Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-17 09:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/kina-rasar-mot-pompeo/

Världen

Sopsortering huvudnyhet i Kina 30 år efter massakern

Studenterna protesterade mot korruption, och för frihet och demokrati. De kände vind i seglen och hade stöd från delar av ledningen i kommunistpartiet. Men den hårdföra falangen i partiet vann och beordrade militären att gå in på torget. Foto: Mark Avery/AP

PEKING. Medan världen minns och fördömer massakern vid Himmelska fridens torg kampanjar den kinesiska ledaren Xi Jinping för sopsortering. Den 30-åriga minnesdagen möts med tystnad i Kina, med undantag för några fördömanden av utlandets kritik mot regimens agerande.  

Massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 ska helst begravas och aldrig mer nämnas, är kommunistregimens önskan. På tisdagen var 30-årsdagen av när militären öppnade eld mot demonstranterna en icke-nyhet i landets medier. I stället dominerades tidningarnas rubriker av ledaren Xi Jinpings uppmaning till folket att sopsortera, som en del av en pågående miljökampanj. 

Men världen har inte glömt hur stridsvagnar rullade in på torget och förvandlade protesterna till ett blodbad. Årsdagen av Himmelska fridens torg får stor uppmärksamhet utanför Kina både i medier och i form av manifestationer. I Hongkong räknade arrangörerna med att rekordmånga, 180.000, skulle delta i den årliga ljusvaka som hålls för att hedra de som omkom i protesterna. Och från officiellt håll har såväl EU som USA fördömt massakern som ledde till att hundratals, eller tusentals dog. Någon officiell siffra på hur många som miste livet i protesterna mot korruption, och för frihet och demokrati, har regimen aldrig gått ut med. 

Hundratals eller tusentals miste livet när militären gick in för att stoppa protesterna på Himmelska fridens torg 4 juni. I dag har det gått 30 år och Kina lägger locket på om händelsen.

Ett uttalande från den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo i början av veckan fick dock Kinas ledning att reagera. Relationerna mellan de två länderna är redan kraftigt försämrad till följd av det pågående handelskriget. Nu uppmanade Pompeo Kina att frisläppa alla dem som har fängslats på grund av sin kamp för mänskliga rättigheter. Pompeo hyllade studentrörelsen för sitt ”hjältemod” för 30 år sedan och slog fast förhoppningen om att Kinas integration med omvärlden skulle leda till ett mer öppet samhälle hade gått om intet. Pompeo kritiserade också Kina för behandlingen av uigurer i provinsen Xinjiang, nordvästra Kina, där en miljon satts i arbetsläger och hindras från att utöva sin religion.

Mannen som försöker hindra stridsvagnarna från att komma fram dagen efter massakern har blivit en symbol för Kinas agerande 4 juni 1989.

USA uttrycker sig arrogant och fördomsfullt, hävdade den kinesiska ambassaden i ett uttalande och anklagade USA för att lägga sig i landets interna affärer. Kinas mänskliga rättigheter har aldrig varit bättre, enligt ambassaden.

Också statliga Global Times uppmärksammade i ett ovanligt drag 4 juni i en artikel i måndags. Tidningen hyllar regimens ingripande och kallar det för en ”vaccination” som gjort det kinesiska samhället immunt mot politisk turbulens i framtiden. Det är helt i linje med hur Kinas kommunistparti brukar förklara att militären kallades in, att det var tvunget för stabiliteten i landet. 

Poliser utanför Himmelska fridens torg i Peking på tisdagen.

Samtidigt råder en uppenbar oro för att för mycket uppmärksamhet kring händelsen ska orsaka oroligheter. Allt som kan misstänkas handla om massakern raderas från sociala medier, exempelvis är siffrorna 4 och 6 som markerar datumet tabu. Utländska webbsidor blockeras i högre grad än vanligt, både den amerikanska nyhetskanalen CNN och nyhetsbyrån Reuters har rapporterat att deras artiklar om massakern stoppats av brandväggar i Kina.

Vid Himmelska fridens torg tvingas besökare ta sig igenom striktare säkerhetskontroller än vanligt. De flesta utländska journalister släpps inte in alls, vilket DN fick erfara i lördags, och de som kommer in rapporterar att de följs hack i häl av säkerhetspoliser.

Läs också: 30 år efter massakern kväser regimen alla försök till protester