Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Kritik mot Merkels nya regering – för få ministrar från forna öst

BERLIN. Samtidigt som Angela Merkel i dag, onsdag väljs till förbundskansler rasar en svekdebatt om att hennes nya regering vänder östra Tyskland ryggen. 

För att stoppa väljarflykten till det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland  måste besvikna väljare i forna DDR vinnas tillbaka.   

Intill Berlins pampiga riksdagsbyggnad löper en rad av bruna stenar i marken. Det är en påminnelse om Berlinmurens sträckning som under 28 år delade staden. Riksdagen, som i dag kallas förbundsdagen, hamnade på den västra sidan av muren i Västberlin. När Angela Merkels nya regering i dag svärs in under den berömda glaskupolen har det gått längre tid sedan muren revs än åren den var rest. Ändå spelar erfarenheterna från det delade Tyskland en större roll i den tyska politiken än vad många anat. 

Det blev tydligt när namnen på de nya ministrarna läckte ut. Länge såg det ut som om ingen i Merkels fjärde regering, utom kanslern själv, skulle ha bakgrund i forna DDR. En rasande svekdebatt utbröt. I dagens Tyskland räcker det inte att uppfylla löftet om att ge plats åt fler kvinnor och yngre förmågor. Snart 30 år efter Berlinmurens fall anser många att erfarenheterna av att växa upp i öst respektive väst är så olika att de också måste företrädas i regeringen.

I sista stund kom signalen att man lyssnat in kritiken. Socialdemokraterna nominerade  borgmästaren i den utsatta stadsdelen Berlin-Neukölln, Franziska Giffey, till ny familjeminister. Den relativt okända lokalpolitikern hyllas för sin tuffhet och kompetens. Men framför allt är hon uppvuxen i Frankfurt an der Order, i dåvarande DDR. Giffey uppfyller både kvinno- och öst-kvoten, konstaterade tyska kommentatorer krasst. Det var utifrån samma kriterier som Angela Merkel tog sig in i regeringen för 27 år sedan.

– Det är inte viktigt var jag kommer ifrån, utan i vilken riktning jag vill arbeta, sade Giffey själv.

Men bakgrunden spelar visst roll. Det anser Iris Gleicke (SPD) som de senaste fyra åren har varit regeringens särskilda ansvariga för att jämna ut skillnaderna mellan östra och västra Tyskland. Hon är själv uppvuxen i DDR och anser att det finns en särskild "östtysk blick". 

Personer med bakgrund i Östtyskland har med sig vissa erfarenheter från att uppleva återföreningen och massarbetslösheten som följde. Medan det mesta förblev som vanligt i Västtyskland, gick förändringen i öst rasande fort. 

– Vi östtyskar genomförde en fredlig revolution, kämpade för demokrati och var de som möjliggjorde återföreningen. Men i spåren av omvälvningen vändes tillvaron upp och ner. Vad gör det med en familj när föräldrarna, syskon och många man känner plötsligt blir arbetslösa?, frågar sig Iris Gleicke när DN träffar henne på näringslivsministeriet, inhyst i ett gammalt militärsjukhus från Kejsartiden. 

Före henne personligen innebar murens fall tre saker: frihet, valfrihet och möjligheten att resa. Men hon är noga med att påpeka att återföreningen också haft sina baksidor. 

– Det finns fortfarande alldeles för stora skillnader mellan öst och väst som måste tas i beaktande när man gör politik, säger hon. 

På bordet framför sig har Iris Gleicke en karta över skillnader i arbetslöshet, inkomst, pensioner och utjämningsbidrag mellan östra och västra Tyskland. Av färgerna på kartan går det att utläsa nästan exakt var gränsen gick. Hon skulle kunna lägga till en karta över väljarsympatierna i de gamla och nya delstaterna, som östra Tyskland fortfarande kallas. Det högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet Alternativ för Tyskland (AFD) fick dubbelt så stort stöd i öst som i väst, och blev näst största parti bland väljare i forna DDR. Partiets intåg i förbundsdagen är en anledning till att det tagit närmare ett halvår att få ihop en ny regering. Under vinterns regeringskris har AFD gått framåt i opinionsmätningarna. 

Kritiker till den stora koalitionen mellan Kristdemokraterna CDU/CSU och Socialdemokraterna SPD som i dag installeras i Berlin brukar peka på risken att fler väljare vänder sig till missnöjespartier när de upplever att det saknas andra politiska alternativ. 

– Nu har vi det här valresultatet att förhålla oss till. Men stora koalitioner får inte bli ett permanent tillstånd i tysk politik, säger Iris Gleicke. 

Redan om två år ska SPD utvärdera hur man lyckats i den nya regeringen. Det blir upp till bevis om man lyckas stoppa väljarflykten. 

Merkels nya regering

15 ministrar tar plats i förbundskansler Angela Merkels fjärde regering. 

I östra Tyskland bor en femtedel av landets befolkning, men bara en minister har bakgrund i öst. Bayern som har cirka 15 procent av befolkningen får skicka tre ministrar till Berlin. 

Kristdemokraterna CDU och Socialdemokraterna SPD får vardera sex ministerposter, varav hälften går till kvinnor. Kristdemokraterna i Bayern CSU skickar tre manliga ministrar till Berlin. 

Blandministrarna utmärker sig bland andra Olaf Scholz (SPD) som ny finansminister och Heiko Maas (SPD) som blir ny utrikesminister. Ursula von der Leyen (CDU) fortsätter som försvarsminister och Peter Altmaier (CDU) blir ny näringslivsminister. CSU-ledaren Horst Seehofer blir ny inrikesminister. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.