Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/manaden-nar-iran-gick-in-i-coronavirusets-smartpunkt/

Världen

Månaden när Iran gick in i coronavirusets smärtpunkt

Iranska brandmän desinficerar gator i den iranska huvudstaden Teheran.
Iranska brandmän desinficerar gator i den iranska huvudstaden Teheran. Foto: AFP

Envist fasthållande vid religiösa traditioner. Politiker som stuckit huvudet i sanden. Och USA:s sanktionspolitik.

Tre faktorer som bidragit till att Iran är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av det nya coronaviruset.

DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson beskriver vårvintermånaden då Iran blev en global smittspridare.

19 februari

Det nya coronaviruset tar plats i det iranska medvetandet genom två dödsbud. En talesman för Irans hälsoministerium meddelar i ett kort tv-inslag från nyhetsbyrån YJC att två personer dött efter att ha smittats av viruset.

De avlidna beskrivs som äldre och sjukliga, hemmahörande i Qom, en miljonstad mitt i den persiska öknen ett femtontal mil från Irans huvudstad Teheran.

Qom är en vallfartsort, en av shiamuslimernas allra heligaste städer. Tjugo miljoner pilgrimer besöker Qom varje år. Majoriteten är iranier, men det finns också vallfärdare från Irak, Pakistan, Azerbajdzjan, Libanon och andra länder med stor andel shiamuslimer. Hundratusentals skriftlärda är verksamma i hawzan, den religiösa akademin som också lockar fromma från hela världen.

– Tänk dig att Uppsala skulle hålla i Kyrkornas världsråds generalförsamling, fast flera gånger större. Och att det skulle ske medan staden var centrum för en virussmitta. Då har du situationen som uppstod i Qom.

Det säger Rouzbeh Parsi. Han är chef för Nordafrika- och Mellanösternprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och har en bakgrund som Irananalytiker vid det EU-anknutna forskningsinstitutet EUISS och lektor vid Lunds universitet.

Till en början får de coronarelaterade dödsfallen liten uppmärksamhet i iranska medier. Den högste medicinskt ansvarige i Qom, Mohammedreza Ghadir, nöjer sig med ett allmänt hållet uttalande:

– Utbrottet (av coronavirus) är under kontroll. Det finns ingen anledning till oro, säger han till nyhetsbyrån Irna.

Ett skäl till att coronaviruset hamnar i medieskugga är parlamentsvalet som ska hållas i Iran den 21 februari. Iran har ett auktoritärt politiskt system där shiamuslimska rättslärda har stor makt. Samtidigt hålls allmänna val till parlamentet vart fjärde år. För regimen är den demokratiska fernissan mycket viktig. Lågt valdeltagande innebär en kännbar prestigeförlust. Därför är de politiska makthavarna måna om att många iranier går till valurnorna. 

Dessutom har det hänt saker det senaste halvåret i Iran som gjort att folkets förtroende för politikerna och den religiösa eliten är på bottennivå:

• Under hösten 2019 pågår utdragna gatuprotester mot prishöjningar, korruption och Irans massiva ekonomiska och militära stöd till Syrien, Irak och Libanon. Regimen svarar med tystnad – och blodigt våld. Över 300 fredliga demonstranter får sätta livet till, enligt Amnesty Internationals sammanställning.

Sörjande på begravningen i Teheran av Qassem Solaimani, toppgeneralen som dödades av USA i en drönarattack den 3 januari.
Sörjande på begravningen i Teheran av Qassem Solaimani, toppgeneralen som dödades av USA i en drönarattack den 3 januari. Foto: Hamed Malekpour/TT

• Den 3 januari i år dödas den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en drönarattack beordrad av den amerikanske presidenten Donald Trump. Mordet på Soleimani  tar ärkefienderna USA och Iran till randen av ett öppet krig. För vanligt folk i Iran blir händelsen en påminnelse om USA:s hårda sanktioner mot Iran, som inte bara orsakar varubrist utan också internationell isolering.

• Den 8 januari skjuts ett ukrainskt passagerarplan ned av iranskt luftvärn strax efter start från Teheran. Alla 176 ombord omkommer. De ansvariga förnekar först kännedom om det dödliga misstaget. Sedan börjar de skylla på varandra. Ledarnas inkompetens orsakar nya folkliga protester.

När valet är klart visar det sig att 42 procent av de röstberättigade iranierna har gått till vallokalerna. En missräkning för etablissemanget, som behövt åtminstone 55, 60 procents valdeltagande. Men om siffran stämmer så har närmare 25 miljoner iranier trängts i provisoriska vallokaler. I coronatider.

Ayatolla Ali Khamenei.
Ayatolla Ali Khamenei. Foto: Iranska staten/AP

Irans allerhögste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hävdar att utländska mediers rapportering om coronaviruset i Iran skrämt bort väljarna:

Denna negativa propaganda (...) ökade i omfattning närmare valet, med sjukdom och virus som förevändning, säger ayatollan enligt den franska nyhetsbyrån AFP.

28 februari

28 februari är en fredag, helgdag i Iran. Men muezzinen, utroparen som normalt kallar till den traditionella eftermiddagsbönen, är tyst på flera håll i Iran. Fredagsbönen är inställd i 22 städer, bland annat i Teheran som har ungefär lika många invånare som Sverige, tio miljoner. En drastisk, aldrig tidigare känd åtgärd som tagits till för att bromsa utbredningen av coronaviruset.

Bara fyra dygn tidigare, måndagen den 24 februari, ger Iraj Harirchi coronautbrottet i Iran ett ansikte. Ett feberblankt ansikte med stänkande nysningar.

Den 53-årige Harirchi har en bakgrund som läkare och forskare i gynekologi på Teherans universitet. Sedan en tid är han biträdande hälsominister i regeringen. 

Iraj Harirchi, biträdande hälsominister i Iran, har insjuknat i covid - 19 efter att ha smittats av det nya coronaviruset. Han är nu i karantän.
Iraj Harirchi, biträdande hälsominister i Iran, har insjuknat i covid - 19 efter att ha smittats av det nya coronaviruset. Han är nu i karantän. Foto: Iranian Presidency/AFP

Harirchi har skickats fram till den iranska tv-publiken, som oroligt undrar hur det ligger till med antalet insjuknade - och döda. Ministern tillbakavisar uppgifter från en parlamentsledamot att minst 50 människor dött i virussjukdomen. 

– Det stämmer inte. 61 människor har konstaterats smittade och vi har tolv dödsfall, säger Harirchi som tillägger att sjukdomsläget ”nästan har stabiliserats”.

Att sätta smittade i karantän tror han inte på. Så gjorde man för hundra år sedan.

Harirchi svettas kopiöst i tv-studion och får extra pappersnäsdukar att torka sig med i ansiktet. Vid en annan tv-intervju något senare fångar Hairichi upp en rejäl nysning med handen.

– Nej, visst ja, man ska ju göra så här, rättar han sig själv och demonstrerar hur man nyser i armvågsvecket.

Dagen efter talar Iraj Harirchi till det iranska folket via Skype, från sjuksängen. Han har testats som bärare av cornaviruset. Och befinner sig nu i karantän. 

Han kommer att följas av en rad parlamentariker och högt uppsatta politiker som också drabbas av viruset.

Det är uppenbart att myndigheterna har vaknat nu och försöker begränsa spridningen. Men åtgärderna är halvhjärtade och flera ledande religiösa profiler trotsar öppet rekommendationerna om att hålla helgedomarna stängda.

– Människor bör komma hit för att bota sig från andliga och kroppsliga sjukdomar, säger Mohammed Saeedi, som är prästerskapets högste representant i Qom, i ett videoklipp.

Ett annat klipp, som delats mer än en miljon gånger på Instagram, visar en man som följer en gammal tradition att kyssa de gyllene gallren på Fatimatemplet, ansett som den heligaste platsen i Qom. 

Tvivlen på den officiella statistikens giltighet har funnits från dag ett och växer i takt med att fler och fler länder konstaterar fall av covid-19 som har sitt ursprung i Iran.

Tvivlen på den officiella statistikens giltighet har funnits från dag ett och växer i takt med att fler och fler länder konstaterar fall av covid-19 som har sitt ursprung i Iran. Fredagen den 28 februari rapporterar Irans hälsoministerium om 388 bekräftade fall samt 34 döda. Samma dag omtalar brittiska BBC:s sändningar på persiska att det varit 210 dödsfall i coronakrisens spår. BBC stöder sig på en egen rundringning till sjukvårdsinrättningar i Iran.

Och flera dagar tidigare, måndagen den 24 februari, publicerar sex epidemiologer vid universitetet i Toronto en studie där man räknar med ett troligt utfall på 18 000 fall av covid-19 i Iran.  Men det kan vara så många som 53 000 smittade, enligt studien, som publiceras i MedRxiv, en plattform för medicinska forskningsrapporter. 

Forskarna jämför Irans officiella statistik med antalet passagerare på internationella flygningar från Iran dittills under februari, samt antalet insjuknade i andra länder där smittan kan spåras till Iran.

6 mars

Även den officiella statistiken visar en galopperande ökning av antalet coronafall i Iran. Hälsoministeriet presenterar en nationell krisplan för att om möjligt kunna lindra effekterna av smittan.

Tomt vid incheckningsdiskarna för Iran Air på Arlanda. Transportstyrelsen införde flygförbud till och från Sverige för bolaget den 2 mars.
Tomt vid incheckningsdiskarna för Iran Air på Arlanda. Transportstyrelsen införde flygförbud till och från Sverige för bolaget den 2 mars. Foto: Magnus Hallgren

Planen har flera överraskande inslag. Bland annat ska 54.000 fångar tillfälligt friges för att hindra virusets utbredning i fängelserna. Antalet frisläppta höjs senare till 70.000 vilket är ungefär en tredjedel av alla fängelsedömda i landet.

Dessutom kommer 300.000 medlemmar ur basij, den halvmilitära frivilligrörelse som organiseras av det religiösa ledarskapet, att kommenderas ut för att lokalisera smittade genom hembesök, och även genomföra desinficering.

Genom ett dekret skärps också lagarna som ska hindra att allmänheten hamstrar medicinskt viktiga varor, som munskydd och handsprit. Brott mot dessa lagar kan numera ge dödsstraff.

26 000 mobila hälsocenter ska sättas upp över hela Iran.

Men precis som i Sverige och i andra länder som blixtsnabbt förväntas agera både akut och förebyggande, krockar många av beslutade åtgärderna med verkligheten.

DN har kontaktat iranier som arbetar i sjukvården, både exiliranier i Sverige och iranier som bor kvar i sitt hemland. Gemensamt är att de vill uttala sig anonymt: de är rädda för repressalier, antingen från regimens representanter eller hårdföra exilgrupper.

Deras vittnesmål ger en bild av en sjukvård som i grunden är väl utbyggd och bemannad, men som på grund av coronaviruset ansträngts nära bristningsgränsen.

– Det fattas andningsmasker och handsprit, och sådana där testförpackningar. Men så är det väl i Europa också?, säger en läkare i Teheran jag talar med via en krypterad meddelandeapp.

Jag frågar läkaren om han kan uppskatta antalet smittade men han slår ifrån sig:

– Det enda jag vet är att vi jobbar dygnet runt på vårt sjukhus. Natt och dag för att vårda de som insjuknat.

Plakat i Teheran som propagerar för nya hälsningsrutiner - skaka ej hand!
Plakat i Teheran som propagerar för nya hälsningsrutiner - skaka ej hand! Foto: Atta Kenare/AFP

Bristen på resurser hänger delvis ihop med de omfattande handelssanktioner som Iran utsätts för och där USA är den stora pådrivaren. Sedan Donald Trump tillträdde som president har ett av hans främsta utrikespolitiska mål varit att sätta ”maximal press” på det iranska ledarskapet. 

Det har framför allt begränsat Irans möjlighet att sälja sin främsta exportvara, oljan, till västländer. Men sanktionspolitiken har också hämmat tillgången på läkemedel och medicinska hjälpmedel.

– Formellt ska sanktionerna inte omfatta varor som används i humanitärt syfte, men så har det blivit ändå, påpekar Rouzbeh Parsi.

