EU inleder ett närmare samarbete med Turkiet. Men Sverige säger nej till ett tyskt förslag att ta emot flyktingar direkt från Turkiet, men bidrar med pengar.
Den turkiske premiärministern Ahmet Davutoglu är mycket belåten med att EU inleder ett närmare samarbete med Turkiet.
– Detta är en historisk dag, sade Ahmet Davutoglu om söndagens toppmöte mellan EU och Turkiet.
Den krassa bakgrunden är att EU vill ha Turkiets hjälp med att hejda flyktingströmmen till Europa.
Turkiet har tagit emot ungefär 2,3 miljoner flyktingar från Syrien sedan 2011, men levnadsförhållandena är svåra och under hösten har allt fler fortsatt flykten till Europa.
Därför ska EU bidra med 3 miljarder euro, motsvarande nästan 30 miljarder kronor, som ska användas för att förbättra villkoren för människor som lever i turkiska flyktingläger. Förhoppningen är att fler människorna därmed ska stanna i Turkiet.
Vem som ska stå för notan är inte klart. EU-kommissionen bidrar med 500 miljoner euro och medlemsstaterna ska punga upp med resten.
Statsminister Stefan Löfven gav redan i söndags besked om att Sverige ska bidra med motsvarande 750 miljoner kronor.
EU lovar också förhandlingar om visumlättnader för turkiska medborgare och att samtalen om Turkiets EU-medlemskap ska sätt fart.
I december ska ett nytt så kallat kapitel i förhandlingarna med Turkiet öppnas. Det avsnittet innehåller ekonomiska och finansiella frågor och har blockerats av EU sedan 2006.
I utbytemot detta ska Turkiet skärpa gränskontrollerna och göra det lättare för syriska flyktingar att arbeta och för flyktingarnas barn att gå i skola.
Men det politiska läget i Turkiet är spänt och avtalet med EU därför känsligt.
EU-kommissionen levererade nyligen ovanligt hård kritik mot Turkiet för bristande demokrati och för bara några dagar sedan greps två framträdande turkiska journalister.
I ett öppet brev inför söndagens toppmöte vädjade journalisterna till EU:s ledare om att visa fortsatt ”känslighet inför mänskliga rättigheter, press- och yttrandefrihet”.
Men Sveriges statsminister är nöjd med avtalet och trots det laddade läget i Turkiet är han förhoppningsfull.
– EU och Turkiet behöver varandra, hävdar Stefan Löfven.
– Frågor om demokrati och mänskliga rättigheter behöver vi ta oss an. Men det kan göras under samtalen om öppnare visumregler och under medlemskapsförhandlingarna, anser statsministern.
Före söndagens toppmöte deltog Stefan Löfven också under en särskild träff som Tyskland hade kallat till.
Sverige, Tyskland, Österrike och fem andra EU-länder som samlas under beteckningen ”vidarebosättningens vänner” var med på mötet.
EU-staterna i den här gruppen vill att EU tar ett större gemensamt ansvar för flyktingkrisen och den tyska idén går ut på att EU ska ta emot flyktingar direkt från Turkiet.
Enligt uppgifter till DN går det tyska förslaget ut på att EU tar över till exempel 400.000 syriska flyktingar från Turkiet som sedan fördelas mellan alla EU-länder.
I gengäld skulle Turkiet stoppa alla flyktbåtar. EU skulle också skicka tillbaka alla som anländer till de grekiska öarna.
Förslaget innebär med andra ord att ansökningarna om asyl skulle göras utanför EU:s gränser, i Turkiet.
Därmed skulle människor slippa de farliga överfarterna med båt, men det skulle också bli totalt stopp för flyktingströmmen från Turkiet.
Sverige håller med om grundtanken bakom det tyska förslaget, men är inte berett att ta emot fler flyktingar, hävdade Stefan Löfven.
– Det är i den här riktningen som Sverige har drivit på.
– Men i nuläget är det inte aktuellt för Sverige att ta emot fler flyktingar från Turkiet, förklarade Löfven vid en presskonferens efter toppmötet.