets två stora partier 71,2 procent av rösterna. Gro Harlem Brundtland fick som ledare för Arbeiderpartiet 40,8 procent och tre av tio väljare röstade på Høyre och Kåre Willoch. Det var inte långt från ett tvåpartisystem. 16 år senare i 2000-talet första val fick de båda partierna 45 procent tillsammans. Industrisamhällets konfliktlinje var inte lika tydlig. Ytterligare 16 år senare är storleksordningen ungefär densamma, men flera valanalytiker pekar på att mindre partier med starka profilfrågor får allt större framgång. Skiljelinjen mellan rött och blått är inte lika tydlig som tidigare, men det verkar som att det är de borgerliga som tjänat på det.

Läs mer: Statsvetare: Flyktingfrågan ställs på sin spets

Ämnen i artikeln

Val Norge
Erna Solberg

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt