Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Kvinnor har svårt att göra sin röst hörd

Medieprofilen Buthayna Kamel, som fick ge upp sina planer på att ställa upp som kandidat i det egyptiska presidentvalet, tror att militären kommer att göra allt för att behålla makten.
Medieprofilen Buthayna Kamel, som fick ge upp sina planer på att ställa upp som kandidat i det egyptiska presidentvalet, tror att militären kommer att göra allt för att behålla makten. Foto: Thomas Karlsson
När Egypten på ondag ska välja president finns det bara män på valsedlarna. Medieprofilen Buthayna Kamel försökte i det längsta att bli landets första kvinnliga presidentkandidat men fick ge upp.

När Buthayna Kamel träder in i Journalistförbundets hus i centrala Kairo blir hon omedelbart omsvärmad. Vänner och supportrar kramar och kysser henne eller trycker hennes hand, och en webbtidning flyger på henne för en intervju. Journalisthuset är sedan gammalt ett centrum för utomparlamentariska protester.

Nu pågår en hungerstrejk till stöd för demonstranter som sitter häktade efter en stor gatuprotest mot det styrande militärrådet. Buthayna Kamel kommer dit för att ge de strejkande sitt stöd.

Den 50-åriga radio- och tv-kvinnan Buthayna Kamel hade kunnat vara en av kandidaterna i morgondagens presidentval. Under ett år drev hon sin kampanj som ”Egyptens enda kvinnliga presidentkandidat”. Men när valkommissionen krävde att varje kandidat skulle samla in 30 000 namnunderskrifter från Egyptens alla 18 provinser tvingades hon kasta in handduken.

Valet blir därmed en helt manlig affär, ytterligare ett tecken på att den egyptiska revolutionen missgynnat kvinnors deltagande i politiken. Det parlament som valdes i vintras har en av de lägsta kvinnorepresentationerna i världen – där sitter bara tio kvinnor, eller 2 procent av de valda. En enda minister är kvinna. Till detta kommer andra dåliga nyheter för Egyptens kvinnor. Det av islamistiska partier dominerade parlamentet diskuterar ett lagförslag om att sänka minimiåldern för äktenskap från 18 år till 14 år för flickor. Kvinnor som deltar i regimkritiska demonstrationer sextrakasseras grovt av polisen. 25-åriga Samira Ibrahim blev utsatt för ett förnedrande ”oskuldstest” som skulle bevisa att hon som ogift var oskuld. Hon anmälde fallet som gick till domstol, men hennes talan avvisades.

Buthayna Kamel hade hoppats kunna göra skillnad för Egyptens kvinnor men fick till slut inte göra sin röst hörd. Dagen efter mötet i Journalisthuset träffas vi i hennes bostad i en nött hyresfastighet i centrala Kairo, som hon delar med sin 21-åriga dotter och fem skällande hundar. Maken (hon är nyligen gift för andra gången) arbetar i Dubai som jurist. Jag frågar om Buthayna Kamel är besviken.

– Nej. Jag inser nu att det inte spelat någon roll om jag samlat in alla de 30 000 underskrifter som behövdes – valkommissionen hade hittat något annat att slå ned på som gjort att jag inte skulle ha kunnat ställa upp.

– Glöm inte att valkommissionen är helt i händerna på det styrande militärrådet. De är motståndare till pluralism och demokrati.

Buthayna Kamel är född i en medelklassfamilj i Kairo. Hon studerade journalistik och fick jobb på den statliga radion där hon profilerade sig med ett telefonväktarprogram kallat ”Nattliga bekännelser”, något i stil med vårt ”Karlavagnen” i P 4. Till Buthayna Kamels program kunde lyssnare ringa och tala om drömmar, besvikelser och problem inom familjen. Enligt egyptiska normer var det öppenhjärtigt – för öppenhjärtigt, skulle det visa sig. År 1998 lades programmet ned eftersom det ansågs ”skada Egyptens rykte”.

– Mina två systrar bär slöja, jag är muslimskt uppfostrad. Jag uppskattar och respekterar de muslimska traditionerna, men jag tror också på en islam som är för öppenhet och tolerans.

Hon fick jobb på en nystartad tv-kanal som finansierades med pengar från Saudiarabien, och blev rikskändis med debattprogrammet ”Försök förstå”. Jämsides med tv-karriären engagerade hon sig i samhällsfrågor och startade bland annat en aktionsgrupp mot statlig korruption.

När massprotesterna mot Hosni Mubaraks regim drog i gång i januari förra året fanns Buthayna Kamel på Tahrirtorget. I tv deklarerade hon att hennes program i fortsättningen skulle stödja den egyptiska revolutionen. Det blev för mycket för de saudiska ägarna, som gav henne sparken. Nu är hon arbetslös och svartlistad av egyptiska medier. Intresset utifrån för hennes person är det dock inget fel på – en strid ström av utländska medier, från Gazeta Wyborcza till New York Magazine, ringer på dörren dessa valdagar.

Vad beror då den usla kvinnorepresentationen i Egypten på?

– Det vore lätt att skylla på islamisterna, som ju dominerar parlamentet. Men jag lägger skulden på militärrådet. Militärerna är präglade av en auktoritär och enkönad värld. Min största förhoppning med presidentvalet är att vi det ska leda till civilt samhälle.

I valet stöder hon den liberalt vänsterinriktade Hamdin Sabbahi.

– Men jag tror att militären kommer att göra allt för att behålla sin makt. På kort sikt är jag pessimist. Men på längre sikt är jag optimist. Revolutionen och de fria tankarna går inte att stoppa i längden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.