Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-04 20:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/lina-lund-gron-vag-i-europas-tungviktare/

Världen

Lina Lund: De gröna ritar om den politiska kartan i Tyskland

Jubel på De Grönas valvaka.
Jubel på De Grönas valvaka. Foto: Tobias Schwarz/AFP

WIEN. Söndagens valrysare har ritat om partikartan i Tyskland. En grön våg sveper genom Europas tungviktare och får regeringspartierna att darra. Bland väljare under 30 år blev miljöpartiet De gröna största parti. 

EU-valet 2019

Om valresultatet i Tyskland ska sammanfattas i en mening så är det med att väljarna gav den sittande regeringen fingret. Således uteblev festen hos medlemmarna i den stora koalitionen. Medan förbundskansler Angela Merkels Kristdemokrater CDU hängde läpp i Berlin, kämpade Socialdemokraterna SPD mot tårarna några kvarter längre bort (se faktaruta).

Samtidigt firade Miljöpartiet De gröna sina största framgångar någonsin i ett rikstäckande val. Partiet fördubblade väljarstödet jämfört med valet för fem år sedan, fick drygt 20 procent av rösterna och gick om Socialdemokraterna som andra största parti. Det markerar en brytpunkt i tysk politik, där de två stora partierna som sedan årtionden har delat på makten får se sig utmanade. 

Men succén kom inte som en överraskning. Sedan en tid tillbaka har De gröna legat kring 20 procent i opinionsmätningarna både på hemmaplan och till Europaparlamentet och de två språkrören har rönt stor uppmärksamhet i tyskspråkig media. Fast framgångarna har varit omdiskuterade. Vissa har hävdat att den gröna vågen varit ett uppblåst mediefenomen utan förankring i verkligheten. Nu står det klart att den har ritat om den tyska partikartan.

Faktum är att De gröna har vunnit väljare från samtliga partier som finns representerade i förbundsdagen, enligt en vallokalsundersökning som mätt väljarströmmar jämfört med förbundsdagsvalet 2017. Flest väljare – 1, 3 miljoner – kom från Socialdemokraterna SPD som gjorde sitt sämsta val någonsin. 

Nästan lika många, 1,1 miljoner, lämnade Kristdemokraterna CDU/CSU. Till och med det högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AFD), som under valrörelsen gjorde kampen mot vad de kallar ”Gröna tokerier” till en av sina huvudfrågor, förlorade 50.000 väljare till De gröna. 

Orsakerna till framgångarna är förstås flera. Partiet har fått draghjälp av att klimatfrågan har stått högst på agendan och att svenska Greta Thunberg har firats som en popstjärna i Tyskland (Berlins biskop gick så långt att han nyligen jämförde fredagsdemonstrationerna med Jesu intåg i Jerusalem). Och det är framför allt bland unga väljare som partiet når störst framgångar. I väljargruppen 18-30 år blev De gröna största parti och fick en tredjedel av rösterna. 

Men det tyska valresultatet visade inte bara på en klyfta mellan yngre och äldre väljare, utan även mellan stad och landsbygd. Medan De gröna är starka i storstäder som Berlin och Hamburg, lockar de försvinnande få väljare i det fattigare östra Tyskland. Det gör att vissa betraktar partiet som ett elitprojekt för en välmående och högutbildad medelklass. 

Partiet är också ett populärt val bland väjare som är missnöjda med den sittande regeringen. Rollen som oppositionsparti har gynnat De gröna som inte behövt ingå några jobbiga kompromisser. Men fortsätter framgångarna lär tiden i opposition snart vara förbi. 

Pia Gripenberg: Gröna partier lyfter – får nyckelroll i parlamentet 

Ämnen i artikeln

Tyskland
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt