Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Kina till svenska riksdagsmän: Lägg er inte i våra angelägenheter

Foto: Anette Nantell

De riksdagsledamöter som träffade Tibets exilledare Lobsang Sangay under det pågående Sverigebesöket har fått telefonsamtal som uppfattas som hotfulla och aggressiva från Kinas ambassad. Lägg er inte i kinesiska inre angelägenheter var budskapet.

Ingen minister i Sverige är beredd att träffa Lobsang Sangay, som är Tibets premiärminister i exil. Inför det möte som han höll med Riksdagens vänskapsgrupp för Tibet kontaktades flera av de tio medverkande parlamentarikerna av kinesiska ambassaden.

– Det fanns en hotfull underton i samtalet, säger Kerstin Lundgren (C).

För hennes del blev det extra viktigt att verkligen träffa Lobsang Sangay.

– Vi ska lyssna på alla. Och mänskliga rättigheter är en universell fråga, inte en intern kinesisk angelägenhet, säger Kerstin Lundgren. 

Lobsang Sangay är van vid att Kina försöker sätta käppar i hjulet under hans resor för att få stöd för tibetanernas krav på självstyre. Han säger att han skulle vara ständigt deprimerad om han tog åt sig av alla inställa möten.

– I takt med att Kinas ekonomiska och politiska inflytande ökat är det fler som säger nej till att träffa mig. Länderna värnar om sina relationer med Kina, säger han.

– Alla länder har rätt att välja, men den som satsar på Kina ställer också upp på landets villkor. Tibet står för demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättssäkerhet. Kinas linje är den motsatta, säger Lobsang Sangay.

– Tibet har kämpat med icke-våld i mer än 50 år och borde vara ett föredöme. Istället är det grupper som Boko Haram och IS som får mest uppmärksamhet. Det sänder ut ett olyckligt budskap till de självständighetsrörelser som finns i över hela världen, säger Lobsang Sangay.

Foto: Anette Nantell

Det har gått sex år sedan den nu 82-årige Dalai lama lämnade över det politiska ansvaret till Lobsang Sangay. Från exilen i Indien kämpar han för att Tibet ska få självstyre inom Kina. Förklaringen till att Tibet sedan länge gett upp kravet på självständighet är realpolitisk, enligt Lobsang Sangay. Han har upprepade gånger vädjat om att få i gång en dialog med regimen i Peking, men inga officiella samtal har ägt rum sedan 2010. 

Samtidigt är de senaste årens utveckling i Tibet nedslående. Bland annat Amnesty International rapporterar om ökat förtryck och övervakning av den tibetanska befolkningen.

– Tibet håller på att bli som DDR och Nordkorea, ett angivarsamhälle där ingen kan lita på någon, säger Lobsang Sangay.

Kina har skärpt bevakningen av gränserna mot Nepal och Indien.

– Normalt har varit att mellan 2.000 och 3.000 flyr varje år. De senaste åren har det bara varit 200–300, säger Lobsang Sangay. 

I Tibet pågår också en snabb exploatering av naturtillgångar som Lobsang Sangay höjer ett varnande finger för.

– Glaciärerna i Tibet är hela Asiens vattentorn. Men än 1,4 miljarder människor i hela världen är beroende av vattendrag som har sina källor i Tibet, säger Lobsang Sangay.

DN har sökt den kinesiska ambassaden i Stockholm för en kommentar.

Fakta.Tibet

Kina invaderade Tibet 1950. Efter ett misslyckat uppror 1959 drevs Dalai lama i landsflykt. Sedan dess har han och exilregeringen sitt högkvarter i Dharamsala i Indien. Kina betraktade inte Tibet som en suverän stat vid invasionen.

2011 lämnade Dalai lama över den politiska makten till Lobsang Sangay, som förra året valdes om för en ny femårsperiod. Sangay är juristutbildad vid Harvard och var under många år bosatt i USA.

Tibet har 2,8 miljoner invånare. Nära tre miljoner tibetaner bor i grannprovinserna i västra Kina. 150 000 tibetaner lever i exil, varav 100 000 i Indien och 20 000 i Nepal.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.