Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 23:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/lina-lund-har-kvinnliga-ledare-lyckats-battre-an-manliga-i-coronahanteringen/

Världen

Lina Lund: Har kvinnliga ledare lyckats bättre än manliga i coronahanteringen?

Förbundskansler Angela Merkel, Tyskland.
Förbundskansler Angela Merkel, Tyskland. Foto: TT

Har länder som leds av kvinnor klarat coronakrisen bättre än andra? Två månader efter att WHO utnämnde det nya viruset till en pandemi tycker sig allt fler se ett samband. Men kan jämförelsevis låga dödstal och många lediga sjukhussängar i ett land verkligen förklaras av regeringschefens kön? 

Det är en gammal sanning att när glassförsäljningen går upp ökar drunkningsolyckorna. Men att förbjuda glassförsäljning skulle givetvis inte leda till att drunkningsolyckorna upphör. Av det lär man sig att korrelation inte är samma sak som orsakssamband.  

Men vad gäller för sambandet mellan att länder som styrs av kvinnliga ledare hittills tycks ha klarat sig bättre genom coronakrisen än andra? 

Frågan ställs allt oftare sedan en rad länder med kvinnliga regeringschefer uppvisat lägre dödstal, fler lediga sjukhussängar och mindre smittspridning än andra. Dit hör bland andra Tyskland, Taiwan, flera nordiska länder och Nya Zeeland, vars premiärminister Jacinda Arderns för en månad sedan hävdade att landet har utrotat viruset. I alla fall ”tillfälligt”.   

Bild 1 av 3 Nya zeeländska premiärministern Jacinda Ardern.
Foto: TT
Bild 2 av 3 Tawains president Tsai Ing-wen.
Foto: AFP
Bild 3 av 3 Premiärminister Katrin Jakobsdottir, Island.
Foto: Naina Helén Jåma/TT

Det finns förstås många länder som styrs av män och som klarat sig bra så här långt: Österrike, Tjeckien, Vietnamn och Australien för att nämna några. Men länder med kvinnliga ledare har sällan gjort dåligt ifrån sig, vilket påpekats av en rad internationella medier den senaste tiden.

Vän av ordning vill nog invända att det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser av hur covid-19 slår i långa loppet. Länder som lyckats minska smittspridningen under pandemins inledning kan mycket väl drabbas hårdare i ett senare skede. 

Men kanske finns det något att lära av dem? 

I såväl den svenska och internationella debatten har kritiker till de restriktioner som olika länder infört anklagat de politiska ledarna för att vara ”macho” och vilja visa sig tuffa. 

Men lika lite som restriktionerna följer ett mönster enligt den politiska höger–vänsterskalan, tycks förmågan att ta svåra beslut vara en typiskt manlig egenskap. Något som ledarna i de nordiska grannländerna – som alla styrs av kvinnor – visat prov på. 

Danska statsministern Mette Frederiksen.
Danska statsministern Mette Frederiksen. Foto: Martin Sylvest/TT

I Danmark var statsminister Mette Fredriksen, från Socialdemokraterna, tidigt ute med att stänga landets gränser med hjälp av militär och polis. Danmark stängde också samtliga skolor, förskolor, restauranger och införde förbud om att samlas fler än 10 personer. 

Finlands premiärminister Sanna Marin.
Finlands premiärminister Sanna Marin. Foto: Antti Aimo-Koivisto/AP

Inte mindre kraftfullt agerade hennes finska kollega Sanna Marin som i slutet av mars lät spärra av hela regionen runt Helsingfors. Inga personer som saknade giltiga skäl släpptes in eller ut genom militärens avspärrningar. I Norge såg statsminister Erna Solberg, från Høyre, till att förbjuda människor att övernatta i sina sommarstugor. Den som bröt mot ”hytteförbudet” riskerade tio dagars fängelse. 

Norska statsministern Erna Solberg.
Norska statsministern Erna Solberg. Foto: Stian Lysberg Solum/TT

Även Tyskland har klarat den första fasen av pandemin väl. Medan vissa vill förklara framgångarna med att förbundskansler Angela Merkel har en bakgrund som forskare i fysik, lyfter andra fram hennes egenskap som kvinna. Men själv har hon alltid värjt sig mot att det skulle vara något speciellt med hennes kön. 

Tyska ledaren Angela Merkel.
Tyska ledaren Angela Merkel. Foto: TT

De flesta kvinnliga ledare skulle nog invända mot påståenden om att deras kroppar gör dem till bättre krishanterare. Även om krisen hittills kretsat kring behoven inom vård och omsorg – en domän som traditionellt sett har dominerats av kvinnor. 

Det leder till frågan om Sverige hade agerat annorlunda om landet styrts av en kvinnlig statsminister? Men många skulle nog hävda att frågan är felställd. Den svenska strategin utarbetas i första hand av expertmyndigheter som ska bygga sina utlåtanden på kunskap snarare än politisk åskådning och kön.  

En kvinnlig statsepidemiolog då? 

Tidigare i veckan sade Anders Tegnells företrädare Annika Linde i en uppmärksammad DN-intervju att Sverige borde ha stängt samhället under en månad för att förebreda vården och äldreomsorgen bättre. 

Men hade hon själv agerat annorlunda om hon fått bestämma?   

– Det är efterklokskap och jag vill inte säga att jag när det begav sig hade kunnat vara klokare än vad vår ledning i Sverige varit.

Kanske förhåller sig sambandet mellan kvinnliga ledare och framgångar i coronans tid som till den med glassförsäljningen och drunkningsolyckorna.

Läs mer: Sjuksängar står tomma efter tyska vägvalet 

Läs mer: Så har världens bild av Sverige ändrats under krisen