Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-25 18:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/kyrkklockor-over-hela-frankrike-ska-ringa-for-notre-dame/

Världen

Kyrkklockor över hela Frankrike ringde för Notre-Dame

57:25. Hör när kyrkklockorna i hela Frankrike klämtade för Notre-Dame.

Paris. Klockan 18.50 på onsdagskvällen, exakt två dygn efter brandkatastrofen, ringde samtliga klockor i kyrkor och katedraler runt om i Frankrike.

På onsdagen räddades ytterligare konstverk och klenoder ur Notre-Dames eldhärjade innandöme.

Samtidigt säger talespersonen för Paris brandkår att gavlarna ovanför de stora rosettfönstren kan vara i fara.

Ulrika By
Rätta artikel

En jättelik lyftkran sveper över Notre-Dame och på broräcket över Le Petit Pont växer högen av blommor. Människor strömmar fortfarande till för att begrunda och betrakta det som i dag mest av allt ser ut att vara ett skal av sten. Då och då lyfts lådor av trä ur katedralen med hjälp av den gigantiska lyftkranen, tusentals mobilkameror lyfts mot himlen för att dokumentera dem.

I lådorna – fler konstverk och statyer som räddats.

De två klocktornen står kvar och de sotskadade fasaderna likaså.

– Om vi inte hade varit så snabba skulle vi ha förlorat tornen, det är vi övertygade om, säger Philippe Demay, vice brandchef i Paris under en på onsdagseftermiddagen mycket välbesökt presskonferens då räddningstjänsten för största gången detaljerat berättade om räddningsinsatsen.

En av de som var först på plats var Myriam Chudzinski. Ordern till henne och hennes kollegor var att, så fort det bara gick, ta sig så högt upp och så nära den eld som redan då rasade, som möjligt. 

– Det var oerhört hett, vi såg knappt någonting och vi fick hela tiden försöka kalkylera med risken att trästommen skulle rasa, säger hon.

Reliker lyfts ut genom taket. Foto: Anders Hansson

När hon först hörde dånet från Notre-Dame förstod hon inte riktigt vad som hände. Det var mörkt och mycket rökigt.

Efter att spiran rasat var brandmännen tvungna att backa undan och lågorna bekämpades på avstånd. Den stora byggnadsställning som omgärdat spiran hade då deformerats av hettan.

– En av våra prioriteter just nu är att montera ner den. Den utgör en stor säkerhetsrisk i nuläget, konstaterar Philippe Demay.

Brandmän inspekterar skador. Foto: Anders Hansson

I dagsläget befinner sig fortfarande ett 60-tal brandmän i katedralen. Dels övervakar de säkerheten för de experter som redan är på plats då rasrisken är fortsatt stor, dels kontrollerar de att elden inte tar sig igen. 

Tillståndet för de triangelformade gavlarna ovanför de stora rosettfönstren högt uppe på katedralen är särskilt kritiskt, sa Gabriel Plus, talesperson för Paris brandkår under en presskonferens på onsdagen. Gavlarna högst upp omger och ger stöd åt de färgade fönstren. Nu är de extra utsatta eftersom de inte längre har stöd från taket som rasade i branden. 

Gabriel Plus säger att fönstren ”i fint skick”, men att ”det är en risk” att gavlarna inte är tillräckligt stabila, rapporterar AP. Han säger också att brandmän har tagit ner statyer på insidan av gavlarna för att avlasta dem.

Hyllningarna till de totalt 400 brandmän som deltagit i räddningsarbetet har fortsatt. Enligt Jean-Claude Gallet, chefskommendant för Paris brandförsvar, var det ett tiotal av dem som fick i uppdrag att gå in för att rädda de viktigaste relikerna. Fader Jean-Marc Fournier, anställd som präst vid brandkåren, var med och visade vägen. Det var tack vare honom som det som anses vara Jesu törnekrona fördes i säkerhet. 

– Lyckligtvis hade vi redan stor kunskap om hur katedralen ser ut, vi har inspekterat den många gånger. Det hjälpte oss också att göra rätt saker under räddningsarbetet där inne, säger Philippe Demay.

01:01. Parisbor applåderar brandmän som riskerar livet i försöken att rädda.

Denna första fas i det omfattande renoveringsarbetet som nu inletts måste enligt Gabril Plus, presstalesperson för räddningstjänsten, ”få ta den tid det tar”.

Det handlar fortsatt om att säkra brandplatsen så att det går att arbeta där, men också om att identifiera ytterligare vilka konstverk och utsmyckningar som är kvar där inne och som kan räddas undan eventuella rök- och vattenskador.

Nästa steg handlar om att analysera vilka faktiska skador byggnadsmonumentet fått.

Philippe Villeneuve är chefsarkitekten som fått uppdraget. Han är på plats, men har ännu inte uttalat sig. Enligt Charlotte Hubert, chef för det institut som samlar arkitekter för historia monument i Frankrike, och som citeras i franska medier, är han ”djupt skakad”. 

Experterna är dock kritiska mot Emmanuels Macrons löfte att katedralen ska stå färdig redan om fem år. Få tror att det ligger inom det rimligas gräns.

Förutom komplexiteten i det faktiska arbetet, finns det en annan aspekt:

– Det är oundvikligt att vi kommer att få en lång debatt om huruvida katedralen ska återställas som den var eller om den ska moderniseras, säger Charlotte Hubert till Franceinfo.

På onsdagen blev det också än tydligare att den katastrof som drabbat Notre-Dame kommer att få politiska implikationer. Phillipe Martnez, generalsekreterare för den fackliga unionen CGT, anser att, som han beskriver det, ”kapitalisternas kapplöpning att skänka pengar till restaureringsarbetet” utgör ett bevis för att Frankrike i dag är ett land där ojämlikheten och de social orättvisorna ökar.

– De rikas pengar sipprar inte ner till folket när deras skatter sänks. Men med ett klick eller två kan de skänka 200 miljoner, 100 miljoner euro till renoveringen av Note-Dame, säger han i ett uttalande som kan komma att ta skruv i flera olika politiska läger.

Notre-Dame under onsdagseftermiddagen. Foto: Anders Hansson

Sedan 2003 finns det också en lag i Frankrike som gör det avdragsgillt att skänka pengar till investeringar i kultur, det kan handla om skatteavdrag på drygt 60 procent – inte minst när det handlar om nationella kulturskatter.

Men Dominique Carlach, talesperson för Medef, Frankrikes arbetsgivarorganisation, som skänkt stora summor pengar, tillbakavisar att det handlar om skatteplanering.

– De skänker pengarna för att vi vill att restaureringsarbetet ska inledas som fort som möjligt, säger hon till franska medier.