Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

”Konspirationsteorierna har blivit mainstream”

Några av de överlevande eleverna efter skolmassakern i Parkland pekas ut som ”krissskådespelare” och händelsen som en ”false flag”-operation.
Några av de överlevande eleverna efter skolmassakern i Parkland pekas ut som ”krissskådespelare” och händelsen som en ”false flag”-operation. Other: AP

Efter skolmassakern i Parkland, Florida har konspirationsteorier snabbt spridits i sociala medier och på högerextrema sajter. Några av de överlevande eleverna pekas ut som ”krisskådespelare” och händelsen som en ”false flag”-operation. 

Men vad betyder begreppen, varför sprids de här teorierna och var kommer de ifrån? 

– Jag är ingen krisskådespelare. 

I CNN tvingas 17-årige David Hogg, från Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida, förklara för nyhetsankaret Anderson Cooper att han på riktigt är överlevande efter skolskjutningen på hans gymnasieskola, där en ensam gärningsman gick in med vapen och dödade 17 personer. 

– Jag är en person som tvingades bevittna detta och leva igenom detta. Och det måste jag fortsätta göra, fortsätter han. 

”Jag är en person som tvingades bevittna detta och leva igenom detta”, säger studenten David Hogg efter skolskjutningen i Parkland, Florida.
”Jag är en person som tvingades bevittna detta och leva igenom detta”, säger studenten David Hogg efter skolskjutningen i Parkland, Florida. Foto: Mark Wilson/Getty Images/AFP

Uttalandet kommer efter att flera högerextrema sajter, konton i sociala medier som Youtube och Facebook och till och med politiker har spritt idén om att några av de ungdomar som uttalar sig efter skjutningen egentligen inte alls är överlevande – utan skådespelare som är inblandade i en "false flag”-operation i syfte att skärpa vapenlagarna i USA. 

Benjamin Kelly, medarbetare till den republikanske ledamoten i representanthuset, Shawn Harrison, är en av de som sprider den idén, när han i ett mejl till en reporter på Tampa Bay Times, om en bild på David Hogg och hans skolkamrat Emma Gonzalez efter skolskjutningen, skriver: 

”Inget av barnen på bilden är elever här. De är krisskådespelare som åker till olika kriser när de hänt.”

Det kostar honom jobbet och Shawn Harrison säger i ett uttalande att han inte delar sin medarbetares åsikter om massakern. Men han är långt ifrån den enda som tror att överlevande är krisskådespelare eller att skolskjutningen aldrig ens hände.

Donald Trumps son, Donald Trump Jr, gillar på sin Facebook en bild med en länk till en video med rubriken ”uttalat Trumphatande skolskjutningsöverlevare är son till en FBI-agent: etablerade medier hjälper till att stötta upp en inkompetent byrå”. 

Läs mer: Massakern i Florida ett haveri för sociala medier  

Idéerna sprids av Youtube-konton såväl som högerextrema sajter. Den kände konspirationsteoretikern Alex Jones, som driver den högerextrema sajten Infowars, och som Donald Trump en gång sagt har "ett exceptionellt rykte”, påstod i sitt radioprogram att skolskjutningen var en så kallad ”false flag”-operation, och att den orkestrerats av grupper som vill ha hårdare vapenlagar. 

Den kände konspirationsteoretikern Alex Jones, som driver den högerextrema sajten Infowars.
Den kände konspirationsteoretikern Alex Jones, som driver den högerextrema sajten Infowars. Foto: John Orvis/Splash News/IBL

 – Konspirationsteorierna har blivit mainstream. I fallet med skolskjutningen i Parkland har det gått väldigt fort. Idén är att om man sprider en konspirationsteori så snart man kan, så har man fått ut desinformation som bestrider det myndigheterna säger om vad som har hänt. En del av dessa teorier, som den att eleverna är krisskådespelare, är fruktansvärda. Men konspirationsteoretikerna bryr sig inte. Poängen är att få ut någonting som kan bestrida validiteten i det som är sant. 

