Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 19:08 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/malin-bjork-dags-att-sverige-tar-en-ledande-roll-i-asylpolitiken/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Malin Björk: Dags att Sverige tar en ledande roll i asylpolitiken

Malin Björk
Malin Björk Foto: Pia Gripenberg

BRYSSEL. EU-parlamentarikern Malin Björk, V, har slutat hoppas på en gemensam asylpolitik i EU. Hon vill att Sverige tillsammans med Frankrike och Tyskland enar en grupp av länder att stå upp mot Ungern och andra nej-sägare.

Unionens gemensamma asylpolitik havererad hösten 2015 i spåren av flyktingvågen från Syrienkriget. Toppmöte efter toppmöte har EU-ländernas stats- och regeringschefer diskuterat flykting- och migrationsfrågan. Få framsteg har gjorts. 

Senaste mötena har handlat om hur EU ska stärka sin yttre gräns. Hur de som kommer till EU, och de som redan finns här, ska fördelas förblir olöst.

Malin Björk, som för EU-parlamentets räkning förhandlat om ett av lagförslagen i flyktingpolitiken, har fått nog.

– Vi kan inte acceptera att vi inte får något gjort. Det hög tid att nu säga ifrån. Det går inte att vänta in sådana som Salvini och Orbán, säger hon.

Matteo Salvini är Italiens inrikesminister, som under sommaren stoppat räddningsbåtar från att lägga till i Italien. Viktor Orbán är Ungerns president, som vägrat ta emot asylsökande.

– De låter folk gå under på Medelhavet och förvrider internationella asylregler, säger Malin Björk.

Hon vill lansera plan B. Den handlar om att en koalition av medlemsstater, som är villiga att gå i förväg i migrationsfrågan, mellan sig ska kunna nå en gemensam asylpolitik och börja fördela asylsökande.

– Frankrikes president Emmanuel Macron talar om en koalition av villiga för att militarisera EU. Som vänsterpartist vill jag visa att EU håller på internationell asylrätt, att vi fixar det här och delar på ansvaret.

Hur ska det gå till att få en grupp villiga länder att göra upp om asylpolitiken?

 – Flera länder har sagt att man vill ha en fördelning. Med en liberal som Macron i spetsen och med Angela Merkels Tyskland och några Nordiska länder, främst Sverige, ser jag inte att detta kan stoppas, säger Malin Björk.

Nyckeln är, enligt henne, att reformera Dublinförordningen, som bland annat anger att flyktingar ska söka asyl i första landet de anländer till. Under migrationsvågen 2015 ledde det till att bland annat Grekland sattes under hårt tryck.

Malin Björk tycker att Sverige agerat passivt i flyktingfrågan när diskussionerna i riksdagens EU-nämnd gått ut på att vänta in övriga EU.

– Nu får det vara slut på att stå vid sidolinjen och mumla. Vi måste bestämma vad EU ska vara också, inte bara vänta in. Det här är ett politiskt misslyckande, säger hon.

Hon tror att 15-20 länder kan gå i förväg och att fler kommer att ansluta sig. Ett bra påtryckningsmedel hittar Malin Björk i de förhandlingar som just nu pågår inom EU om nästa långtidsbudget.

– För dem som inte är med blir det konsekvenser i långtidsbudgeten. För att kvalificera sig för stöd ska man ta emot flyktingar, säger Malin Björk.

Hon ser även flyktingfrågan som en del av ett större sammanhang. Ett sammanhang som handlar om hur EU ska se ut i framtiden.

– För mig är det så viktigt med ett öppet Europa. Låter vi Orbán med sin syn på nationen och folket sätta dagordningen är det många av oss som ligger pyrt till; kvinnor, hbtq-personer, flyktingar…

Malin Björk understryker att Viktor Orbán och andra ledare som trotsar EU inte vill att deras länder lämnar EU, utan att det handlar om de vill förändra EU inifrån.

– Han och hans gelikar på god väg att stöpa om EU vad gäller rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter, flyktingspolitiken och med nationalismen som bärande tanke. Vi andra måste ta lika stor plats med våra framtidsvisioner.

Vid kommande EU-toppmötet mellan stats- och regeringscheferna ska migrationsfrågan diskuteras på torsdag, 18 oktober. Men på agendan hittills finns inget som rör hur asylsökande ska fördelas, utan diskussionerna kommer att handla om hur EU ska samarbeta med stater i till exempel Nordafrika för att hindra flyktingar att ge sig ut på Medelhavet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.