Lagliga vägar för flyktingar kan minska farliga båtresor

Hela våren har det pågått förhandlingar om EU:s nya asylpolitik, och mest omdiskuterat är den del av dessa samtal som har kört fast. Polen, Ungern och en del andra EU-länder säger blankt nej till ett permanent system för fördelning av asylsökande mellan EU-länderna.

Läs mer: 4.000 har räddats på Medelhavet

Utkastet till EU:s nya asylpolitik innehåller dock flera, och mindre kända, delar. EU-kommissionen har lagt fram hela sju lagförslag (se faktarutan nedan) och ett handlar om det som kallas vidarebosättning av flyktingar.

I EU-parlamentet ansvarar Vänsterpartiets Malin Björk för förhandlingarna i den här frågan – och hittills har samtalen gått bra, tycker hon.

– Det handlar om att skapa lagliga vägar för flyktingar att få skydd i EU. Det känns stort och jag är faktiskt optimist. Jag ska göra allt för att det här ska lyckas, säger Malin Björk (bilden).

Tanken är att EU på olika sätt ska förmå unionens medlemsländer att ta emot fler så kallade kvotflyktingar via FN:s flyktingorgan UNHCR.

Malin Björk var inte lycklig över EU:s ursprungliga lagförslag, som lades fram i juli förra året.

– Jag blev verkligen förskräckt. EU-kommissionen vill försöka göra vidarebosättning till en bricka i ett förhandlingsspel.

– Målet är att få Turkietliknande avtal med fler länder som ska lova att ta emot människor som inte får asyl i EU, i utbyte mot att EU tar emot kvotflyktingar. Men det skulle strida mot själva idén bakom vidarebosättningen, som ska vara en humanitär insats, anser Malin Björk.

Därför har hon skrivit om flera delar av kommissionens lagförslag och i EU-parlamentet har hon redan fått visst stöd av företrädare för de stora politiska grupperna: konservativa EPP, socialistiska S&D, vänstergruppen som Björk tillhör, liberala Alde och de gröna.

– Jag har strukit bort kommissionens alla motkrav. Sådant hör inte hemma i ett humanitärt system för vidarebosättning av flyktingar, anser Malin Björk.

Hur det blir är inte klart än, eftersom förhandlingarna pågår. Och om Malin Björks vision ska bli verklighet måste EU:s medlemsstater ställa sig bakom förslaget. I dag har inte ens alla EU-länder ett avtal med UNHCR, men Vänsterpartiets EU-parlamentariker föreslår inget tvång.

– EU:s medlemsländer bestämmer själva om de vill ta emot kvotflyktingar och jag vill inte ha ett centraliserat EU-system. Men det gäller att få in medlemsstaterna i vidarebosättningsfållan – och här kan EU göra mer.

Malin Björk tycker därför att EU ska slå fast ett mål och sikta mot att ta emot 25 procent av de flyktingar som UNHCR bedömer vara så utsatta att de bör få vidarebosättning i ett tredje land. Om EU-länderna tar emot fler kvotflyktingar breddas också de lagliga vägarna för människor att få skydd, vilket i sin tur kan minska de farliga båtresorna över Medelhavet.

– Vi lever i en tid med stora flyktingströmmar. Europa är en stor och rik kontinent som kan ta emot fler människor. Jag tror att det går att vända utvecklingen. I dag är det få EU-länder som har avtal med UNHCR, men utvecklingen går åt rätt håll. Estland har precis beslutat att ta emot kvotflyktingar, påpekar Malin Björk.