När Tysklands Ursula von der Leyen i juli i Europaparlamentet med knapp marginal valdes till EU-kommissionens ordförande skrev hon historia. För första gången tog en kvinna över EU:s mest prestigefyllda jobb. 

Ökad jämställdhet på EU:s topposter var en central fråga under kampanjen i EU-valet i våras. Bland andra utrikesminister Margot Wallström föreslog att medlemsstaterna skulle skicka två kandidater, en man och en kvinna, för att öka möjligheten för kommissionens ordförande att sätta samman ett jämställt lag. 

Ursula von der Leyen har upprepat den begäran, men hittills har bara två länder följt uppmaningen – Portugal och Rumänien. Av övriga 25 medlemsstater (Storbritannien ska inte utse någon kommissionär) har fem ännu inte gett besked och övriga har lämnat in ett enda namnförslag var. 

– Medlemsstaternas regeringar anser fortfarande att det är deras uppgift att föra fram kandidater. Och länder som Sverige, som lyft fram kvinnor, tycker inte att det har varit nödvändigt att komplettera med en man, konstaterar statsvetaren Göran von Sydow, chef för Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Av de 20 föreslagna är nio stycken kvinnor, elva är män. Om något av de kvarvarande länderna föreslår kvinnor, eller om von der Leyen väljer en kvinna från Portugal eller Rumänien, blir kvinnorna fler än de var i Junckerkommissionen. Allt under förutsättning att Europaparlamentet accepterar de föreslagna kandidaterna.

Läs mer: Tuff grillning väntar Ylva Johansson 

Sverige har alltid haft kvinnor som kommissionärer. Regeringen fortsätter den traditionen med att föreslå arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för nästa mandatperiod. Även Bulgarien fortsätter på kvinnospåret. Nuvarande kommissionären för digital ekonomi och samhälle Mariya Gabriel föreslås fortsätta ytterligare en period.

Fyra medlemsstater lanserar för första gången en kvinna som kommissionär: Finland, Estland, Malta och Portugal. Ungern är hittills enda land som fortsätter att enbart föreslå män.

Vad har det för betydelse om kvinnorna blir fler än tidigare?

– Det har en symbolisk betydelse, vilket även omfattar Ursula von der Leyen själv eftersom hon är första kvinnan som blir kommissionsordförande. Däremot är det svårt att säga vad det betyder för politiska inriktningen att kommissionen blir mer jämställd, säger Göran von Sydow.

Han tror att ekonomisk politik, klimat och migration fortsatt är viktiga frågor för nya EU-kommissionen. Dessutom ser han säkerhetsfrågor, inklusive försvar, samt industripolitik, beskattning och EU:s yttre relationer med omvärlden som politikområden som växer i betydelse.

Ursula von der Leyen har de senaste sex åren varit försvarsminister i Tyskland. Nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker var premiärminister i Luxemburg innan han tillträdde 2014. Dessutom hade han varit ordförande för Eurogruppen i åtta år. von der Leyen har alltså inte alls varit lika djupt inne i EU-maskineriet som Juncker. Hon kommer å andra sidan från EU:s största medlemsstat, inte från en av de minsta.

Läs mer. Merkels trognaste medarbetare spräcker glastaket i EU 

Läs mer: Här är EU:s nya toppgarnityr