Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 11:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/joe-biden-ger-sig-in-i-kampen-vill-bli-usas-president/

Världen

Joe Biden ger sig in i kampen – vill bli USA:s president

Joe Biden. Foto: Joseph Prezioso/AFP

Förre vicepresident Joe Biden har nu officiellt tillkännagett att han kandiderar till posten som Demokraternas kandidat i nästa års val i USA. Redan under förhandsspekulationerna har han legat i täten av de flesta förtroendebarometrar.

Rätta artikel

– Vi för just nu en kamp om nationens själ, säger Biden i ett tre och en halv minut lång videoklipp han släppt online.

https://twitter.com/JoeBiden/status/1121353260231688192

Biden väljer att utgå från Charlottesville, Virginia, den symboliska orten för USA:s grundande i och med att den var hemvist för Thomas Jefferson, en av grundlagsfäderna. Han kopplar sedan detta till det faktum att Charlottesville också valdes av nazister och andra högerextremister för deras dödliga protestmarsch i augusti 2017, en händelse som president Donald Trump skulle visa sig ha mycket svårt att ta avstånd från.

Martin Gelin: Biden riskerar möta hårt motstånd från vänsterflanken 

Skillnaden mot den nuvarande statschefen är en tydlig strategi och Biden har många gånger förr ställt sig eller andra i kontrast mot Trump, med den ofta uttalade poängen att presidenten agerar i strid mot konstitutionen. Det är tredje gången Biden kandiderar till presidentposten – 1988 förlorade han mot Michael Dukakis och 2008 mot Barack Obama som han dock blev vicepresident till under två mandatperioder.

Paret Obama-Bidens ledarskap slutade med stigande förtroendesiffror och en ekonomi som återhämtat sig från finanskrisen som präglade deras första år vid makten. Det är en omständighet som Biden-kampanjen kommer att trycka på, liksom det faktum att han har ett nästan halvt sekel lång erfarenhet av toppolitiken.

Just det kan också ligga honom i fatet från både Republikanerna och motståndarna i det egna partiet. Från höger kommer han att utmålas som en företrädare för ett arkaiskt etablissemang och från liberalare vänsterkanten kommer man att peka på hans historiska ståndpunkter som inte rimmar med hur det politiska klimatet utvecklats de senaste åren.

Biden har röstat emot aborträtten, drivit flera konservativa kriminalrättsfrågor, propagerat för fortsatt åtskillnad mellan svarta och vita barn på skolbussar, stöttat Irakkriget och många gånger röstat för beslut som gynnar storbanker framför bankkunderna. I egenskap av ordförande för senatens justitieutskott 1991 har han fått skarp kritik för hur han skötte utfrågningarna av juridiska rådgivaren Anita Hill som anklagade HD-domaren Clarence Thomas.

Joe Biden har på senare år bett om ursäkt för hur han agerade under senatsförhören, men många kritiker tycker det var för sent och för lite. Många av dessa kritiker står längre ut på den demokratiska vänsterkanten och föredra någon av de 19 andra som redan valt att kandidera för partiet inför valet den 3 november 2020.

Den allra senaste tiden har Biden också tvingats till försvar för anklagelser om oönskat närgånget beteende mot både flickor och kvinnor. Även där har han försökt be om ursäkt med saker som att sociala normer har ändrats under hans liv, men det är inte säkert att det räcker med förklaringar som ”det är bara sådan jag är”.