EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll ett nästan timslångt tal, där hon presenterat sin kommission och de frågor den ska driva, för att övertyga de sista osäkra ledamöterna. Resultatet blev: 461 ja, 157 nej och 89 lade ned sina röster. 

Alla de stora partigrupperna – kristdemokratiska EPP (där M och KD ingår), socialdemokraterna samt liberala Renew (där C och L ingår) – röstade för kommissionen.

Gröna gruppen lade ned sina röster medan vänstern, yttersta högern och SD:s grupp ECR röstade emot.

Malin Björk, V, motiverar sitt motstånd med att flera av de nya kommissionärerna är klart olämpliga för sina uppdrag. Hon nämner bland annat Frankrikes och Ungerns representanter. Hon anser också att von der Leyens kommission har sämre utgångsläge än Junckerkommissionen.

– Det är en försvagning på rättsstats- och demokratiområdet och inte heller det tryck som jag hade förväntat mig på klimat- och miljöområdet, säger Malin Björk.

Sverigedemokraterna hade så sent som på tisdagen inte bestämt hur de skulle rösta om kommissionen, enligt ledamoten Peter Lundgren. Efter ett gruppmöte på onsdagsmorgonen blev det nej. SD:s Charlie Weimers skriver till DN att anledningen är att Ursula von der Leyen är federalist och att Ylva Johansson, kommissionär för bland annat migrationsfrågor, är misslyckad.

”Det kan inte bli annat än nej”, skriver Weimers.

Moderaternas Tomas Tobé, som tillhör samma partigrupp som Ursula von der Leyen, är framför allt missnöjd med gröna gruppen.

– Jag är personligt besviken på Alice Bah Kuhnke och miljöpartiet och hur de väljer att agera. De drev en hel valrörelse där de talade om mer av europeiskt samarbete och högre klimatambitioner. Nu får vi en kommission som har högre ambitioner på klimatområdet än till och med den regering som Alice Bah Kuhnke satt i, säger han.

Att de gröna avstod från att rösta betyder, enligt Tobé, att miljöpartiet ”sätter sig på läktaren” tillsammans med partier som är mot EU.

Från miljöpartiets sida framhåller man i stället att Ursula von der Leyen har vägrat gå med på att driva en klimatpolitik som är i linje med vad vetenskapen kräver.

”Vi gröna kan inte rösta ja till en kommission som gör för lite. Genom att lägga ner våra röster visar vi för kommissionen att vi söker en konstruktiv oppositionsroll och vi är öppna för fortsatta förhandlingar om den höjer sina ambitioner. Hade vi röstat nej hade vi aldrig kunnat påverka kommissionen i en grönare riktning”, skriver Alice Bah Kuhnke i ett uttalande till DN.

Hon framhåller att om gröna gruppen aktivt hade röstat nej till Ursula von der Leyens kommission skulle det blivit ett politiskt vakuum i EU likt det politiska kaos Sverige befann sig i månaderna efter valet 2018. I EU:s fall dessutom med turbulensen som brexit för med sig.

Stödet för von der Leyens kommission är större än när Junckerkommissionen valdes för fem år sedan. Då röstade 423 ledamöter för kommissionen, 209 röstade mot och 67 lade ner sina röster.

Europaparlamentets ja betyder att de 27 kommissionärerna nu kan starta sitt arbete på riktigt. För Sveriges Ylva Johansson, som har ansvar för migration och säkerhet, innebär det att hon kan börja en rundresa bland medlemsstaterna för att hitta en väg mot en ny gemensam asyl- och migrationspolitik.

Hon har redan haft informella samtal med flera länders regeringsföreträdare.

– Det är viktigt att se vilka öppningar som kan finnas hos medlemsländerna. Det jag känt hittills är att det finns ett momentum. Det är flera länder som öppnar för att inte ha exakt samma position som man har haft tidigare, under förutsättning att andra saker också rör på sig, säger Ylva Johansson.

Hennes första resa går 4 december till Grekland.

Läs mer: Hon flydde från Baader-Meinhof-ligan – nu är hon Europas mäktigaste politiker