– Bankerna som ska agera mellanhand vågar inte att ha med Iran att göra, av rädsla för att straffas av USA.

 

Irans utrikesminister Javad Zarif.
Irans utrikesminister Javad Zarif. Foto: Iranian Presidency/AFP

Sanktionspolitiken har även på ett annat sätt exponerat Iran för coronaviruset. Iranska myndigheter har inte med säkerhet kunnat spåra coronasmittans väg in i landet, men det finns två teorier.

Den ena är att en iransk affärsman som har täta kontakter med Wuhan i Kina smittats under en resa. Den andra att kinesiska arbetare verksamma i Iran tagit med sig smittan från Kina när de varit hemma. 

För att minska effekterna av USA:s handelsstopp har Iran ökat handeln österut. Kina är numera Irans största handelspartner. Ett hundratal kinesiska bolag rustar för närvarande upp den iranska infrastrukturen, allt från kärnkraftverk till stadsgator.

De stöttas av Kinas regering som beviljat mjuka krediter på motsvarande hundra miljarder kronor. I Qom bygger en kinesisk entreprenör ett nytt regionalt snabbtåg, ett projekt värt närmare 20 miljarder kronor.

13 mars

Det står nu klart att coronaviruset isolerat Iran på ett brutalare sätt än vad sanktionspolitiken någonsin uppnått. I stort sett alla världens länder har stoppat trafiken till och från Iran. Det nationella flygbolaget Iran Airlines plan står stilla på marken. 

Det står nu klart att coronaviruset isolerat Iran på ett brutalare sätt än vad sanktionspolitiken någonsin uppnått. I stort sett alla världens länder har stoppat trafiken till och från Iran

Enligt hälsoministeriets statistik är det totala antalet smittade på fredagen 10.075, samt 429 dödsfall. Det innebär att Iran är det hårdast drabbade landet i Mellanöstern. Ändå finns det en utbredd misstanke om att siffrorna är kraftigt underdrivna och att statistiken över huvud taget är missvisande.

Ett stort frågetecken är den höga dödligheten i covid-19 i Iran. Mellan 8 och 18 procent uppges ha avlidit efter att ha insjuknat. Medan exempelvis Kina, där flest coronafall rapporterats, har en dödlighet på kring 3 procent av de smittade.

Hur ska den som inte litar på maktetablissemangets bulletiner kunna få en bild av sjukdomsläge och smittspridning inne i Iran? Det cirkulerar en mängd gryniga videoklipp i sociala medier som sägs ha sitt ursprung i Iran - liksäckar på bårhus, en sjuksköterska som klagar in i kameran - men det är svårt att bedöma ursprung och äkthet.

– Det är ju samma problem i Iran som i exempelvis Sverige: alla användare av sociala medier är sina egna nyhetsbyråer och de står dem fritt att sprida uppgifter som inte är verifierade på något som helst vis, säger Rouzbeh Parsi.

Rouzbeh Parsi
Rouzbeh Parsi Foto: Fredrik Sandberg/TT

– I Iran är tilltron till både myndigheter och medier väldigt låg hos allmänheten, vilket gör att mottagligheten för falska uppgifter är stor.

– Det är en vanlig missuppfattning att de iranska medierna tvingas till total likriktning. Men det stämmer inte. Mångfalden av massmedier är ganska stor, och de används som vapen i kampen mellan olika rivaliserande fraktioner inom maktapparaten.  Den som pusslar kan hitta glipor i Potemkinkulissen, i den officiella bilden.

Parsi påpekar också att all officiell statistik nödvändigtvis inte är falsk. 

– Det handlar lika mycket om inkompetens som om någon uttänkt strategi. Politikerna ska fatta beslut och presentera material om saker de inte behärskar. De har själva ingen överblick.

Det återstår nu en vecka till det persiska nyåret, nouroz, som firas vid vårdagjämningen, då ljuset vinner kampen mot natten. Men årets firande har ställts in på många ställen och det är beslutat att ayatolla Ali Khamenei inte kommer att hålla sitt traditionsenliga tal till nationen.

Läs mer: Ett 40-tal har haft kontakt med den smittade mannen