Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Korruptionsdom mot Lula banar väg för extremhögern

Demonstranter samlas i Porto Alegre för att visa Lula da Silva sitt stöd inför domen.
Demonstranter samlas i Porto Alegre för att visa Lula da Silva sitt stöd inför domen. Other: Dado Galdieri

Porto Alegre. Under onsdagen avgörs Brasiliens politiska framtid. Om hovrätten dömer landets mest populära politiker, den tidigare vänsterpresidenten Lula da Silva, för korruption får han inte ställa upp i höstens val. Det öppnar upp för extremhögern som blivit Brasiliens andra starkaste politiska kraft.

Under ett träd i stadsparken Pôr-do-Sol har ett trettiotal studenter satt sig i en ring för att diskutera hur de bäst ska visa sitt stöd för Brasiliens före detta president Lula da Silva. De flesta var småbarn när han valdes till president 2002 och har aldrig fått rösta på honom. Det sörjer de nu.

– Blir han fälld kommer jag aldrig att få rösta på honom, säger Estella Ballardina, 18.

Hon har rest med buss genom delstaten Rio Grande do Sul för att tälta i hamnstaden Porto Alegre.

– Jag vill visa mitt stöd för honom, säger hon och pekar.

I fjärran syns hovrättens grå byggnad resa sig över trädtopparna. Det är där tre domare ska avgöra om det domslut som Lula da Silva fick förra året ska fastställas. Om den 72-årige Lula fälls riskerar han nästan tio års fängelse.

– Han döms för att domarna ”tror” att han varit korrupt. Det finns inte ett enda bevis mot honom, säger Estella Ballardina.

Hon får medhåll av en av de andra studenterna i ringen.

– De menar att han fått en lägenhet av ett byggbolag i present. Men bevisa det då. Det kan de inte, menar han.

Studenterna tillhör det nya ungdomsförbundet Kizomba som bildats inom det brasilianska arbetarpartiet PT som fackförenings­ledaren och metallarbetaren Lula da Silva startade för snart 40 år sedan. Tillsammans med tusentals andra ungdomar har de rest sina tält i parken som tidigare användes under de årliga globaliseringskritiska konferenserna World Social Forum.

Brasiliens avsatta president Dilma Rousseff träffar anhängare i Porto Alegre.
Brasiliens avsatta president Dilma Rousseff träffar anhängare i Porto Alegre. Foto: Dado Galdieri

För 17 år sedan blev konferensen startskottet på den latinamerikanska vänstervågen som skulle förändra villkoren för kontinentens fattigaste. I dag har de flesta väns­terpartierna förlorat makten och högern har åter tagit greppet om kontinenten.

På tältplatsen i den vackra parken har också många argentinare rest sina tält.

– Samma sak som händer i Brasilien har hänt i Argentina. Nu är det företagen som styr igen, säger Sabrina Martes, 26, från Córdoba.

När arbetarledaren Lula da Silva avgick 2010 hade han stöd av 80 procent av befolkningen i världens femte största land. Hans politik hade lyft 40 miljoner brasilianare ur fattigdom och tillväxten hade ökat med upp mot 7,5 procent om året. Hans efterföljare, Dilma Rousseff, lyckades inte lika bra med att förändra Brasilien utan fick en ekonomisk kris på halsen som ledde till att hennes ställföreträdare, 77-årige Michel Temer, tog över makten. Hon avsattes av senaten 2016, anklagad för att ha brutit mot landets budgetlagar. Många kritiker menar att det var en parlamentarisk kupp.

En av arbetarpartiets förtjänster vid makten var att stärka rättsväsendet och få bukt med den straffrihet som tidigare rått för landets politiker. Under partiets tid vid makten gavs åklagare frihet att utreda vem de ville och för första gången kunde korrupta politiker sättas i fängelse. 

En konsekvens blev att åklagare började utreda den omfattande korruptionen inom Petrobras, landets halvstatliga oljebolag, och en av världens största korruptionsskandaler avslöjades. Den politiska klassen i Brasilien hade under ett decennium mjölkat det framgångsrika oljebolaget på pengar.

Trots att landets främsta åklagare jagade bevis för att arbetarledaren Lula styrt korruptionen hittades ingenting. I stället fick åklagarna nöja sig med ett tips om att Lulas fru tagit emot en penthouselägenhet av ett byggbolag i utbyte mot förnyade byggkontrakt. 

