Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Macron vill ha ny lag mot fejkade nyheter

Emmanuel Macron.
Emmanuel Macron. Other: Philippe Wojazer/AP

PARIS. Frankrikes president Emmanuel Macron vill att domare under valrörelser ska kunna censurera artiklar och filmklipp som anses vara ”falska nyheter”, tvinga sociala nätverk att offentliggöra vilka som står bakom annonser och stoppa utländska tv-kanaler som sänder ”desinformation”. Men det nya lagförslaget väntas väcka häftig debatt.

Efter månader av spekulationer mötte Frankrikes kulturminister Françoise Nyssen i tisdags representanter för flera franska mediehus för att dra upp huvudlinjerna i det nya lagförslag som president Macron väntas lägga fram under våren. Det har fått det lite byråkratiska namnet ”lagen om tilltron till och tillförlitligheten i informationen”.

Redan i dag är det i fransk lag belagt med upp till 1,3 miljoner kronor i böter att sprida falska eller lögnaktiga nyheter – en lag som dock sällan tillämpas.

– Men det här handlar inte om att definiera exakt vad som är en falsk nyhet (”fake news”). Det här handlar om att reglera det som finns runt omkring, kanalerna för vidarespridning av information, och hur de fungerar, säger kulturministern till tidningen Libération.

Flera franska tidningar uppger att regeringen bestämt sig för att ta till det tunga artilleriet. Till skillnad från den tyska lag om sociala medier som nyligen trädde i kraft föreslås dock den franska lagen enbart gälla de fem sista veckorna i valrörelser. De huvudsakliga lagändringarna rapporteras vara:

Det statliga kontrollorganet för tv och radio (Conseil supérieur de l’audiovisuel, CSA) får rätt att återkalla sändningstillstånd i Frankrike för medier som ”lyder under en annan stats inflytande” – som till exempel ryska Sputnik eller RT – om de sprider ”falska nyheter”.

Digitala medieplattformar som Facebook, Twitter och Youtube kan åläggas att publicera vem som ”sponsrar” innehåll och för hur stora belopp. Tanken sägs vara att göra dolda propagandaaktörer mer synliga, och enklare för andra medier att granska.

Undersökningsdomare ska få rätt att ingripa snabbt för att hindra ”massiv och artificiell spridning av en falsk nyhet”, enbart på basis av en anmälan från en enskild medborgare.

Särskilt den sista punkten är kontroversiell, eftersom den i praktiken ger undersökningsdomare rätt att avgöra vad som är en falsk nyhet och vad som inte är det. Det är också oklart hur en undersökningsdomare rent praktiskt ska kunna blockera innehåll på nätet, om servern inte finns i Frankrike.

Lagförslagen väntas inte hamna på nationalförsamlingens bord förrän i april eller maj – men kritiken är redan hård. Såväl pressfrihetsorganisationer som den politiska oppositionen varnar för att regeringen kan komma att använda lagen för att censurera obekväma budskap och tysta politiska motståndare. 

President Macron har personliga skäl till att vilja få stopp på så kal­lade falska nyheter. I slutfasen av förra årets valrörelse anklagades han – falskeligen, skulle det visa sig – för att ha ett hemligt bankkonto i skatteparadiset Bahamas. Hans kampanj utsattes också för en stor hackerattack, då en rad dokument spreds på olika forum – varav flera sedan visade sig vara falska.

En hackergrupp med band till den ryska underrättelsetjänsten pekades ut som ansvarig för angreppet, men Rysslands regering förnekade inblandning.

Efter valet utlovade Macron en översyn av lagstiftningen för att hind­ra att främmande makt påverkar landets demokratiska val. Kulturministern har också hänvisat till tre andra händelser de senaste åren: folkomröstningen om Brexit 2016, presidentvalet i USA samma år, och förra årets kris i Katalonien. 

Fakta.Valrörelser ska fredas

Under de sista fem veckorna i nationella valrörelser ska ”falska nyheter” kunna stoppas av den statliga tv- och radionämnden (CSA) och, i vissa fall, av undersöknings­domare, enligt de förslag som den franska regeringen väntas lägga fram.

Sändningstillstånd ska kunna dras in för tv-kanaler under ”inflytande av främmande makt”, om de sprider ”falska nyheter”.

Sociala medie-plattformar ska tvingas redovisa vem som betalar för annonser och hur mycket.

Undersöknings­domare får rätt att ingripa för att hindra ”massiv och artificiell spridning av en falsk nyhet”.

Förslaget lär debatteras häftigt under våren, innan beslut fattas i april eller maj.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.