Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Klimatet ligger bakom årets katastrofer

Årets extrema väder och naturkatastrofer skördar dödsoffer och stort mänskligt lidande världen över. Men bär den globala uppvärmningen skulden? ”Än har vi bara sett början på sådana här katastrofer”, säger meteorologen Pär Holmgren.

2010 ser ut att bli ett dystert år. Rapporterna från länder som har drabbats av extrema väderhändelser duggar tätt och kostnaderna för naturkatastroferna väntas bli tre till fem gånger högre än fjolårets som kostade världen cirka 45 miljarder euro.

Miljontals människor är på flykt efter tyfonerna i Kina, markbränderna i Ryssland och monsunregnen i Pakistan. Trots att pressande värmeböljor, kraftiga skyfall och översvämningar stämmer med klimatforskarnas förutsägelser om vilka extrema väderförhållanden den globala uppvärmningen kan orsaka är de försiktiga med att dra några definitva slutsatser. Extrema väderrekord sätts varje år.

– På sommaren är det alltid extremt väder med värme och mycket regn. Det är därför vi upplever att det händer så mycket nu, men 2010 är det varmaste året sedan 1800-talet, säger Pär Holmgren.

Enligt Colin Jones, chef på klimatforskningscentret Rossby, rör det sig om situationer som saknar motstycke. Men man måste observera extrema händelser under många år för att kunna dra säkra slutsatser om att de kan kopplas till klimatförändringar.

– Men det ser ut som om klimatförändringarna ökar frekvensen och intensiteten i extrema väderförhållanden, säger han.

Effekterna av det förändrade klimatet slår olika i världen. Vi i Europa kommer kortsiktigt att få det bättre. Sverige har redan blivit 1–2 grader varmare jämfört med normalklimatet, vilket har gjort att den skånska väderleken kryper uppåt i landet och medför längre odlingssäsonger. De som råkar mest illa ut är den fattiga befolkningen i Afrika och Sydostasien.

Hundratals miljoner invånare kan tvingas lämna sina hem när havsnivåerna stiger och torkan förändrar jordbrukets förutsättningar i ett bälte runt ekvatorn ett par hundra mil brett.

– Vi har extremt stora utmaningar framför oss, säger Pär Holmgren.

Årets katastrofer

PAKISTAN
Sex miljoner människor är i akut behov av hjälp för sin överlevnad till följd av monsunregnen som pågått i landet sedan slutet av juli. På längre sikt beräknar man att närmare 16 miljoner behöver någon form av hjälp för att återskapa en rimlig tillvaro. Skyfallen har orsakat förödelse längs floden Indus på en 100 mil lång sträcka. FN beskriver naturkatastrofen som den värst någonsin och hittills har 1 600 människor dött.

KINA
Efter flera veckors skyfall som orsakat svåra översvämningarr i de södra delarna av Kina slog tyfonen ”Chanthu” till mot Guangdongprovinsen i slutet av juli. Ytterligare oväder har lett till nya jordskred. Hittills har omkring 120 miljoner kineser drabbats av tyfonerna som har krävt över 2 000 människoliv, uppger myndigheterna. Över hundratusen hus är raserade.

INDIEN
Häftiga skyfall i Ladakh i norra Indien orsakade jordskred och översvämningar som skördade över 150 dödsoffer och skadade minst 400 personer, däribland fem europeiska turister. Ovädret kulminerade i en storm 6 augusti i staden Leh som ligger på runt 3.500 meters höjd.

RYSSLAND
Nästan 600 torv- och skogsbränder med giftig rök har lamslagit stora delar av Ryssland i sommar till följd av extrem torka. Moskva har haft temperaturer upp emot 40 grader. Landets chefsmeteorolog säger att det är den värsta värmeböljan på tusen år. Skadorna som bränderna hittills har orsakat är enorma och över 3 500 personer har mist sina hem. Fler än 50 har omkommit.

POLEN/TYSKLAND/RUMÄNIEN
Skyfall, översvämningar och brustna dammar i Europa har skapat omfattande problem och ett trettiotal dödsfall har rapporterats under sommaren. I sydöstra Tyskland fick 1 500 personer fly sina hem. I Rumänien orsakade kraftiga regn och översvämningar att 26 människor dog och skador på infrastruktur och bostäder i 40 av Rumäniens 42 län. Minst 18 personer omkom på grund av översvämningar i Polen och tiotusentals människor fick evakueras.

ISLAND
Vulkanen
I mitten av april fick vulkanen Eyjafjallajökull ett utbrott. Ingen människa dog men utbrottet fick ändå konsekvenser för miljontals människor världen över. Askan som vulkanen spydde ur sig paralyserade hela Europas flygindustri eftersom partiklarna kunde skada planens motorer. Därmed stängdes den ena flygplatsen efter den andra.

CHILE
Ett av historiens kraftigaste jordskalv som uppmätte 8,8 på Richterskalan inträffade utanför Chiles kust i februari. Två miljoner människor drabbades varav 700 dödades. Cirka 1,5 miljoner bostäder förstördes och ytterligare en halv miljon fick rivas av säkerhetsskäl. Den 23 april drabbades området åter av en jordbävning.

HAITI
Jordbävningen i Haiti den 12 januari är en av de allvarligaste naturkatastroferna i modern tid och uppemot 300 000 människor dödades. Epicentrum låg 15 kilometer sydväst om den tätbefolkade huvudstaden Port-au-Prince. Ett halvår efter katastrofen har bara tio procent av biståndet nått fram och över 1 miljon haitier bor fort­farande i primitiva skjul eller tältläger.
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.