Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-20 10:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/lina-lund-sa-lever-ryska-arvet-kvar-i-ostra-tyskland/

Världen

Lina Lund: Så lever ryska arvet kvar i östra Tyskland

Medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel har gjort sig osynlig i valrörelsen i östra Tyskland, har Rysslands president Vladimir Putin synts desto mer. Foto: Bernd von Jutrczenka/TT

BERLIN. Den unge Vladimir Putin formades på KGB:s högkvarter i den östtyska staden Dresden.
Än i dag spelar han en viktig roll i den östra delen av Tyskland.

Inför höstens delstatsval i östra Tyskland tävlar partier från höger till vänster om att vinna väljare med en rysslandsvänlig politik. 

Förra vintern gjorde anställda vid myndigheten som förvaltar arvet från Östtysklands hemliga polis, Stasi, en oväntat upptäckt i arkiven. Bland de miljoner dokument som sparats åt eftervärlden hittades personakten för den tidigare KGB-agenten Vladimir Putin. Under slutet av 1980-talet var han stationerad i den östtyska staden Dresden, som efter andra världskriget hade hamnat i den sovjetiska ockupationszonen. 

Att mannen som senare blev Rysslands president levt flera år av sitt liv som spion i DDR var känt sedan tidigare. Men de återfunna Stasi-akterna kastade nytt ljus över hans förflutna i landet som inte längre existerar. På legitimationen som utfärdats av Stasi 1985 syns ett svartvitt foto av den då 33-årige KGB-officeren. Han bär randig slips och tittar förbi kameran med en sval blick. 

Bild 1 av 2 Fotot visar en ung Vladimir Putin som under 1980-talet tjänstgjorde som KGB-officer i östtyka Dresden. Legitimation är utfärdad av Östtysklands fruktade säkerhetstjänst, Stasi.
Foto: BStU
Bild 2 av 2 Av Stasi-legitimationen framgår att Vladimir Putin har tjänstegraden major och är född i Leningrad, som i dag heter St Petersburg.
Foto: BStU

Men Vladimir Putins band till Östtyskland upphörde inte i och med att han flyttade hem till St Petersburg efter Berlinmurens fall. 30 år efter kalla krigets slut spelar Rysslands president alltjämt en viss roll i den östtyska politiken. När invånarna i östra Tyskland går till val under hösten (se faktaruta) har relationerna till den tidigare ockupationsmakten seglat upp som en av de heta frågorna. 

Det är som om Angela Merkel skulle bjuda in kommunstyrelsens ordförande i Landskrona till ett bilateralt samtal mellan fyra ögon

Medan förbundskansler Angela Merkel av taktiska skäl har gjort sig osynlig i valrörelsen – hon anser sig göra mer skada än nytta – tävlar partier från höger till vänster om att odla goda relationer till Vladimir Putin. Tidigare har de två ytterkantspartierna – vänsterpartiet Die Linke, som är en efterföljare till det gamla kommunistpartiet, och högerradikala Alternativ för Tyskland (AFD) – profilerat sig genom en Rysslandsvänlig politik. Nu har de fått sällskap av östtyska toppolitiker från Kristdemokraterna CDU och Socialdemokraterna SPD. 

Orsaken: en majoritet av väljarna i östra Tyskland önskar sig helt enkelt bättre förbindelser med Ryssland, och de Rysslandsvänliga ytterkantspartierna ser ut att kunna vinna fler väljare än CDU och SPD tillsammans.

– På den punkten skiljer sig öst från väst, säger den tyska statsvetaren Hendrik Träger, som forskar om relationen till Ryssland vid Leipzigs universitet. 

30 år efter Berlinmurens fall är det inte höger- och vänsterskalan som avgör Rysslandspolitiken, utan den följer en geografisk linje som sammanfaller med den gamla gränsen som delade öst från väst. 

