Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 11:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/konservativa-domare-far-kritik-efter-historiska-hbtq-beslutet/

Världen

Konservativa domare får kritik efter historiska hbtq-beslutet

På måndagen beslutade USA högsta domstol att hbtq-personer omfattas i lagen mot könsdiskriminering från 1964.
På måndagen beslutade USA högsta domstol att hbtq-personer omfattas i lagen mot könsdiskriminering från 1964. Foto: Jim Watson/AFP

När Gerald Bostock avskedades på grund av sin läggning för tio år sedan blev det upptakten till USA:s högsta domstols historiska beslut på måndagen om att omfatta hbtq-personer i lagen mot könsdiskriminering från 1964.

Men beslutet har fått kritik. Och uppmärksamheten riktas särskilt mot den konservative domaren Neil Gorsuch som skrev det. 

Ett av de fall som ligger till grund för Högsta domstolens historiska beslut om homosexuella och transsexuellas rättigheter på arbetsplatsen, tog sin början år 2010: 

Gerald Bostock arbetade då i Clayton County i delstaten Georgia. Han hade arbetat med barn som for illa i rättssystemet sedan 2003, och fått goda vitsord från arbetsgivaren. 

År 2010 gick han med i ett softbollag för homosexuella. Några månader senare fick en chockad Geral Bostock sparken. Han var övertygad om att det berodde på hans sexuella läggning.

Och blev förkrossad. 

– Jag hade just förlorat det arbete jag älskade – min passion. Jag hade förlorat min inkomst, berättade han i en intervju med Huffington Post år 2018. 

Gerald Bostock tog strid mot sin arbetsgivare. Men enligt arbetsgivaren hade avskedandet inget med hans sexuella läggning att göra. Flera lägre rättsinstanser gav arbetsgivaren rätt. 

Tills frågan lyftes i USA:s högsta domstol år 2018, tillsammans med två andra fall. Företrädarna menade att avskedandena brutit mot medborgarrättslagen från 1964. Den förbjuder arbetsgivare från att diskriminera anställda på grund av ras, religion, ursprung eller kön. 

Högsta domstolen i Washington DC.
Högsta domstolen i Washington DC. Foto: Chip Somodevilla/Getty/AFP

Tidigare har lagen inte tolkats som att den berör sexuell läggning eller könsidentitet - och det skulle den mestadels konservativa Högsta domstolen nu besluta om. 

Och på måndagen kom ett för många överraskande beslut: Högsta domstolen menar att lagen innebär att det är olagligt att avskeda människor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. 

Att beslutet överraskar beror delvis på president Donald Trumps administrations försök att luckra upp lagar som skyddar landets hbtq-personer. Enligt New York Times har administrationen manat domstolen till att döma emot homosexuella och transsexuella arbetare. Administrationen har stoppat transpersoner från att tjänstgöra i militären, och för bara några dagar sedan tog man bort regler som skyddade transpersoner från diskriminering i sjukvården. 

Men något som också förvånat är vilken domare som skrev beslutet: Neil Gorsuch. Han har beskrivits som en av historiens mest konservativa domare i Högsta domstolen, och var den förste domaren att utses av Donald Trump efter att han valdes till president. 

Den konservative domaren Neil Gorsuch röstade med den liberala minoriteten.
Den konservative domaren Neil Gorsuch röstade med den liberala minoriteten. Foto: Bob Daemmrich/Polaris

Då applåderades han av republikanska senatorer, medan demokrater uttryckte oro. Men den här gången skulle han i stället hyllas av sina tidigare motståndare. Så varför dömde domstolen som man gjorde? 

Enligt beslutet beror det på ”det breda språket” i medborgarrättslagen - där man skriver att man inte får avskeda någon på grund av dess kön: 

”Vi tvekar inte att i dag uppmärksamma en nödvändig konsekvens av detta lagstiftningsval: En arbetsgivare som avskedar en individ enbart för att den är homosexuell eller transsexuell bryter mot lagen.”

Beslutet togs av Högsta domstolen där de konservativa domarna är i majoritet. Till de liberala domarna Ruth Bader Ginsburg, Stephen G. Breyer, Sonia Sotmayor och Elena Kagan sällade sig domstolens konservative ordförande John Roberts - och Neil Gorsuch, vilket gav majoritet.
Beslutet togs av Högsta domstolen där de konservativa domarna är i majoritet. Till de liberala domarna Ruth Bader Ginsburg, Stephen G. Breyer, Sonia Sotmayor och Elena Kagan sällade sig domstolens konservative ordförande John Roberts - och Neil Gorsuch, vilket gav majoritet. Foto: Polaris

När Neil Gorsuch valdes till domare beskrev DN:s Martin Gelin honom som ”så kallad 'originalist', vilket betyder att han gör en bokstavstrogen tolkning av USA:s grundlag från 1789”. 

