Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-16 10:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/laddat-mote-nar-merkel-och-orban-mots-for-att-fira-demokratin/

Världen

Laddat möte när Merkel och Orbán möts för att fira demokratin

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Viktor Orbán under ett möte 2015, innan relationen blev frostig. Foto: Tibor Illyes/AP

BERLIN. Hon har hyllats som en ”försvarare av den fria världen”, han har blivit en symbol för den nya nationalismen. På måndagen möter Tysklands förbundskansler Angela Merkel Ungerns premiärminister Viktor Orbán för att tillsammans fira demokratins pånyttfödelse i Europa. Men mötet lär bli laddat. 

Den 19 augusti 1989 har skrivits in i historieböckerna som dagen då ett första fönster öppnades i järnridån. Flera hundra östtyskar tog chansen att fly till väst då gränsen mellan Ungern och Österrike öppnades tillfälligt. Tack vare de ungerska gränsvakternas agerande avlossades inte ett enda skott den dagen, och massflykten skulle några månader senare bana väg för Berlinmurens fall och kalla krigets slut. 

Läs mer: Sommaren som förändrade Europa 

För att uppmärksamma att det nu har gått 30 år sedan dess anordnas på måndagen en rad minnesceremonier vid den gamla gränsövergången i ungerska Soprón. Bland deltagarna finns förutom några av nyckelpersonerna som var med då – tidigare regimkritiker, DDR-flyktingar och gränsvakter – även Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. 

För Angela Merkel, som själv levde halva sitt liv i Östtyskland, har jubileet en särskild betydelse. 

– Hon vill visa sin uppskattning för Ungerns roll i samband med Tysklands återförening, sade hennes talesperson Steffen Seibert före helgen. 

Men det lär bli ett laddat möte. De bägge toppolitikerna står ideologiskt mycket långt ifrån varandra och har blivit en symbol för en nygammal splittring mellan öst och väst. Relationerna dem emellan har beskrivits som ömsom frostiga, ömsom fientliga. 

Medan Angela Merkel hyllas av liberaler som en ”försvarare av den fria världen” når Viktor Orbán en annan beundrarskara. Med sin vision om att införa en ”illiberal” demokrati lockar han väljare som vill värna nationen, familjen och tycker att Bryssel lägger sig i för mycket. Samtidigt anklagas Ungern för att montera ner demokratiska fri- och rättigheter i en sådan utsträckning att EU-parlamentet inlett en så kallad artikel 7-förfarande mot landet.  

Merkel ska nu alltså fira demokratins pånyttfödelse i Europa tillsammans med en ledare som knappast gjort sig känd för att vara en förkämpe för demokratiska värden. 

Det var i samband med det stora flyktingmottagandet 2015 som relationerna mellan länderna försämrades. Merkels beslut att inte stänga gränsen för migranterna gav henne smeknamnet ”välkomstkanslern” och hon nominerades till Nobels fredspris. Men i Ungern, liksom i många andra länder i Östeuropa, anklagades hon för att ha ”bjudit in” migranterna till Europa och slagit sönder den europeiska gemenskapen. 

Samtidigt som ländernas regeringar glidit allt längre ifrån varandra är många tyskar tacksamma för hur Ungern agerade 1989 då landet öppnade sina gränser för flyktingarna från DDR. Tysklands tidigare förbundskansler Helmut Kohl, som ledde landet i samband med återföreningen, har upprepade gånger tackat Ungern för dess insats.