Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 08:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/marianne-bjorklund-kina-starker-greppet-om-hongkong/

Världen

Marianne Björklund: Kina stärker greppet om Hongkong

Poliser och demonstranter drabbar samman i Hongkong natten mot måndagen. Foto: Vincent Yu/AP

PEKING. Trots de massiva protesterna i Hongkong vägrar dess ledare Carrie Lam att backa från det kritiserade lagförslaget om utlämning av brottsmisstänkta till Kina. Det är ett kraftigt bakslag för demonstranterna. För dem är lagen ett av flera tecken på hur Kina är på väg att försvaga deras friheter.

Nya protester väntas i Hongkong på onsdag när den kontroversiella lagen om utlämning till Kina väntas behandlas i parlamentet en andra gång. Det kokar av ilska på gatorna mellan skyskraporna i på halvön. I söndags var gatorna så packade att en del fick stanna i tunnelbanan, de fick inte plats. 

Och det är inte bara enstaka aktivister som tar sig ton. Om organisatörernas uppgifter stämmer så deltog över en miljon människor i söndagens demonstrationer. Det innebär i sådana fall över 10 procent av befolkningen. De flesta grupper i samhället fanns representerade klädda i vitt, rättvisans färg; barnfamiljer, advokater, aktivister, studenter, affärsmän och många som uppger att de aldrig tidigare deltagit i några demonstrationer. Inte sedan Hongkongborna manifesterade sitt stöd för studentprotesterna på Himmelska fridens torg 1989 har så många protesterat.

Demonstranter i Hongkong på söndagen. Foto: Kin Cheung/AP

Vad fick så många att trängas i den fuktiga hettan en söndag? Den direkta förklaringen är att Hongkongs ledning innan juli planerar att driva igenom en lag som tillåter utlämning av brottsmisstänkta till Fastlandskina. Men söndagens protester handlar om något mycket mer än en enstaka lag. På senare år har Kina stärkt greppet över Hongkong och befolkningen befarar att dess självstyre är på väg att urholkas. Nu kokar de av oro och ilska.

När kronkolonin lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 gjordes det med löftet att Hongkong skulle få behålla en hög grad av självstyre och egna lagar. Ett land, två system, hette det. Det innebär till exempel att det i Hongkong råder yttrandefrihet, att man har en fri kapitalmarknad och att domstolarna är oberoende.

Nu oroar sig Hongkongborna för att deras speciella status är på väg att försvagas. Ett utlämningsavtal med Kina, befarar man, kommer att underlätta för Kina att begära utlämning av politiska kritiker och dissidenter, som en gång flytt fastlandet på grund av sina åsikter eller religion. Väl där riskerar de godtyckliga rättegångar och tortyr, varnar såväl demonstranter som mänskliga rättighetsorganisationer.

Hongkongs ledare Carrie Lam lovade visserligen på måndagen att lagen inte ska gälla politiska brott och att mänskliga rättigheter inte är i fara. 

Men den typen av försäkringar köper inte Hongkongborna. De har sett hur Xi Jinping alltmer har stärkt greppet över Hongkong sedan han kom till makten. 

Listan på Kinas ökade inflytande kan göras lång. Exempelvis har kinesisk polis sedan några år tillbaka tillstånd att arbeta på en ny tågstation som förbinder Hongkong med Fastlandskina. 

Invånarna förargas också över ett lagförslag i början av året som kan ge dem som hånar den kinesiska nationalsången upp till tre års fängelse. Det upprör inte minst Hongkongs fotbollssupportrar som när nationalsången spelas vid hemmamatcherna på Mong-Kok-stadium brukar vända ryggen till, bua och hålla upp banderoller med texten ”Hongkong är inte Kina”. 

Ytterligare ett tecken på Kinas ökade kontroll över Hongkong är en ny lag, som börjar gälla nästa år, som ändrar historieundervisningen i skolor. Exempelvis kommer inte massakern vid Himmelska fridens torg att ingå. 

Samtidigt får motståndare till regimen i Peking allt svårare att göra sina röster hörda. Förra året förbjöds ett parti som förespråkar ett självständigt Hongkong. Bokhandlare som publicerar texter som är kritiska till regimen ”försvinner” och dyker upp i kinesisk tv där de gör offentlig ”avbön”. Det var i Hongkong som den frihetsberövade svenske medborgaren Gui Minhai hade sitt bokförlag. Gui Minhai försvann när han var på semester i Thailand 2015, släpptes 2017 men greps kort därpå igen. Någon rättegång har inte hållits.

Nu ser ilskna Hongkongbor framför sig hur medier och domstolar inte längre kommer att kunna verka fritt. Men kritiken till trots – Hongkongs ledare Carrie Lam backar inte. Under måndagen förklarade hon att lagen är nödvändig och inte kommer att påverka några av de speciella friheter som Hongkongbor åtnjuter. Lam tillbakavisade att lagen skulle ha tillkommit efter påtryckningar från Peking och betonar att den bara kommer användas vid allvarligare brott, som ger upp till sju års fängelse. 

Hongkongs ledare Carrie Lam. Foto: Vincent Yu/AP

Kritikerna lär dock inte övertygas. Carrie Lam, som tillträdde som Hongkongs första kvinnliga ledare för två år sedan, har aldrig varit särskilt populär bland i de breda lagren och i protesterna häcklas hon som lögnare. Att hon valdes, vilket görs av en kommitté på 1.194 delegater, berodde till stor del på att hon hade stöd från Peking-vänliga krafter.

På onsdag tas lagen upp en andra gång i Hongkongs beslutande församling. För att den ska gå igen krävs tre omröstningar. Eftersom en majoritet av ledamöterna i parlamentet står Peking nära lär den gå igenom trots protesterna. Och Kina stödjer lagen, meddelade en talesperson vid det kinesiska utrikesdepartementet på tisdagen. Samtidigt anklagade kinesiska statskontrollerade medier utländska krafter för att ligga bakom demonstrationerna, en vanligt förekommande förklaring när de stöter på motstånd.