Och enligt vissa är det just denna bokstavstolkning som gjort att Gorsuch röstat till förmån för homosexuellas och transsexuellas arbetsmässiga rättigheter. 

”När termerna i en lagstiftning ger oss ett svar och överväganden utanför texten ger ett annat finns ingen tävlan. Endast det skrivna ordet är lagen, och alla människor har rätt att åtnjuta dess fördelar,” står det i beslutet. 

Lagtexten förbjuder diskriminering på grund av kön, och enligt beslutet gör en arbetsgivare det om den avskedar någon på grund av till exempel läggning: 

”En arbetsgivare som avskedar en individ för att den är homosexuell eller transsexuell avskedar den personen för drag eller handlingar som man inte skulle ha ifrågasatt om personen var av ett annat kön.”

Som New York Times förklarar det använder alltså Neil Gorsuch ”fundamentalt konservativa principer” - den litterära läsningen av orden i lagstiftningen - för att komma till ett beslut som normalt sett inte skulle betraktas som konservativt. 

Hbtq-aktivister jublade efter HD:s historiska beslut.
Hbtq-aktivister jublade efter HD:s historiska beslut. Foto: Jim Watson/AFP

Medan företrädare för hbtq-personers rättigheter i USA firade domstolens beslut som en historisk seger, var det många konservativa tyckare som blev upprörda. 

”Man kan inte omdefiniera ords mening och fortfarande vara texttrogen. Det här är ett oroväckande tecken för alla som bryr sig om den representativa demokratins framtid,” skrev Carrie Severino, som leder Judicial Crisis Network, en konservativ kampanjorganisation som arbetade för att få Gorsuch tillsatt som domare.

Samuel Alito, en av de konservativa domare som röstade emot beslutet, gick ännu längre när han kritiserade beslutet: 

– Domstolens ställningstagande är som ett piratskepp. Det seglar under en texttrogen flagga, men det det faktiskt representerar är en teori om att tolka lagen - teorin om att domstolar ska ”uppdatera” gamla lagar så att de bättre reflekterar nuvarande värden i samhället, sade han till CNN efter domen. 

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att det inte är så konstigt att många är förvånade, med tanke på hur konservativ Gorsuch har framställts. 

– Det här är ett intressant exempel på att man aldrig kan veta hur de här domarna röstar. De presidenter som utser dem kan ha en förhoppning om att de ska gå på en viss linje, men det finns flera exempel historiskt på domare som har ändrat sina åsikter, säger Dag Blanck. 

Neil Gorsuch har tidigare i en intervju med CNN talat om hur han ser på sin roll som domare: 

– Politik och personliga åsikter får man lämna därhän. När man tar på sig sin rock måste man lägga sådant åt sidan, sade han i en intervju med tv-kanalen 2017. 

Dag Blanck säger att Högsta domstolens beslut visar att värderingarna i det amerikanska samhället har förändrats. 

– De här frågorna har genomgått en radikal och snabb förändring i USA, framför allt bland de yngre. Synen på homosexualitet har förändrats, och transsexualitet kan vara nästa steg, även om frågan kanske inte är lika starkt förankrad. 

President Donald Trump kallade HD:s beslut för ”mycket kraftfullt”. ”Men de har dömt och vi får leva med deras beslut.”
President Donald Trump kallade HD:s beslut för ”mycket kraftfullt”. ”Men de har dömt och vi får leva med deras beslut.” Foto: Saul Loeb/AFP

När Donald Trump på måndagen tillfrågades om hans syn på beslutet kallade han det ”mycket kraftfullt”, och sa att några var förvånade. 

– Men de har dömt och vi får leva med deras beslut. Det är det det handlar om. Vi får leva med Högsta domstolens beslut. Mycket kraftfullt. Faktiskt ett mycket kraftftull beslut. Men så har de dömt, sade presidenten. 

Dag Blanck säger att beslutet kan skapa kontroverser hos Donald Trumps väljarbas - eftersom han har ett starkt stöd bland kristna och evangeliska väljare. 

– Det kan bli ytterligare en fråga som mobiliserar hans bas. 

För Gerald Bostock, som avskedades för tio år sedan, kom domen som en lättnad. Det blev slutet på en sju års kamp. 

– Det var värt all smärta. Jag bad inte om att det här skulle hända mig, men det behövde hända, sade han på måndagen. 

Ämnen i artikeln

USA
HBTQ
Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt