Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 15:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/marianne-bjorklund-vikten-av-politisk-stabilitet-kan-ha-forsenat-atgarder-mot-virus/

Världen

Marianne Björklund: Vikten av politisk stabilitet kan ha försenat åtgärder mot virus

Wuhans borgmästare Zhou Xianwang, t v, har fått hård kritik för att han i ett tidigt skede spelade ner allvaret i smittspridningen.
Wuhans borgmästare Zhou Xianwang, t v, har fått hård kritik för att han i ett tidigt skede spelade ner allvaret i smittspridningen. Foto: AP

Peking. Redan i december fanns varningssignaler om ett nytt sarsliknande virus i Wuhan. 

Men riskerna spelades ner från officiellt håll och det dröjde över en månad innan de massiva åtgärder vi nu ser sattes in och allmänheten informerades. 

Mycket tyder på att politisk stabilitet prioriterades framför transparens.

Att Kina tar utbrottet av det nya coronaviruset på allvar råder inget tvivel om. Stora delar av befolkningen i landet är sedan drygt en vecka ofrivilligt eller frivilligt isolerade. Två nya sjukhus byggs i rekordfart upp i Wuhan, där utbrottet uppstod, och uppmaningarna till medborgarna om hur de ska undvika att bli smittade – tvätta händerna, bär munskydd, undvik folksamlingar – upprepas ständigt.

Samtidigt finns en pyrande ilska över att allmänheten fick kännedom om det sarsliknande viruset för sent. Över att många miljoner kineser på väg hem för att fira nyår hann trängas på tågstationer och flygplatser, ställen där ett virus lätt kan sprida sig, innan några åtgärder sattes in.

New York Times har i en artikel lagt pussel över händelseförloppet efter intervjuer med ett stort antal personer. Här framgår att information om viruset och dess risker fanns i ett tidigt stadium men länge tonades ner. 

Foto: STR

Ett uppseendeväckande exempel är hur läkaren Li Wenliang i Wuhan behandlades. Han startade redan 30 december en konversation med kollegor från läkarhögskolan där han berättade att han hade diagnostiserat sju patienter med andningssvårigheter. Åkomman påminde om sars, skrev han till kollegorna. 

Responsen blev inte den han hade hoppats på. I stället för att få frågor om hur han bedömde viruset kallades han till polisen som bannade honom för att sprida rykten. Li Wenliang fick veta att han ”allvarligt hade stört den sociala ordningen” och tvingades skriva under ett dokument om att inte yttra sig mer om utbrottet. Samma dag hade 27 fall med smittade personer bekräftats och några dagar senare var även Li Wenliang smittad. 

Sedan dess har det nya coronaviruset spridit sig snabbt. Över 14.000 är smittade, drygt 300 har dött, varav en utanför Kina. Världshälsoorganisationen WHO har förklarat internationellt hälsonödläge och allt fler länder läggs till listan med bekräftade fall. 

Kunde den snabba smittspridningen ha hejdats om åtgärder satts in tidigare? Den misstanken finns hos dem som i sociala medier upprörs över hur information länge hemlighölls. Särskilt Wuhans borgmästare Zhou Xianwang har fått klä skott för att ha spelat ner situationens allvar. Flera gånger var budskapet från myndigheter att några ytterligare bekräftade fall inte fanns, trots att det i efterhand visar sig att det gjorde det. I stället fokuserade borgmästaren på det årliga partimötet 11–17 januari. Här var budskapen positiva, bland annat utlovades att hälsokonferensen World Health Expo ska hållas i Wuhan. Strax efter partimötet hölls en massiv bankett där 40.000 familjer i ett förslag att slå världsrekord bjöds på buffé, vilket i efterhand fått stor kritik.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus möter Kinas ledare Xi Jinping.
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus möter Kinas ledare Xi Jinping. Foto: Naohiko Hatta/AP

Först 20 januari började det hända saker. Då meddelade en känd kinesisk läkare att smittan kan spridas genom mänsklig kontakt och Kinas ledare Xi Jinping gjorde sitt första uttalande. Innan dess hade han mest figurerat i medierna för sitt arbete med att bekämpa fattigdom. Två dagar senare isolerades Wuhan i centrala Kina. Då hade redan flera miljoner kineser gett sig ut på resor inför nyårshelgen, ovetande om virusets spridning som därefter bara har ökat.

För den kinesiska ledaren Xi Jinping är viruset en av hans största utmaningar sedan han kom till makten 2012. Under honom har Kina blivit allt mer auktoritärt. Det kan underlätta när över 50 miljoner människor ska sättas i karantän och nya sjukhus byggas i snabb fart. Men det centrala styret kan också ha bidragit till att informationen om viruset till allmänheten kom för sent. I stället för att agera fokuserade de lokala myndigheterna på att ge ett intryck av politisk stabilitet. Borgmästaren i Wuhan har i efterhand medgett att han inte agerat tidigt nog. Men också försvarat sig med att han måste få grönt ljus från högre makt innan han agerar. 

Läs mer:

Första dödsfallet i det nya coronaviruset utanför Kina 

Sjukhusbyggen i Wuhan sänds live – följs av miljoner