Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-18 16:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/klanernas-inflytande-ar-nyckeln-till-att-forsta-konflikten/

Världen

”Klanernas inflytande är nyckeln till att förstå konflikten”

Afrah Nasser, en jemenitisk journalist som är på plats i Gottröra.
Afrah Nasser, en jemenitisk journalist som är på plats i Gottröra. Foto: Beatrice Lundborg

Konflikten i Jemen beskrivs ofta som ett ”war by proxy” (krig genom ombud) där regeringssidan får stöd av bland annat Saudiarabien och huthimilisen av Iran. 

Men det är en alltför förenklad bild, menar Afrah Nasser, en jemenitisk journalist som sedan sex år lever i exil i Sverige.

Erik Ohlsson
Rätta artikel

– Visst utspelas Jemenkriget mellan de regionala stormakterna Saudiarabien, Iran – och Förenade Arabemiraten. Men det finns andra nivåer av konflikten också som är viktiga att greppa. Den  som inte räknar med de lokala aktörerna, främst stammar och klaner, kommer aldrig att på djupet förstå konfliktens dynamik, säger Afrah Nasser.

Hon är på plats i Johannesberg norr om Stockholm för att för flera uppdragsgivare rapportera om de pågående fredssamtalen om Jemen.

Nathan Shachar: En maktkamp med många aktörer i skiftande allianser 

När Jemenkriget betraktas genom västerländska glasögon glöms ofta stam- och klanstrukturerna i landet bort, menar Afrah Nasser.

– De styrande i Jemen har alltid försökt mobilisera de mäktiga klanerna på sin sida. Om inte annat så köper de stamhövdingarnas och klanledarnas lojalitet. När Ali Abdullah Saleh (Jemens mångårige diktator) förlorade makten, berodde det på att han tappade greppet om klanerna. Saleh styrde länge genom att spela ut dem mot varandra, säger hon.

– Innan Saleh mördades (av sina tillfälliga bundsförvanter huthierna) i slutet av förra året, bad han om stöd av mäktiga klanledare. Men de tog sin hand ifrån honom, och utan beskydd blev han ett lätt byte för huthierna, säger Afrah Nasser och tillägger:

– Det är en förklaring som jag som sällan sett i västmediernas rapporter.

Varför?

– Delvis beror det nog på att utländska journalister har begränsade möjligheter att ta sig in i Jemen och rapportera. Ett annat skäl är lathet. Det här är ju komplicerade och svåröverskådliga saker. Det blir inte mindre komplicerat av att klanernas lojalitet kan skifta från en dag till en annan.

Klanstrukturerna är mindre märkbara i de större städerna och i kustområdena. Men i bergstrakterna, på högplatåerna och i ökenområdena i det inre av Jemen är klanerna fortsatt starka, och utgör ofta en stat i staten, ett parallellt maktsystem. Stamfederationen Hashid i norra Jemen med två miljoner medlemmar räknas som en minst lika viktig maktfaktor som någon väpnad rörelse eller politiskt parti. 

Det hela blir än mer invecklat av att stammarna och klanerna också utkämpar inbördes maktstrider. Den oberoende nätbaserade forskargruppen globalsecurity.org har tagit fram en karta som illustrerar klanstrukturen i Jemen – bilden ser ur som en asymmetrisk multifärgad mosaik.

Är då frågan om stammarnas och klanernas inflytande närvarande i den pågående fredsdialogen som FN initierat? 

Afrah Nasser tvekar, men tycker ändå att den nuvarande fredsmäklaren Martin Griffiths har tagit sig an ämnet på ett lovvärt sätt:

– Griffiths har varit mån om att lyssna till vad jemeniterna själva tycker. Det är nog därför han lyckats förmå parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet. 

Läs mer: Det svenska slottet kan gå till historien som platsen där fred skapades