Det säger Viren Swami, professor i socialpsykologi vid Anglia Rushkin-universitetet i Storbritannien, till DN. Och Parkland-skjutningen är inte första gången som konspirationsteorier sprids i samband med skolskjutningar i USA.

Poängen är att få ut någonting som kan bestrida validiteten i det som är sant.

– Den gemensamma nämnaren i teorierna som sprids efter skolskjutningar är att de skulle vara ”false flag”-operationer, att staten vetat om dem eller utfört dem med målet att strama åt vapenkontrollen. Någonting fruktansvärt har hänt, men vi måste skydda våra rättigheter, säger han. 

Idén om ”false flag”-operationer har bland annat spridits i samband med 9/11, Oklahomabombningen 1995 och vid skolskjutningen på lågstadieskolan Sandy Hook, där 20 personer dödades, varav flera barn. I samband med massakern på en konsert i Las Vegas spreds påhittade videoklipp som insinuerade att flera krypskyttar varit inblandade, och andra undrade om attentatet alls ägt rum. 

Och Alex Jones har varit pådrivande i flera av dessa teorier. Han spred bland annat information om att skolskjutningen på lågstadieskolan Sandy Hook 2012 var arrangerad av Obamaadministrationen för att möjliggöra hårdare vapenregler. Då tog han upp användningen av så kallade krisskådespelare. Ett begrepp som, enligt The Guardian, förvisso finns – men som betyder att personer hyrs in för att agera statister vid övningar inför krissituationer.

– Sandy Hook var syntetiskt, helt fejk, med skådespelare: min åsikt är att den var orkestrerad. Jag kunde inte fatta det först. Jag visste att det fanns skådespelare där, det var uppenbart, men jag trodde att de dödade några riktiga barn. Det här visar bara hur djärva de är, att de uppenbarligen använde skådespelare, sade han 2015 enligt The Guardian.  

Uppgiften om att de överlevande och anhöriga till barn som dog i massakern i själva verket var krisskådespelare fick reella konsekvenser för flera av de anhöriga. Len Pozner som förlorade sin sexårige son i skjutningen, har blivit hotad av personer som menar att han i själva verket aldrig haft någon son. En kvinna har dömts efter att ha hotat honom till livet. 

– Ingen ska behöva utstå hatisk behandling från sina medmänniskor i samhället, särskilt inte efter att man lidit en sådan otrolig förlust, sade han till tidskriften People i december förra året. 

Så varför sprids de här teorierna? 

– Idén om ”false flag”-operationer handlar om att man döljer sig själv som avsändare och genomför en operation för att få igenom en politisk agenda, säger Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan.

Björn Palmertz menar att det kan finnas flera skäl till att den här typen av konspirationsteorier, ofta riktade mot staten och myndigheternas roll, sprids. En av dem är att de som sprider teorierna har en allmänt negativ syn på myndigheter och att de tolkar allvarliga samhällssituationer genom det filtret. 

Idén om ”false flag”-operationer handlar om att man döljer sig själv som avsändare och genomför en operation för att få igenom en politisk agenda.

– Om det filtret har ett stort mått av automatisk misstro eller om man har en dragning till konspirationsteorier är det lätt att ens analys passar in i den mentala bild man redan har, säger han. 

Men det finns också större politiska anledningar till varför man sprider teorier om ”false flag”-operationer. 

– Om man försöker propagera för att samhället är på väg att falla sönder, och att myndigheterna konspirerar för att förtrycka medborgarna i syfte att introducera andra samhällsidéer som inte är så demokratiska är det väldigt användbart när sådana här händelser sker, säger Björn Palmertz. 

I fallet med Parkland-skjutningen och Sandy Hook är det i hög grad högerextrema nätsajter och debattörer som har spridit konspirationsteorierna. Men Björn Palmertz menar att det är viktigt att inte stirra sig blind på enskilda grupperingar – eftersom det kan finnas olika anledningar till att konspirationsteorier sprids. 

Efter skolskjutningen i Parkland rapporterade New York Times att Twitterkonton som misstänktes vara kopplade till Ryssland snabbt publicerade hundratals twitterinlägg om debatten om vapenkontroll. Snart ändrade inläggen från de misstänkta botarna inriktning till att använda hashtaggen #falseflag, och länka den till en konspirationsteori om att skjutningen aldrig hänt. 

– Sådana här händelser är också en möjlighet för utländska statsaktörer att haka på en argumentation där målsättningen är att spä på polarisering och splittring i ett land, säger Björn Palmertz. 

Och vilka är det som tror på dem?  

Viren Swami, professor i socialpsykologi, menar att det är svårt att utkristallisera en grupp som antingen spridare eller mottagare av de här teorierna. I fallet med Parkland-skjutningen är konspirationsteorierna mest populära bland alternativhögern. Konspirationsteorin om att Obama inte alls var född i USA var populär i högerkretsar, medan en teori om att finanskrisen skapades för att ge bankerna mer makt populariserades i vänsterkretsar. 

Det finns tre teorier om varför man tror på konspirationsteorier, enligt Viren Swami. Historiskt sett har man trott att människor som har drag förknippade med psykopati och schizofreni har större sannolikhet att falla för teorierna. Men Viren Swami menar att studier i dag har visat att så många som 50 procent av den amerikanska befolkningen tror på minst en konspirationsteori. 

– Problemet med teorin om att det handlar om patologi är att det skulle innebära att 50 procent av befolkningen har psykopatiska drag. Det är en orimlig siffra, säger han. 

Därför kanske den andra teorin är mer trovärdig. Den innebär att konspirationsteorierna får fäste när människor känner brist på makt. Eftersom konspirationsteorierna ger lätta förklaringar när komplicerade saker sker kan de bidra till att man känner att man återställer sin makt. Ett exempel är konspirationsteorierna om att terrorattackerna den elfte september utfördes av staten. 

– I stället för att försöka förstå varför någon skulle göra en sådan sak får man här en enkel förklaring. Och en förklaring där konspiratörerna blir verkliga: staten. Det gör att man känner sig i kontroll, och har någon att rikta sin ilska mot, säger Viren Swami. 

Den tredje teorin handlar om rationalitet. Precis som forskare prövar och testar teorier för att komma fram till en slutsats gör konspirationsteoretikerna det, och kommer fram till möjliga svar – men de är för enkelspåriga. Om denna teori stämmer menar Viren Swami att det är hoppfullt – eftersom det innebär att man genom att främja kritiskt tänkande kan stävja spridningen av konspirationsteorier. 

– Man kanske inte kan stoppa dem, men man kan helt klart minska dem. Det handlar om att lära sig att titta på data, titta på vem som presenterar data och sedan dra slutsatser om den, säger Viren Swami. 

Björn Palmertz på Försvarshögskolan säger att det är just genom kritiskt tänkande som man kan komma fram till om den idé man möter är en konspirationsteori. 

– Titta på beskrivningen av händelsen och att den är korrekt även utifrån andra breda källor som har en historia av trovärdighet. Om man tittar på tolkningen som görs i ett Youtube-klipp eller en artikel kan man tänka om de är rimliga i förhållande till händelsen, och om den tolkningen görs på bredden i samhället. Om det bara är vissa grupperingar som gör den tolkningen är det dags att dra åt sig öronen. 

Har konspirationsteorierna blivit fler eller syns de bara mer i dag? 

– Både och, menar Viren Swami. 

Konspirationsteorierna har blivit mer synliga och kan spridas till en större publik via internet och sociala medier. Dessutom sprids vissa konspirationsteorier i dag inte bara av dem som känner att de saknar makt, utan även av politiker med syftet att mobilisera väljare. 

– Jag tror aldrig tidigare att vi har sett en amerikansk president som faktiskt lyfter konspirationsteorier. Men jag tror att Trump använder dem. Han vet att de kan mobilisera människor som tror på de här teorierna. Dessutom är det ett sätt att visa att han inte är en del av det konspirerande systemet, eftersom han berättar om konspirationerna, säger Viren Swami. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.