Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-10 07:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/kinesisk-ilska-efter-amerikanskt-lagforslag-om-hardare-tag/

Världen

Kinesisk ilska efter amerikanskt lagförslag om hårdare tag

Ett interneringsläger i Artux i den kinesiska provinsen Xinjiang. Bilden är från december 2018. Det här är ett av flera läger där uppskattningsvis en miljon muslimer är internerade, enligt medieuppgifter. Foto: Ng Han Guan/AP

PEKING. Ett amerikanskt lagförslag som kräver hårdare tag från Donald Trump mot Kinas behandling av den muslimska minoritetsbefolkningen uigurer väcker ilska i Kina. Kommunistpartiet är trött på att USA rotar i vad man anser vara Kinas interna angelägenheter. 

Det bådar inte gott inför förhandlingarna om ett slut på handelskriget.

Relationen mellan USA och Kina har svalnat rejält på senare tid. De låga temperaturerna sjönk ännu lägre efter att USA:s representanthus på tisdagen röstade igenom en lag som fördömer behandlingen av den muslimska befolkningen i den nordvästra provinsen Xinjiang.

Om lagen även går igenom senaten och godkänns av president Donald Trump är det en av de starkaste internationella påtryckningarna i Xinjiang-frågan hittills. I lagtexten, som godkändes med överväldigande majoritet, binds Trump att fördöma agerandet mot muslimerna och uppmana Kina att stänga de interneringsläger där minst en miljon muslimer bedöms sitta.

Chan Quanguo, partisekreterare för Kommunistpartiet i injiang, uppges vara en av de ansvariga för Kinas politik när det gäller uigurer. Foto: Mark Schiefelbein

USA pekar också för första gången ut en ansvarig för politiken, Chan Quanguo som är partisekreterare för Kommunistpartiet i Xinjiang och medlem i politbyrån. I lagtexten förslås sanktioner mot honom och andra befattningshavare som misstänks bryta mot de mänskliga rättigheterna i regionen.

Lagförslaget kommer efter att två rapporter läckt från den kommunistiska regimen om dess agerande i Xinjiang. De visar att lägren har satts upp på order av den yttersta toppen i kommunistpartiet. Syftet ska vara att hindra uigurerna från att utöva sin religion och att lära dem att älska kommunistpartiet. I ett av dokumenten framkommer hur Kinas högsta ledare Xi Jinping uppmanat sina medarbetare att använda ”diktaturens alla medel” och ”absolut inte visa någon nåd” för att utrota islamistisk extremism.

Av dokumenten framgår också hur barn medvetet skiljs från föräldrar och hur de intagna övervakas dygnet runt av bevakningskameror. Bara när de lärt sig ”rätt ideologi” släpps de ut.

Kina har slagit ifrån sig och hävdar att dokumenten är falska. Lägren är enligt regimen utbildningscentrum som ska bekämpa terrorism. 

Det stämmer att uiguriska attentatsmän har genomfört ett antal dåd, bland annat en knivmassaker i Kunming 2014 då 31 personer dödades. Men det finns många exempel på människor som har hamnat i lägren bara för att de utövat sin religion eller för att ha kontakter med utlandet.

Tisdagens omröstning i representanthuset väckte heta känslor i Peking. Kommunistpartiet är trött på att USA rotar i det man anser vara Kinas interna angelägenheter och tycker att omvärlden har missuppfattat dess politik i Xinjiang. Det handlar enligt utrikesdepartementet inte om att bryta mot mänskliga rättigheter eller religion. Politiken syftar till att få ett slut på terrorism i regionen.

Kina hotar nu med motåtgärder. Det är omöjligt att det här inte kommer att påverka Kinas och USA:s relation, och samarbete på viktiga områden, sade talespersonen Hua Chunying vid en presskonferens på tisdagen. I kinesisk media talas det om reseförbud till Xinjiang för amerikanska beslutsfattare.

För Peking är utfallet om Xinjiang ytterligare en orättmätig attack med syfte att skada Kina. Tidigare i veckan ”straffade” landet USA för att ha röstat igenom en lag som stödjer demokratirörelsen i Hongkong, också det en intern angelägenhet i Kinas bok. Amerikanska flottan och flygvapnet förbjuds nu i Hongkongs hamnar och verksamheten för en del amerikanska frivillighetsorganisationer i Hongkong kommer att begränsas.

Mitt i detta håller USA och Kina på att försöka sluta fred i det utdragna handelskriget. Förhandlingarna lär inte underlättas av den tuffa tonen mellan länderna på andra områden. Samtidigt är Trump svårtolkad. Han hade på onsdagen ännu inte kommenterat omröstningen i representanthuset. Men i måndags verkade han kratta för att ett handelsavtal med Kina kan dröja. Det kan vänta till efter valet, sade Trump

Läs mer:

Tiktok spärrar tonårings konto efter inlägg om muslimska läger i Kina 


Marianne Björklund: Över en miljon i läger när Xi vill ena Kina