Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Krisen skadar USA:s anseende

Pentagon kallade på lördagskvällen tillbaka ”de flesta” av de cirka 400 000 civilanställda som permitterats i försvaret. Alla 800 000 hemförlovade statstjänstemän kommer också att få retroaktiv lön när krisen är över.

Förvarsminister Chuck Hagel meddelade beslutet, som grundas på en tolkning av en lag som togs av kongressen och signerades av president Barack Obama kort före att statsapparaten delvis stängdes ned.

Och efter ett enhälligt beslut i kongressen står det klart att de 800 000 permitterade statsanställda kommer att få betalt när statsapparaten fun­gerar igen. Det betyder emellertid inte att de får gå tillbaka till jobbet än, eller att en lösning av själva krisen är närmare.

Budgetkrisen får stora utrikespolitiska effekter. USA:s anseende fläckas av landets oförmåga att sköta sin ekonomi. Obamas beslut att ställa in sin veckolånga resa till Asien kan få följder för kontakterna med länderna i Sydostasien.

USA har velat stärka det ekonomiska samarbetet med de mindre länderna i Sydostasien, i hög grad för att parera Kinas starka dominans. När Obama nu uteblir ställs frågan om länderna verkligen kan räkna med USA, trots att utrikesminister John Kerry, som närvarar på nästa veckas ekonomiska toppmöte i Indonesien, har intygat just detta.

Obama är fast i sin huvudstad, upptagen med att försöka styra undan en ekonomisk katastrof. Budgetstoppets effekter blir samtidigt allt fler.

Förhandlingarna med EU om ett frihandelsavtal har skjutits upp. Vita huset har även varnat för att sanktionerna mot Iran och Syrien inte kan skötas då delar av personalen som administrerar dem är permitterad. Permitterad är också runt 70 procent av säkerhetstjänsten, som nu enbart koncentrerar sig på jakten på terrorism och kärnvapen. Cyber­attacker och missilövervakning hör till sådant som hamnar i kläm.

Inte heller några rymdobservationer kan för närvarande göras av världens forskare, då ett stort antal av teleskopen inte kan användas.

Även ekonomiska iakttagelser försenas. Dit hör arbetsmarknadsstatistiken för oktober, som den amerikanska centralbanken är beroende av för sina bedömningar.

Innanför USA:s gränser har budgetkrisen lett till smärre uppror. Republikanska guvernörer i 30 delstater har i ett gemensamt manifest tagit avstånd från sina hårdföra partikamrater på Capitol Hill: ”vi vill inte längre låna ut Republikanernas namn till några talande huvuden i Washington”, skriver de. Många är djupt upprörda. Samtidigt har delstaterna försökt gå in med lokala pengar för att finansiera viss verksamhet som nu står utan federalt stöd. Det är högst osäkert om de får igen några satsade pengar och i delstaterna råder stor osäkerhet om hur situationen ska hanteras.

För många är det ekonomiska läget också tuffare nu än sist USA stod utan budget, 1995. På en rad håll är satsningar på utsatta grupper av låginkomsttagare, kvinnor och barn frysta. USA:s många nationalparker är stängda, med omfattande spridningseffekter till turistnäringen. I Arizona, där det storslagna Grand Canyon ligger, har det privata näringslivet samlat ihop 150 000 dollar för att försöka öppna i alla fall en utkikspost – men fått nobben av inrikesdepartementet.

I Washington råder alltjämt politiskt dödläge och ingen uppgörelse är i sikte. Med hjässan allt närmare det hårda lånetaket riktas ljuset mot en lösning som även innefattar en höjning av lånebeloppet. Om det inte sker före den 17 oktober kan USA inte längre betala sina räkningar.

Statsanställda permitterade

Den 1 oktober inleddes USA:s budgetår. Kongressen hade då inte lyckats rösta igenom en budget, vilket ledde till att stora delar av statsapparaten stängdes ned. Medan "nödvändiga" verksamheter fungerar, har över 800 000 statsanställda tills vidare permitterats.

Oförmågan att hitta en lösning bottnar i ett polariserat politiskt läge. Republikanerna har majoritet i representanthuset, medan Demokraterna dominerar i senaten. De blockerar varandra. Därutöver råder en splittring inom Republikanerna, där en falang av Teapartyanhängare under de senaste åren har fått stort inflytande. De kräver att en budget villkoras med förändringar i Obamas sjukvårdslag.

Den 17 oktober väntar nästa, ännu viktigare gräns. Då slår USA i det så kallade lånetaket och får inte längre låna upp pengar. Händer det blir konsekvenserna världsomspännande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.