Åklagarna fann dock inga bevis på att Lula och hans nu avlidna fru ägde lägenheten. Men det är ändå den lägenheten som ligger bakom att en åklagare dömt Lula till 9 år och 6 månaders fängelse för korruption och penningtvätt.

Om de tre domarna vid hovrätten bekräftar domen under onsdagen förlorar Lula sin möjlighet att ställa upp i höstens presidentval.

– Det vore det bästa för Brasilien. Han förtjänar det, säger advokaten Ana Lúzia Piccoli, 52.

Advokaten Ana Lúzia Piccoli, 52, i blå blus, hoppas att domen sätter stopp för Lulas politiska framtid.
Advokaten Ana Lúzia Piccoli, 52, i blå blus, hoppas att domen sätter stopp för Lulas politiska framtid. Foto: Dado Galdieri

Hon driver en advokatfirma i Porto Alegres överklasstadsdel Moinhos de Ventos och äter lunch med sina arbetskamrater på Dado Pub.

– Domarna i denna stad har högt anseende. De kan man lita på, säger hon.

Enligt Ana Lúzia Piccoli finns det inget tvivel om att Lula är korrupt.

– Vi behöver andra ledare, säger hon.

Om det finns bevis eller inte intresserar henne inte.

– Detta fall hade säkert inte gått så långt om det inte funnits bevis, menar hon.

En av hennes anställda tillägger.

– Vi vet att andra brasilianska politiker också är korrupta. Om Lula döms kan det bli start på något nytt, hoppas Michaela Cardoso.

På banktjänstemännens fackförbund i Porto Alegre är stämningen en annan. Representanter från Brasiliens, Uruguays och Argentinas fackförbund har bildat en panel som argumenterar om hur högern söndrat det brasilianska rätts­väsendet och börjat driva politisk förföljelse av vänsterledare.

När argumentationen upprepat sig själv några gånger avbryts diskussionen av ett jubel från bottenvåningen. Brasiliens avsatta president Dilma Rousseff gör entré.

– Olé, olé, olé, olé. Dilma! Dilma! sjunger deltagarna.

”Blir han fälld kommer jag aldrig att få rösta på honom”, säger Estella Ballardina, 18 år, som åkt till Porto Alegre för att visa Lula da Silva sitt stöd.
”Blir han fälld kommer jag aldrig att få rösta på honom”, säger Estella Ballardina, 18 år, som åkt till Porto Alegre för att visa Lula da Silva sitt stöd. Foto: Dado Galdieri

Seminariets åhörare reser sig upp och applåderar Brasiliens före detta president. Hon om någon vet hur det känns att bli dömd utan övertygande bevis. När senaten röstade för hennes avgång 2016 var det enda senatorerna hittade ett bokföringsbrott. Dilma Rousseff tar mikrofonen och menar att en dom mot Lula öppnar för extremhögern som är den andra största politiska kraften i Brasilien i dag.

– Vad vi står inför i dag är något mycket allvarligt, säger Dilma Rousseff.

Vid den senaste opinionsmätningen inför årets presidentval får Lula stöd av 36 procent av befolkningen. Den andre mest populära politikern är den 62-årige reservofficeren Jair Bolsonaro. Han har 18 procent av väljarna bakom sig och uppmuntrar till hatbrott mot Brasiliens urfolk, homosexuella och feminister.

Han stödjer öppet Brasiliens militärdiktatur, som styrde landet mellan 1964 och 1985, och hyllar de militärer som torterade oppositionella under diktaturen.

– En sak är att han gillade militärdiktaturen. Men att hylla torterare. Det är bara för mycket, säger Dilma Rousseff som själv torterades under diktaturen.

Fakta.Lula da Silva

Namn: Luiz Inácio Lula da Silva

Ålder: 72 år.

Civilstånd: Änkeman (hans fru dog förra året)

Domen: Om de tre domarna i hovrätten bekräftar domslutet på 9 år och 6 månader från första instans kommer Lula inte att kunna överklaga och kommer då inte att kunna ställa upp i presidentvalet den 7 oktober. Men om två domare röstar för och en domare röstar emot kan han få överklaga. Den processen väntas ta flera månader och Lula kan i så fall inte hindras från att ställa upp i valet. Hans parti har ingen självklar ersättare till honom som presidentkandidat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.