Lettland röstar om ryska språket

Folkomröstningen i sig är en framgång för ryssarna, som samlade fler namnunderskrifter än de tio procent av väljarkåren som krävdes.

Men letterna är i majoritet och säger nej till ryska som officiellt språk. De värnar om den lettiska identitet, som höll på att utplånas i förryskning under sovjetockupationen då alla tvingades lära sig ryska.

Ryssarna å sin sida menar att med cirka 35 procent rysktalande (inklusive vitryssar och ukrainare) i Lettland är det naturligt om ryska får officiell ställning vid sidan om det lettiska språket.

Valkampanjen blev inte så smutsig som många befarade, när ja-sidans ledare, nationalbolsjeviken Vladimir Linderman ställdes mot lettiska nationalister.

Linderman är annars ett rött skynke för letter. Han har suttit häktad för protestaktioner i Ryssland, utvisats till Lettland och åtalats där för kupplaner och innehav av sprängmedel. Han frikändes i december.

Folkomröstningskampanjen har gett Linderman en viss demokratisk legitimitet, som han kan komma att utnyttja för en politisk karriär.

Han kan i så fall ta ryskspråkiga väljare från socialdemokratiska Harmonicentern, som vann parlamentsvalet i höstas men ställdes utanför regeringen.

Harmonicenterns ledare Nil Ushakov säger också ja till ryska som officiellt språk, men han har tvingats till balansgång för att behålla ryskt stöd och ändå inte stöta bort letter som röstat på hans parti.

De radikala lettiska nationalisterna sitter numera i regeringen, och har därför bedrivit en städad nej-kampanj.

De har tungt stöd av koalitionsbröderna, premiärminister Valdis Dombrovskis och förre presidenten Valdis Zatlers, som båda säger nej till ryska som officiellt språk. Även nye presidenten Andris Berzins säger nej.

Nationella alliansen försökte i fjol få folkomröstning för lettiska som enda undervisningsspråk i offentligt finansierade skolor. Det misslyckades, och i stället drog ryssarna i gång sin kampanj.