Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 04:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/klyftan-mellan-nord-och-syd-bestar-efter-eu-krispaketet/

VÄRLDEN

Klyftan mellan nord och syd består efter EU-krispaketet

Staket har satts upp på gränsen mellan Schweiz och Tyskland, som motsätter sig krisobligationer.
Staket har satts upp på gränsen mellan Schweiz och Tyskland, som motsätter sig krisobligationer. Foto: Felix Kästle/TT

”Injektion”, ”djärvt” och ”solidariskt” är ord som på fredagen används om det historiskt stora krispaketet i EU. Men flera europeiska medier konstaterar att klyftan mellan nord och syd om finansiellt ansvar består.

Knäckfrågan om särskilda krisobligationer skjuts till nästa toppmöte.

Efter flera misslyckade försök och totalt 16 timmars mötestid klarade EU:s finansministrar sent på torsdagskvällen att få igenom ett historiskt omfattande stödpaket för att rädda unionens ekonomi under och efter coronakrisen.

Det handlar om hjälp till regeringar i form av lån från stödfonden ESM som ska gå till sjukvård och andra covid-19-kostnader, hjälp till företag i form av kreditgarantier från Europeiska investeringsbanken och hjälp till enskilda i form av ett tillfälligt system för att finansiera korttidsarbete.

Med alla delar är åtgärderna värda drygt 500 miljarder euro, ungefär tio gånger mer i svenska kronor.

Formellt är det eurogruppen som fattat beslutet, men även Magdalena Andersson och de övriga sju finansministrarna utanför eurozonen har deltagit.

– Det blir en väldig injektion i den europeiska ekonomin, sade Andersson efteråt.

Hon var dock inte säker på att Sverige skulle använda sig av de stora europeiska lånemöjligheter som nu erbjuds.

Eurogruppens ordförande, den portugisiske finansministern Mário Centeno, kallade förslagen i paketet ”djärva och ambitiösa”.

– De hade varit otänkbara för några veckor sedan, sade han efter beslutet.

– Vi kan alla minnas hur vi svarade på förra decenniets finanskris, när Europa gjorde för lite, för sent. Denna gång är det annorlunda.

Kommentarerna kontinenten över om det historiska beslutet präglas delvis av en fortsatt klyfta mellan nord och syd. Den handlar om finansiellt ansvar.

Medlemsländer i söder, som Italien och Spanien, har drivit på för att införa särskilda euroobligationer – här ofta kallade ”coronaobligationer” – som skulle smeta ut kreditrisken på alla länder. Länder i norr, med Tyskland och Nederländerna i spetsen, säger bestämt nej till något sådant. Greklands skuldkris avskräcker.

Frågan om sådana gemensamma obligationer är dock inte avförd från dagordningen. Det blir stats- och regeringscheferna som får avgöra hur det ska bli med den saken vid nästa toppmöte.

”Spanien och Italien slipper tvångströja från EU men får inte sin högsta önskan uppfylld”, skriver danska Politiken i en analys, medan finländska Helsingin Sanomat konstaterar att framför allt Italien och Nederländerna ”stått på varsin sida i kampen”.

Enligt Helsingforstidningen sade finansminister Katri Kulmuni efter mötet att det är viktigt för Finland att varje medlemsland ansvarar för sin egen finanspolitik.

I Tyskland sätter Süddeutsche Zeitung följande rubrik om krispaketet: ”Handlingskraftigt och solidariskt mitt i värsta krisen”. Tidningen citerar finansminister Olaf Scholz (SPD), som talar om ”en stor dag för europeisk solidaritet och styrka”.

Franska Le Figaro skriver om stridsäpplet ”coronaobligationer” och konstaterar att särskilt Frankrike, Italien och Spanien varit för, medan Tyskland, Nederländerna och andra främst nordliga länder inte velat höra talas om dessa.

Längre söderut ges ungefär samma bild i italienska Il Tempo: ”Eurogruppen kom fram till ett avtal. Men inga coronaobligationer – länderna i norr vill inte ha dem. Vi lyckades slösa tid i det här spelet också”.

”Ministrarna enades om en text … men utan att nämna möjligheten till gemensamma lån för återhämtningsfasen”, skriver El Mundo i Madrid. En annan stor tidning i den spanska huvudstaden, El País, menar att beslutet i praktiken fattades tack vare en pakt mellan Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien, Nederländerna och Portugal.

Ämnen i artikeln

Euron
Tyskland
Spanien
Italien
Frankrike
Finland
Danmark
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt