Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 12:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/klobuchar-vill-att-biden-valjer-svart-kvinna-som-vicepresidentkandidat/

Världen

Klobuchar vill att Biden väljer svart kvinna som vicepresidentkandidat

Amy Klobuchar vill inte nomineras till vicepresidentkandidat.
Amy Klobuchar vill inte nomineras till vicepresidentkandidat. Foto: Stefani Reynolds

Senatorn Amy Klobuchar var länge en favorit till att nomineras till Joe Bidens vicepresidentkandidat. Nu säger hon att USA upplever ett historiskt ögonblick och att Biden i stället måste välja en svart kvinna. Det är ytterligare ett tecken på att de landsomfattande protesterna mot rasism fått politiskt genomslag.

USA-valet 2020

Minnesotasenatorn Amy Klobuchar är populär i det amerikanska rostbältet i norr, just i delstater där Donald Trump avgjorde det förra presidentvalet. Det fick många demokrater att se henne som en lämplig vicepresidentkandidat till Biden. Men efter sommarens landsomfattande protester mot rasism och polisvåld menar hon, likt många inflytelserika demokrater, att Biden borde nominera en svart kvinna som vicepresidentkandidat.

- Allt jag sett i min delstat och runtom i landet visar att det här är ett historiskt ögonblick i USA och vi måste fånga det ögonblicket. Jag tror verkligen att det här är ett ögonblick då vi bör nominera en svart kvinna, sade Klobuchar i en intervju med tv-kanalen MSNBC.

Den amerikanska senatorn Kamala Harris.
Den amerikanska senatorn Kamala Harris. Foto: Michael Brochstein

Enligt källor i Bidens kampanj är det nu fyra kvinnor som granskas för nomineringen. En av favoriterna är Kamala Harris, senator från Kalifornien, med lång erfarenhet i tunga juridiska ämbeten. Nackdelen med Harris är att många i Demokraternas vänsterflank och i Black lives matter-rörelsen betraktar hennes bakgrund som åklagare som problematisk. På demonstrationerna under sommaren har hon ofta kallats för ”snut”, eftersom hon som chefsåklagare för delstaten Kalifornien förde en i deras ögon hårdför ideologisk linje mot brottslingar. Att nominera Harris kan leda till protester från just de svarta väljare och unga aktivister som Biden hoppas mobilisera. 

En annan favorit är Stacey Abrams, en inflytelserik progressiv aktivist som var nära att åstadkomma en politisk skräll i guvernörsvalet i Georgia 2018. Abrams dyrkas av vänsterflanken och Black lives matter-rörelsen, men saknar tung erfarenhet i politiska ämbeten.

Bild 1 av 4 Georgiapolitikern Stacey Abrams är öppen om att hon gärna blir Joe Bidens vicepresidentkandidat.
Foto: USA TODAY Network
Bild 2 av 4 Susan Rice, tidigare FN-ambassadör.
Foto: Mark Humphrey
Bild 3 av 4 Val Demings, kongressledamot från Orlando.
Foto: Michael Brochstein
Bild 4 av 4 Keisha Lance Bottoms, borgmästare i Atlanta.
Foto: Ben Gray

 

Susan Rice, tidigare FN-ambassadör, Val Demings, kongressledamot från Orlando, och Keisha Lance Bottoms, borgmästare i Atlanta, har också nämnts som potentiella kandidater.

Ett besked lär komma senast i augusti, då Demokraterna håller partikonvent i Milwaukee.

Läs mer: 

Martin Gelin: Demokraterna attackerar Trump för att vara Kinas knähund

Ämnen i artikeln

Joe Biden
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt