”Det bästa av två världar.” Så beskriver Sebastian Kurz resultatet av tre månaders förhandlingar mellan hans mitten-konservativa folkparti ÖVP och miljöpartiet De gröna. Och det är på många sätt två olika världar som möts när den nya grönkonservativa koalitionen tar form, den första i sitt slag i Österrike. 

– För att vara ärlig har de här regeringsförhandlingarna inte varit enkla, sade Kurz som svärs in som ny kansler i nästa vecka. 

33-åringen har beskrivits som ett politiskt underbarn och ett framtidsnamn för en europeisk höger på jakt efter föryngring och förnyelse. Han vann nyvalet i höstas med närmare 38 procent av rösterna och blir nu den yngsta ledaren i Europa. 

För andra gången. 

Redan för två år sedan väckte Sebastian Kurz internationell uppståndelse när han bjöd in högernationalistiska FPÖ i regeringen, ett parti som grundades av en tidigare nazist och vars ledarskikt haft kopplingar till högerextrema miljöer. När han nu svänger 180 grader och tar hjälp av dess huvudmotståndare – ett vänsterliberalt miljöparti – inleds ett nytt kapitel i österrikisk politik. 

– Det är möjligt att både skydda klimatet och de yttre gränserna, sade Kurz. 

Vissa anklagar den blivande kanslern för att vara en kappvändare som visat sig beredd att samarbeta med vem som helst för att nå makten. Andra beundrar 33-åringen för förmågan att anpassa sig till ett nytt politiskt landskap där de gamla allianserna dödförklarats, och där klimatförändringarna och en växande högerpopulism utmanar de etablerade partierna. 

Men den grönkonservativa regeringen bygger inte på en gemensam politisk vision, utan på bristen av alternativ. Medan ÖVP:s traditionella samarbetsparti Socialdemokraterna SPÖ befinner sig i fritt fall, är högernationalistiska FPÖ nedlusat av skandaler som leder tankarna till en bananrepublik. Den så kallade Ibizaaffären avslöjade hur den tidigare FPÖ-ledaren och vicekanslern Heinz-Christian Strache visat sig beredd att sälja ut landets intressen till en kvinna som utgav sig för att vara släkting med en rysk oligark. 

Alltså återstod att sträcka ut handen till De gröna. Partiet fick närmare 14 procent av rösterna i nyvalet i höstas och går in i regeringen med stort självförtroende. 

Trots ”stora meningsskiljaktigheter” har bägge partierna fått genomslag för sina profilfrågor och viktigaste vallöften, deklarerade Kurz och viftade med det 300 sidor tjocka regeringsprogrammet som presenterades under en presskonferens i Wien på torsdagen. ÖVP får igenom sänkta inkomstskatter och lovar att bekämpa vad man kallar illegal migration och politisk islam. Bland annat införs ett förbud för elever under 14 år att bära slöja i landets skolor. 

Det har inte skett utan protester från De gröna, som fått gå med på ”smärtsamma kompromisser”, enligt partiledaren Werner Kogler. I utbyte har de fått igenom bland annat en grön skatteväxling, minskade utsläpp och satsningar på tåg- och kollektivtrafik. 

– Österrike ska bli en internationell ledare vad gäller kampen mot klimatförändringarna, lovade De grönas partiledare. 

Österrikisk politik har länge beskrivits som en experimentverkstad och den nya regeringens arbete kommer att följas noga av systerpartierna i Europa. Framförallt från tyskt håll, där Kristdemokraterna CDU förbereder sig på en framtid utan Angela Merkel, väcker utvecklingen i grannlandet stor nyfikenhet. Under året som gått har tyska miljöpartiet nått rekordnivåer i opinionsmätningarna och det spekuleras i att nästa tyska kansler kan vara grön. 

Läs mer:

Så vände Österrikes politiska underbarn skandalen till segertåg 

Politisk skandal skakar Österrike efter hemlig video