Laglig marijuana växande miljardindustri

Fram till ifjol forskade hon i cellbiologi vid Howard University i Washington DC. Nu driver Chanda Macias ett av den amerikanska huvudstadens fem försäljningsställen för vad som kallas medicinsk marijuana. Kunder som godkänts av myndigheterna och kan visa upp en skriftlig rekommendation från en läkare är välkomna in.

– Vi är som ett apotek med bara marijuanaprodukter, berättar hon och bläddrar i en tjock pärm med inplastade produktblad.

Ett hundratal olika marijuanasorter ingår i utbudet. En del har förädlats till smör, oljor, lotion och badsalt. Men vanligast är torkade växtdelar för rökning.

– Här har vi ”Berry Bomb”, säger Chanda Macias och pekar på ett foto av en grön sativaväxt med lila blommor. Den rekommenderar jag patienter som lider av ångest, stress och kroniska smärtor.

Chanda Macias och hennes kompanjoner - en advokat, en logistiker och en säljare - är bara några av hundratals nya entreprenörer på det som anses vara USA:s snabbast växande marknad. I år beräknas amerikanerna köpa laglig marijuana för drygt sex miljarder dollar, det vill säga 50 miljarder svenska kronor. Branschbedömare spår att siffrorna kan fördubblas inom tre år.

– Marknaden har exploderat. Vi är inne i ”the green rusch”, säger Chanda Macias och anspelar på 1800-talets guldrush.

Färska företagsnyheter stöder hennes beskrivning. It-jätten Microsoft inledde i juni ett samarbete med bolaget Kind Financial, som utvecklat mjukvara för lagerhållning och försäljning av marijuana. Och banken JP Morgan rådde i augusti sina kunder att investera i Scotts Miracle-Gro som säljer konstgödsel till USA:s lagliga marijuanaodlingar.

Foto: Evelyn Hockstein

För Chanda Macias har boomen inneburit ett kundunderlag på drygt 600 personer, varav cirka 100 är cancersjuka. Hon avslöjar inga försäljningssiffror. Men i Washington DC får varje kund handla 57 gram i månaden, vilket ger Chanda Macias rätt att köpa 33 kilo marijuana i månaden från huvudstadens godkända odlare. Med ett snittpris på cirka 15 dollar per gram betyder det en möjlig årsomsättning på 5,2 miljoner dollar eller cirka 44 miljoner kronor.

– Borgmästaren har nyligen öppnat för en fördubbling av maxdosen och det hoppas vi förstås på, säger Chanda Macias.

Sedan slutet av 1990-talet har ett amerikanskt paradigmskifte skett i synen på marijuana. Från att i princip all användning mötts med polisiära åtgärder har hälften av landets 50 delstater nu bytt fot.

Drogen betraktas här juridiskt som ett naturläkemedel som befolkningen kan konsumera under kontrollerade former. I fyra delstater samt i Washington DC tillåter lagarna dessutom så kallad ”recreational use”, vilket innebär att alla över 21 år får odla marijuana för eget behov.

– Den svarta marknaden är förmodligen fortfarande störst. Men vi knappar in, säger Chanda Macias.

Den svarta marknaden är förmodligen fortfarande störst. Men vi knappar in.

På nationell nivå är drogen däremot alltjämt förbjuden, vilket hindrar handel över stats- och delstatsgränserna. Den federala narkotikapolisen DEA pläderade så sent om i somras för att marijuana saknar medicinskt värde och att drogen ska anses vara lika farlig som kokain, heroin och ecstasy i fråga om beroenderisker.

Den kluvna synen illustreras särskilt tydligt i Washington DC.

– Mina kunder kan inte använda marijuana på federal mark, det vill säga om de till exempel arbetar nere i regeringskvarteren, säger Chanda Macias.

Besökare på mässan ”Bud Summit 2016” i Washington DC. Foto: Evelyn Hockstein

Nyligen arrangerade marijuanabranschen en stor mässa två kvarter från den amerikanska kongressbyggnaden. Avsiktlig provokation eller inte, på det flotta hotellet Hyatt Regency marknadsförde Chanda Macias och mängder av andra företagare sina produkter i jakt på nya kunder. Flera av dem hade ringat in samma målgrupp: USA:s många krigsveteraner.

– De lider ofta av posttraumatisk stress, insomnia, värk och ångest och många äter mediciner som ger oönskade biverkningar, säger Kathleen McKinnon från Canna Care Docs, ett företag som erbjuder läkardiagnostik i syfte att värva patienter till marijuanaklinikerna.

Men riskerar inte marijuana att skapa nya problem?

– Jo, ibland. För dem med hög ångest kan marijuana i värsta fall ge förstärkta problem. Vår uppgift är att utbilda patienter så att de använder rätt preparat och rätt mängd, svarar Kathleen McKinnon.

Stephen Mandile från Massachusetts är själv en före detta soldat och har länge gått sjukskriven. På en scen berättar han om sin bakgrund.

– Jag var ett vrak efter att ha skadat ryggen i Irak 2005. Läkarna gav mig opiater för smärtorna, vilket gjorde att jag fastnade i beroende och blev helt passiviserad, säger 37-årige Stephen Mandile och stöder sig på en käpp draperad i amerikanska flaggan.

I början av det här året provade han av en tillfällighet marijuana.

– Det gjorde skillnad direkt. Plötsligt orkade jag göra saker som jag inte gjort på tio år och jag blev en aktiv familjemedlem igen, hävdar Stephen Mandile. 

Krigsveteranen och hälsorådgivaren Ivan L Robinson talar inför investerare på jakt efter bolag i marijuanabranschen under ”Bud summit 2016”. Foto: Evelyn Hockstein

Nu har han och en advokat startat företaget Veterans Alternative Healing Inc och de är här för att locka investerare. Affärsidén är att öppna specialiserade marijuanakliniker för krigsveteraner.

– Veteraner är väldigt lojala, de kommer mycket hellre att handla av andra före detta soldater än av folk som inte förstår deras specifika problem. Men för att dra i gång behöver vi kapital, säger advokaten, vänd mot en grupp inbjudna riskkapitalister som sitter nedanför scenen.

En nyfrälst stämning präglar tillställningen. I en stor hall visar tillverkare upp den nya generationens fantasifulla marijuanavarianter och det går till och med hitta preparat som formats till små legogubbar. Odlingstält för hemmabruk, energisnåla lysrör och gödningsmedel drar också till sig nyfikna.

– Fler washingtonbor använder definitivt marijuana efter lagändringen, inte minst äldre som rökte när de var unga. Det är väl härligt! säger Jean Paul från marijuanakliniken Metropolitan Wellness Center.

Fler washingtonbor använder definitivt marijuana efter lagändringen, inte minst äldre som rökte när de var unga.

Många besökare hoppas nu på vad de ser som nästa naturliga steg: att marijuana blir lagligt i hela USA.

– Då kommer de riktigt stora företagen att gå in, som tobakstillverkaren Philip Morris, tror Jean Michelle från lobbyorganisationen Norml.

Även utomlands förbereder sig starka intressen på en sådan utveckling.

”Det här kommer att bli en ny handelsvara. Redan under 2016 räknar vi med att internationella företag etablerar sig här”, sa Colombias hälsominister Alejandro Gaviria tidigare i år sedan landet legaliserat tillverkning och export av medicinsk marijuana.

Ett politiskt argument för ett slutligt slopande av förbudet är att den organiserade brottsligheten skulle berövas stora pengar, vilka i stället kunde finansiera den offentliga sektorn genom skatter och avgifter. Enbart delstaten Colorado, som är den mest i liberala i sammanhanget, räknar i år med intäkter om cirka 140 miljoner dollar eller motsvarande 1,2 miljarder svenska kronor. Enligt analysorganet Tax Foundation skulle en fullskalig amerikansk avkriminalisering kunna ge den amerikanska staten och delstaterna 28 miljarder dollar i nya intäkter.

Makten över marijuanan vilar ytterst på lagstiftarna i kongressen och - i viss utsträckning – på den som nästa år kommer att ta plats i Vita huset. Såväl demokraten Hillary Clinton som republikanen Donald Trump har nyligen sagt att marijuana faktiskt kan ha positiva medicinska effekter. På direkt fråga om vad hon tänker göra när det gäller avkriminalisering svarade Hillary Clinton: "en hel del".

Det avgör saken för Chanda Macias:

– Men min favorit från början var Bernie Sanders. Han ville ta bort förbudet helt och hållet