Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-28 15:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/kinas-och-usas-relation-den-samsta-pa-artionden/

Världen

Kinas och USA:s relation den sämsta på årtionden

President Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping vid G20-mötet i Osaka i Japan 2019.
President Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping vid G20-mötet i Osaka i Japan 2019. Foto: Kevin Lamarque/Reuters

Den redan frostiga relationen mellan världens två supermakter, Kina och USA, har sjunkit till nya bottennivåer under coronakrisen. Anklagelserna haglar som spön i backen från båda sidor. För regimen i Peking är USA en gemensam fiende som kan piska upp de nationella stämningarna och dämpa inhemskt missnöje med hur viruset hanterades i inledningsskedet.  

I takt med den ökade spridningen av det nya coronaviruset i USA har Donald Trumps administration höjt tonläget mot Kina. Viruset har till Pekingregimens irritation fått heta ”Wuhanviruset” och utrikesminister Mike Pompeo har hävdat att det finns ”betydande bevis” för att utbrottet uppstod på ett laboratorium i Kina, utan att presentera några som helst belägg.

Reaktionen från Kina är motattack. Den statliga tv-kanalen CCTV har kallat Pompeo för galen och efterlyst en internationell utredning om USA:s ”otroligt misslyckade” virusbekämpning. 

I stället för att ena, har covid-19 fört relationen mellan världens två mäktigaste ekonomier ner till frostigare nivåer än på årtionden. En utveckling som är allvarlig för hela världen, menar Kinakännaren Frédéric Cho, som bland annat är vice ordförande för Sweden-China Trade Council.

I stället för att ena, har covid-19 fört relationen mellan världens två mäktigaste ekonomier ner till frostigare nivåer än på årtionden.

 – Det är paradoxalt. Handelsförbindelserna mellan USA och Kina har aldrig varit så täta. Men politiskt är stämningen den sämsta sedan tidigt 1970-tal, säger Frédéric Cho.

Det var på 1970-talet som Henry Kissinger som säkerhetsrådgivare under Nixon-administrationen åkte till Peking och påbörjade en islossning i relationen till Kina. 

Efter det närmade sig länderna varandra, Kina släpptes under Bill Clintons tid som president in i världshandelsorganisationen WTO, handelsutbytet blev allt större och den kinesiska ekonomin blomstrade med tillväxttal som pekade mot att landet snart kör om USA som världens största ekonomi.

En graffitimålning av Xi Jinping och Donald Trump i Berlin i Tyskland.
En graffitimålning av Xi Jinping och Donald Trump i Berlin i Tyskland. Foto: Markus Schreiber/AP

Men under president Trump har förhållandet blivit allt frostigare. Trump har visserligen upprepade gånger kommit med kärleksförklaringar till Kinas ledare Xi Jinping. Men i praktiken har han agerat tuffare än någon av sina företrädare. Han har inlett ett handelskrig med Kina, höjt tullarna i flera omgångar och förbjudit kinesiska Huawei från att delta i upphandlingarna om 5G i USA. 

Svaren från regimen i Kina, som har blivit mindre öppet och mer auktoritärt sedan Xi Jinping kom till makten, har inte låtit vänta på sig. Internationella forskare har allt svårare att få visum till Kina, amerikanska journalister har slängts ut och två kanadensare sitter fängslade som ett svar på att Huaweis finanschef häktades i Kanada på USA:s uppmaning. 

För den kommunistiska regimen i Peking är de amerikanska attackerna ett bevis på det de länge har misstänkt: att USA vill hålla tillbaka Kina i landets strävan att återta sin roll som en ledande makt i världen. 

Samtidigt har kommunistpartiet en balansgång att gå i sina svar på USA:s attacker. Å ena sidan kan man inte låta sig hunsas, å andra är det viktigt att upprätthålla goda förbindelser med resten av världen. Inte minst i kölvattnet av det ekonomiska ras som coronaviruset inneburit. 

Frédéric Cho
Frédéric Cho Foto: Per Mortensen

För Kommunistpartiet är skräckscenariot en utveckling liknande den som ledde till Sovjetunionens kollaps, där sämre ekonomi var en stor förklaring. Första kvartalet i år sjönk Kinas ekonomi som en sten och landet behöver resten av världen för att komma på fötter igen.

– Därför vill man inte driva den hårda retoriken för långt, säger Frédéric Cho.

Samtidigt är det viktigt för Kina att tillfredsställa publiken på hemmaplan. Även här finns ett missnöje med att regimen reagerade för sent på virusutbrottet. Då kan USA fungera som en gemensam fiende som kan understödja de nationalistiska stämningarna i landet.  

– För Kina gäller det att låta tufft utåt, att visa att ingen får trampa på Kinas heder. Sedan skickar man ödmjuka signaler inåt, visar att landet bryr sig. Läkaren som varnade om viruset blev ju senare martyrförklarad. Regimen går en svår balansgång, säger Frédéric Cho.

Han ser med oro på hur relationerna mellan USA och Kina skapar osäkerhet i världen. Effekterna märks redan, när Trump hotar med nya tullar faller börserna och osäkerhet om framtiden skapar dåliga förutsättningar för investeringar. 

– Att de två träter skapar en osäkerhet som gör det mer riskfyllt att göra affärer.