Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 10:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/marianne-bjorklund-roster-for-yttrandefrihet-hojs-i-virusutbrottets-spar/

Världen

Marianne Björklund: Röster för yttrandefrihet höjs i virusutbrottets spår

Blommor utanför sjukhuset i Wuhan där läkaren Li Wenliang.
Blommor utanför sjukhuset i Wuhan där läkaren Li Wenliang. Foto: STR

PEKING. Det nya coronaviruset hade på söndagen tagit fler liv än sars. För Kinas ledare Xi Jinping har viruset utvecklats till en av hans största politiska utmaningar. Han står inte bara inför en hälsokris, utan också en möjlig politisk kris där alltfler kräver yttrandefrihet i kölvattnet av den visselblåsande läkaren Li Wenliangs död. 

Ropen på yttrandefrihet ekar allt högre i Kina efter att den 33-årige läkaren Li Wenliang dog tidigt på fredagsmorgonen. Strax efter att han gått bort trendade inlägg som ”vi vill ha yttrandefrihet” i sociala medier. Miljontals ställde sig bakom den typen av budskap innan de slog i censurens vägg. 

Hade inte Li Wenliang och sju andra läkare kallats till polisen och tystats efter att de varnat om ett nytt virus som påminde om sars kanske utbrottet kunde ha hejdats tidigare, resonerar de. Ett virus som på söndagen hade tagit 813 människors liv, fler än sars, smittat 34.800. Ett utbrott som lamslagit stora delar av Kina. Företag har tillfälligt fått avbryta sin verksamhet och flera provinser har skjutit upp skolstarten till 1 mars. 

Kraven kommer också från den intellektuella eliten. Minst två grupper av akademiker har skrivit under upprop för yttrandefrihet. En utgörs av tio professorer i Wuhan som hävdar att Kina bröt mot konstitutionen, som på papperet tillåter yttrandefrihet, när Li Wenliang tystades. De efterlyser en ursäkt till honom och de andra sju läkare som kallades till polisen för att sprida falska rykten. 

En annan grupp akademiker från kända universitet har skrivit till Kinas folkkongress, motsvarande parlament, och efterlyser att yttrandefriheten skyddas bättre.

Ytterligare ett exempel är diskussioner i sociala medier som låtsas handla om den populära tv-serien Tjernobyl. Signalen är tydlig. De ser hanteringen av viruset som en mörkläggning, i likhet med kärnkraftsolyckan.

Xi Jinping, Kinas ledare.
Xi Jinping, Kinas ledare. Foto: Pang Xinglei/Zuma Press

För Kinas ledare Xi Jinping är utvecklingen ett politiskt test. Under hans tid som ledare har landet blivit mer auktoritärt och censuren har skärpts. Kinesiska journalister måste numera studera och avlägga ett prov om ”Xi:s tankar” för att få sina presslegitimationer förnyade. Xi Jinping har också gjort sig av med fiender och möjliggjort för sig själv att sitta på livstid. 

Kritikerna menar att ett så auktoritärt system kväser en öppen debatt och sållar bort viktig information, som de tidiga uppgifterna om det nya coronaviruset. De pekar också på hur den ständiga betoningen på social stabilitet skapar försiktiga beslutsfattare på lägre nivåer. I sin strävan att bibehålla stabiliteten värjer de sig från att förmedla dåliga nyheter till högsta ort. 

”Ett sunt samhälle borde inte bara tala med en röst”, sade Li Wenliang i en intervju med kinesiska Caixin strax innan det nya coronaviruset tog hans liv.

Men hittills är det inget som talar för att regimen lyssnar på kraven om yttrandefrihet. En intern rapport till regeringen, som Financial Times tagit del av, menar att den rätta strategin nu är att snabbt filtrera, klargöra och blockera rykten med ”onda avsikter”. 

En annan väl beprövad taktik är att som partitrogna Global Times peka ut utländska krafter och Hongkong-aktivister. I en artikel citeras experter som ger dem skulden för att exploatera Li Wenliangs död i syfte att sprida Kinafientliga budskap i sociala medier. 

I ytterligare ett försök att styra historieskrivningen har Peking sänt flera hundra reportrar till Wuhan med uppgiften att skriva inspirerande historier om folkets krig mot viruset.

Noterbart är hur osynlig Xi Jinping har varit under kampen mot viruset. Hans offentliga framträdanden har varit få. Det kan vara ett tecken på att han banar väg för att skuldbelägga beslutsfattare på lägre nivå om krisen fördjupas ytterligare.

Läs också: Till det kinesiska systemet hör en censur ständigt redo att rycka in