I början av sommaren reste Angela Merkels partikollega Michael Kretschmer, regeringschef i Sachsen, till St Petersburg för ett möte med Vladimir Putin. Ett överraskande sådant. Världsledare brukar i regel träffa politiker som befinner sig på samma nivå som de själva, det vill säga att en president möter en annan regeringschef medan politiker av lägre rang hålls på en armlängds avstånd. Men nu tog alltså en av världens mäktigaste män emot en tysk regionalpolitiker som få utanför landets gränser har hört talas om. Det är som om Angela Merkel skulle bjuda in kommunstyrelsens ordförande i Landskrona till ett bilateralt samtal mellan fyra ögon. 

Michael Kretschmer var mycket nöjd med mötet med Putin. Så nöjd att han i samband valmöten under hösten använt fotografiet som togs på de bägge politikerna som en del av sin kampanj, enligt tidningen Der Spiegel. 

https://twitter.com/MPKretschmer/status/1151464582222884865

Samtidigt som EU:s sanktioner mot Ryssland går in på sitt sjätte år efter annekteringen 2014 av den ukrainska halvön Krim, turnerar alltså östtyska politiker runt med bilder av Putin. Det har väckt irritation inom den tyska regeringen som driver en motsatt linje: så länge Ukrainakrisen inte är löst ska Ryssland hållas ute i kylan.

Det har inte hindrat Kretschmer från att plädera för att sanktionerna mot landet ska upphöra. Liknande tankegångar har kommit från en rad andra östtyska regeringschefer, däribland socialdemokraterna Manuela Schwesig i Mecklenburg-Vorpommern och Dietmar Woidke i Brandenburg, liksom kristdemokraten Reiner Haseloff i Sachsen, som alltså gör gemensam sak med ytterkantspartierna. 

Varför då? 

Många säger exempelvis fortfarande kosmonaut om rymdfarare, och inte astronaut som de kallas i väst

Det handlar i första hand om den östtyska ekonomin som av historiska skäl är mer beroende av den ryska marknaden än vad det västtyska näringslivet är. Sedan EU införde sanktionerna mot Ryssland 2014 har exporten från östra Tyskland sjunkit med närmare 30 procent, enligt siffror från handelsorganisationen Ostausschuss der Deutschen Wirtschaft. Mest dramatisk har nedgången varit i Sachsen där exporten till Ryssland minskat med 70 procent. Nedgången drabbar områden där arbetslösheten redan är högre än på andra håll i Tyskland och där antalet arbetstillfällen inom industrin är få. 

– Det är politikerna i öst väl medvetna om och därför gör de vad de kan för att upprätthålla goda affärsrelationer, säger statsvetaren Hendrik Träger. 

Men de nära banden till Ryssland har också kulturella och sociala grunder. Efter att under närmare ett halvt sekel ha varit ockuperade av Sovjetunionen anammade många östtyskar en rysk kultur. I skolan lästes ryska som andraspråk och vissa – som Angela Merkel – fick chans att studera i Sovjetunionen. Många säger exempelvis fortfarande kosmonaut om rymdfarare, och inte astronaut som de kallas i väst.

– De tysk-sovjetiska banden har faktiskt överlevt återföreningen. Många i öst identifierar sig mer med Ryssland än med exempelvis Frankrike eller USA. Det måste man som politiker ta hänsyn till när man utformar politiken, säger Träger. 

Faktum är att fler tyskar upplever att USA utgör ett större hot mot världsfreden än Ryssland, visar en undersökning från Pew Research. Bland de bosatta i öst är fruktan för USA ännu större och en tredjedel av de tillfrågade uppger att det vore bra om Vladimir Putin – som nu har suttit 20 år vid makten – blev omvald som president. För västtyskar är siffran 17 procent. Östtyskar är också mindre oroliga för ryska påverkanskampanjer och trollfabriker.  

30 år efter att Vladimir Putin rensade skrivbordet i KGB:s högkvarter i Dresden kan han alltså återigen glädjas åt att få spela en roll i den östtyska politiken.