Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/lina-lund-merkel-kommer-aldrig-att-bara-knytblus/

Världen

Lina Lund: Merkel kommer aldrig att bära knytblus

”Det kan inte vara möjligt”, utropar damen i mitten när hon får veta att det är Tysklands förbundskansler Angela Merkel hon talar med. Till vänster syns Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: Kay Nietfeld/DPA

BERLIN. I intervjun med tyska Die Zeit insisterar Angela Merkel på att inte reduceras till kvinna och östtyska. 

Hon vill vara alla tyskars kansler – men lämnar paradoxalt nog ett polariserat land efter sig. 

Lina Lund
Rätta artikel

Det är en kall novemberdag när Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron anländer till den franska byn Morhange. Tillsammans ska de hedra de miljoner människor som 100 år tidigare omkommit i Första världskriget. Men när det blir dags att hälsa på publiken stjäl en 101-årig fransyska i virkad basker showen. Med förtjust min lutar hon sig fram till Merkel och frågar om hon är presidentens fru. 

– Nej, jag är Tysklands förbundskansler.

– Det kan inte vara möjligt! utropar damen häpet under mötet som fångats på film. 

Angela Merkel bröt ny mark när hon 2005 tog över ledningen för Europas tungviktare. Hon var inte bara den första kvinna någonsin som fått svära kanslereden, utan också den första som vuxit upp bakom järnridån. 

För många kvinnor blev ”Angie” den förebild som de saknat i den tyska politiken, som än i dag domineras av manliga politiker från väst. Länge utgjorde hon den enda färgklicken i ett hav av mörka kostymer. 

Angela Merkel duckar för de ständiga försöken att göra hennes identitet som kvinna och östtyska till något viktigt

Men själv har Merkel alltid värjt sig mot att det skulle vara något speciellt med hennes kön. Oräkneliga gånger har hon levererat ett vänligt men bestämt nein på frågan om hon kallar sig för feminist. Medan andra toppolitiker slår knut på sig själva för att lyfta fram sin unika bakgrund (som när den amerikanska senatorn Elizabeth Warren lät DNA-testa sig för att bevisa sina eventuella släktband med den amerikanska ursprungsbefolkningen) duckar Angela Merkel för de ständiga försöken att göra hennes identitet som kvinna och östtyska till något viktigt.  

– Jag måste inte hela tiden peka på att jag kommer från öst, säger hon i intervjun som DN i publicerar i översättning från det tyska veckomagasinet Die Zeit. 

Det händer inte ofta att Angela Merkel låter sig intervjuas, och sällan talar hon så öppet och personligt som i mötet med journalisten Jana Hensel. Ändå kämpar skribenten för att få sin intervjuperson att träda fram som en representant för det egna könet och den östtyska erfarenheten. 

Förgäves. 

– Jag tror inte att kvinnor generellt sett beundrar andra kvinnor, svarar Merkel avvärjande. 

Angela Merkel under en ovanligt öppenhjärtlig intervju på sitt kontor i Berlin, Kanzleramt. Foto: Dominik Butzmann/Die Zeit/Laif

Men för Jana Hensel, som liksom Merkel är kvinna och uppvuxen i Östtyskland, är förbundskanslerns biografi betydelsebärande. I en tidigare hyllningstext till förbundskanslern skriver hon att ”utan Angela Merkel skulle det här landet inte ha blivit mitt. Utan henne skulle jag som kvinna, som östtyska, inte ha funnit min plats” (Die Zeit nr 45 2018).

Hon är inte ensam om att känna så, men det är inget som kanslern vill ta åt sig äran för.  

Angela Merkel är politikern som aldrig kommer att bära knytblus. Och det handlar inte i första hand om (brist på?) fåfänga, utan om politisk övertygelse och strategi.   

– Jag är ju inte bara kvinnornas förbundskansler, utan förbundskansler för alla människor i Tyskland, säger hon i en nyckelformulering.  

Viljan att vara en enande kraft i ett land som för 30 år sedan var delat med taggtråd verkar genuin. Men det är också uttryck för en politisk överlevnadsstrategi i en tid då Tyskland återigen håller på att glida isär. 

Merkels mentor, gammelkanslern Helmut Kohl, har gått till historien som ”Enandets kansler”. Frågan är om inte Merkel kommer att bli ihågkommen som den mest polariserande ledaren Tyskland haft i modern tid. 

Ingen har varit lika beundrad som hon. Få har varit lika avskydda. Både av män och kvinnor.

Ironiskt nog är det i hennes gamla hemland, Östtyskland, som hon möter störst missnöje

Vissa hatar hennes kläder, andra hennes ledarstil. En triangulerande teflonkansler utan ideologisk kompass.  Somliga håller henne ansvarig för de stigande priserna på smör, körförbuden för äldre dieselbilar, allehanda genusdebatter och – framför allt – flyktingarna som släppts in över gränserna.     

Ironiskt nog är det i hennes gamla hemland, Östtyskland, som hon möter störst missnöje. Det är på östtyska gator och torg som visselpipekonserterna och slagorden ”Merkel måste bort" och ”folkförrädare” ekar allra högst, och ingen annanstans når det högerradikala partiet Alternativ för Tyskland (AFD) större framgångar. 

I deras ögon ger det inga pluspoäng att vara kvinna eller ossie

30 år efter Berlinmurens fall har minnena av massarbetslösheten och de ännu oläkta såren efter återföreningen kommit upp till ytan. Även Merkel, som tidigare ogärna gjort ett nummer av sin östtyska bakgrund, pratar allt oftare om sina erfarenheter från landet som inte längre existerar. 

Nu uttrycker hon sig försiktigt när hon säger att återföreningen blev svårare för många andra än vad den var för henne. 

– Jag hittade snabbt ett nytt arbete, hade många möjligheter och kunde vidga min horisont. 

Tre decennier senare är Angela Merkel unik i tysk politik. 

Inte undra på att den 101-åriga fransyskan i virkad basker inte trodde sina ögon när hon insåg det inte var president Macrons fru hon skakade hand med. 

Utan världens mäktigaste kvinna.