Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Kampen mot IS i fokus i debatt i USA

Carly Fiorna, Chris Christie, Ted Cruz, Jeb Bush och Donald Trump under debatten.
Carly Fiorna, Chris Christie, Ted Cruz, Jeb Bush och Donald Trump under debatten. Foto: Robyn Beck/AFP

I en tv-sänd debatt som handlade helt om USA:s nationella säkerhet och kampen mot IS konkurrerade de republikanska presidentkandidaterna om att framstå som tuffast mot terroristerna och mest trovärdig som överbefälhavare.

Donald Trump, ännu en gång placerad i mitten av scenen, stod fast vid att han kan tänka sig att bomba terroristers familjer, och stänga ned internet i de områden där IS verkar.

Ted Cruz förordade ett fullständigt förintande av IS genom en massiv bombmatta över IS-kontrollerade områden.

Andra kandidater förordade kraftigt höjda militärutgifter, förstärkta flyganfall och stora satsningar på gränskontroll.

– Hotet kommer från radikal islamistisk terrorism och en överbefälhavare måste hålla Amerika säkert, sa Cruz långsamt under sitt inledningsanförande med blicken fast i kameran.

Den femte och för året sista debatten mellan de republikanska presidentkandidaterna sändes i CNN från Las Vegas natten till onsdagen, svensk tid. Intresset för de långa debatterna har i USA varit stort och de drar många miljoner tittare. Kvällen kretsade uteslutande kring USA:s säkerhet, övervakning, om kampen mot IS i USA och på plats i Mellanöstern och om immigrationssystem och invandringspolitik. Underliggande präglades debatten även av deltagarnas intensiva strävan att positionera sig i tävlan om väljarnas stöd.

– Donald, du kommer inte att kunna förolämpa dig till presidentskapet, sa Bush, som också anklagade Trump för att lära sig allt han kan om militära strategier från tecknade barnprogram på tv.

– Med Jebs attityd blir vi aldrig stora igen, så mycket kan jag säga, vi blir aldrig stora igen, kontrade Trump, som också sa:

– Jeb Bushs kampanj är en katastrof. Jag har 42 procent i opinionsmätningarna, han har 3!

Jeb Bush har inte lyckats vända kräftgången och i ett försök att få fart var han den som tydligast angrep Trump. Det animerade meningsutbytet punkterades dock av John Kasich, som sa:

– Sådana där bråk för oss inte framåt. En stark ledare har ett vettigt program och en sund politik.

Under de senaste veckorna har fokus för både medierna och kampanjerna förändrats – och det handlar i huvudsak om två saker: terrorattackerna i Paris och Kalifornien, och om framgångarna för Donald Trump.

IS angrepp på västvärlden riktade omedelbart strålkastarna mot utrikes- och säkerhetspolitik. Plötsligt blev hotet påtagligt – kan det som hände i Paris ske också på amerikansk mark? – och bevakningen av kandidaterna började också handla om erfarenhet. Vem kan på allvar axla rollen som överbefälhavare? Vem har förmågan att ta USA:s intressen tillvara på en internationell scen, och förhandla med andra politiska ledare, inklusive nyckfulla diktatorer? Med denna fond var temat för kvällen givet.

Debatten präglades av en föreställning om USA som under attack, av rädsla och av ett behov av försvar och attack, och gränser säkrade mot farliga inkräktare.

Ben Carson, Donald Trump och Ted Cruz. Foto: Robyn Beck/AFP

Inriktningen på utrikespolitik har fördärvat läget framför allt för Ben Carson, som under några veckor såg sin stjärna stiga. Den pensionerade neurokirurgen Carsons uppenbara kunskapsluckor inom utrikespolitik slog omedelbart tillbaka och hans siffror har rasat.

Under nattens debatt svarade han i hög grad genom metaforer som inbegrep flygplanssäkerhet och syrgasmasker; operationssalar (”man mår ofta bättre om man slutför något”, i fråga om både cancerbehandlingar – och IS) och sin förmåga att få saker gjorda, ”jag har utarbetat ett nationellt stipendieprogram”. På en fråga om sin strategi i Syrien och Irak sa han:

– Mellanöstern har varit i uppror i tusentals år, och att vi ska kunna komma in där med några små bomber och ändra på det är korkat, sa Ben Carson, som lite senare också något överraskande sa att han inte har några problem att skicka marktrupper om så krävs.

Ben Carson framstod som isolerad på scenen och deltog inte i replikskiften med övriga deltagare.

Det gjorde däremot Ted Cruz och Marco Rubio, som har fått ökade möjligheter med en lyft utrikespolitik. Till skillnad mot Carson, som saknar all politisk erfarenhet, sitter de båda i senaten. I opinionsmätningarna ligger de båda i toppskiktet.

Rubio och Cruz hamnade också i intensiv argumentation om hur den andre röstat i senaten, i syfte att punktera varandras trovärdighet. Det handlade om såväl synen på övervakning som om immigrationsfrågor, där Marco Rubio pekade ut Ted Cruz stöd för gästarbetares visum; medan Cruz lyfte fram Rubios propagerande för en mer övergripande väg till medborgarskap, ett förslag han sedermera övergav, sedan han kritiserats för det.

Chris Christie, guvernör i New Jersey, högg mot de båda senatorerna som representanter för det inkompetenta ”Washington” som aldrig får något gjort.

Donald Trump och Ted Cruz. Foto: John Locher/AP

De attacker mellan Donald Trump och Ted Cruz som många väntat sig – då de konkurrerar i täten av opinionsundersökningarna – uteblev emellertid i hög grad.

Ted Cruz betonade dock att hans strategi mot IS är riktad mot skurkarna, ”the bad guys”, och inte mot samtliga muslimer. Trump lät kritiken vara:

He is wonderful,. Han är toppen, sa Trump när han fick en fråga av moderatorerna som inbjöd till ett angrepp på Cruz, och klappade vänskapligt om sin konkurrent på axeln.

Bakom kulisserna är de givetvis medvetna om att endast en person kan bli republikanernas kandidat.

Donald Trump, vars utspel om att stoppa alla muslimer från att komma in i USA har fått enorm uppmärksamhet, har fortsatt stiga i opinionsundersökningarna. Enligt de senaste mätningarna stöds han på nationell nivå runt 40 procent av republikanska väljare. Ted Cruz, som ligger på andra plats, ligger på runt 14 procent. Sannolikt viktigare är mätningarna i de tidigaste primärvalsstaterna Iowa och New Hampshire – och där är ställningen betydligt jämnare.

Donald Trumps kampanj har varit oförutsägbar och hans uttalanden, ofta grova och förolämpande, har fått kraftiga reaktioner. De har dock alltid lett till ökande opinionssiffror för honom.

Ingen av de andra kandidaterna stöder förslaget om att stänga muslimer ute, men sex av tio republikanska väljare är positiva till tanken (men 57 procent av amerikanerna som helhet tycker att idén är mycket dålig).

Ökat intresse har riktats kring hur de övriga kandidaterna ska hantera honom – i vilken mån vågar de angripa honom, med risk för att stöta bort hans supportar, som utgör en viktig del av den konservativa väljarkåren?

Belysande var att Trump nu tycktes utesluta att ställa upp som oberoende kandidat, en möjlighet som har gjort ledande republikaner oroliga för en ovanligt omtumlande vår.

Under CNN-debatten attackerades Trump kraftigast från de kandidater som stod längst ifrån honom politiskt – som John Kasich, Jeb Bush och liberatarianen Rand Paul, som sa:

– Är Donald Trump verkligen en seriös kandidat? Förslaget om internet strider mot konstitutionen första tillägg, och att döda oskyldiga familjemedlemmar strider mot Genèvekonventionen. Tror du på konstitutionen? Tänker du ändra på konstitutionen?! Trumps mer svävande svar på hur en sådan internetbegränsning skulle gå till ådrog sig buanden från publiken.

De republikaner som står ideologiskt närmare Trump, eller högre i opinionsmätningarna, var mer försiktiga.

I princip samtliga riktade däremot enkla svingar mot givna antagonister som president Barack Obama – ”alla här på scenen är bättre än den administration vi har nu” var en kommentar som fälldes av ett flertal – och mot Hillary Clinton. De båda klumpades regelmässigt ihop, med tydlig referens till Clintons tid som utrikesminister.

Vassast angrepp på Clinton kom från Carly Fiorina, det republikanska fältets enda kvinna. Fiorina kämpade för att komma in i debatten, och framhävde sin ledarerfarenhet och sitt nätverk bland generaler och världsledare.

Också ”barnbordsdebatten”, som föregick huvuddebatten och där de fyra kandidater med lägre opinionsstöd deltog, handlade uteslutande om säkerhetspolitik. Lindsey Graham, som är senator, är en av de som tydligast tagit avstånd från Donald Trumps retorik. Graham är en traditionell konservativ politiker och en hök – han förespråkar minst 10.000 amerikanska marktrupper i Mellanöstern – men han skyr Trumps sätt att avvisa en hel religion.

Ingen av de lägst rankade kandidaterna lär emellertid komma ifråga för nomineringen. Att de fortfarande hänger i racet mot Vita huset kan verka märkligt, men visar också hur osedvanligt oviss utgången fortfarande är: oväntade händelser eller vändningar kan fortfarande öppna dörren för en kandidat som har lågt stöd i dag.

Presidentvalet

Valåret 2016 avgörs först i presidentvalet i november, men hela året präglas av val och kampanjer. Primärvalssäsongen drar i gång den 1 februari, i Iowa, följt av New Hampshire den 9 februari. Den så kallade ”Super Tuesday”, då flera viktiga delstater håller primärval, är den 1 mars.

Partikonventen, då den slutliga kandidaten nomineras, äger rum i juli.

Nästa tv-debatt mellan Demokraternas kandidater hålls på lördag. Där deltar Hillary Clinton, Bernie Sanders och Martin O’Malley.

CNN-debatten

Medverkade i debatten gjorde de kandidater som kvalificerat sig enligt de regler som CNN satt upp, och som byggde på en sammanvägning av de senaste opinionsundersökningarna på nationell nivå, samt i de första delstater där primärval hålls, Iowa och New Hampshire.

Medverkade gjorde Donald Trump, Ben Carson, Ted Cruz, Marco Rubio, Chris Christie, Jeb Bush, John Kasich, Carly Fiorina och Rand Paul.

Vid fördebatten, för de kandidater med lägre stöd, deltog Lindsey Graham, Rick Santorum, Mike Huckabee och George Pataki.

Den fjortonde kandidat som fortfarande kampanjar, Jim Gilmore, kvalificerade sig inte.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.