Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-19 12:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/martin-gelin-det-som-gynnade-trump-2016-kan-hjalpa-honom-vinna-2020/

Världen

Martin Gelin: Det som gynnade Trump 2016 kan hjälpa honom vinna 2020

Bild 1 av 2 Mycket tyder på att problemen som präglade USA:s demokrati inför valet 2016 har förvärrats inför nästa års val.
Foto: Jim Watson/AFP
Bild 2 av 2 Donald Trump.
Foto: Jim Watson/AFP

Om precis ett år är det presidentval i USA. Mycket tyder på att problemen som präglade USA:s demokrati inför valet 2016 har förvärrats inför nästa val. Det gäller allt från diskriminering i röstsystemen till propaganda på Facebook.

Inför presidentvalet 2020 är Donald Trump historiskt svag som sittande president. I samtliga delstater som avgjorde valet 2016 har han negativa förtroendesiffror, vilket betyder att det är fler som ogillar Trump än som gillar honom. 

Bevisen i utredningen om riksrätt ser ut att vara minst lika starka som under Richard Nixons Watergate-skandal. En majoritet av amerikaner vill, enligt färska opinionsmätningar, inte bara att han ställs inför riksrätt utan att han faktiskt avsätts som president. 

Hans politik har inte hjälpt honom vinna några nya väljare från demokraterna eller den politiska mitten. 

Men Trump kan bli omvald ändå. Flera omständigheter som hjälpte honom att vinna 2016 ser i princip ut att förbli intakta fyra år senare.

Den 3 november är det precis ett år kvar till presidentvalet 2020 i USA Foto: Brandon Dill/AFP

En avgörande faktor i valet 2016 var republikanernas förändringar av valsystem och valkretsindelningar. Partiet har systematiskt skapat nya trösklar för att rösta i bostadsområden där det bor många collegestudenter, latinamerikaner och svarta, väljargrupper som generellt stöder demokraterna.

I de senaste valen har svarta bostadsområden haft 74 procent större risk att ha långa köer, enligt en studie av University of California. Inför valet 2016 stängde republikanerna systematiskt vallokaler i de områden där Barack Obama hade varit starkast, exempelvis i svarta stadsdelar i Raleigh, North Carolina och Milwaukee i Wisconsin. Trump vann båda delstaterna med minsta möjliga marginal.

Tidigare i år stängde republikanerna i Texas samtliga vallokaler i ett universitetsområde utanför Dallas. Det signalerar inte bara att Texas nu betraktas som en vågmästardelstat, som kan bli avgörande i valet, utan även början på en liknande offensiv inför valet 2020.

I Florida har republikanerna infört nya byråkratiska trösklar för att hindra tidigare fängelsedömda att rösta, vilket demokraterna i delstaten jämför med Jim Crow-lagarna under segregationsåren. Fem procent av Floridas befolkning kan påverkas av lagarna.

På sociala medier har de stora teknikjättarna lovat omfattande reformer i fyra år, men i praktiken är nyhetslandskapet ännu mer kaotiskt inför nästa val. Twitter gick i veckan ut med att de helt förbjuder politisk annonsering. Facebook, som har betydligt större inflytande, gör inte likadant. De har i stället sagt att de i princip tillåter vilka lögner som helst i politiska annonser, med enstaka undantag för exempelvis våldsuppmaningar.

Linus Larsson: Twitters förbud mot politisk reklam är en känga mot Facebook

Facebook är så centralt för Trumps valkampanj att republikaner nära Trump säger till nyhetssajten Axios att det skulle ”vända upp och ner” på hela kampanjen om Facebook valde att i stället följa Twitters väg och förbjuda politiska annonser med lögnaktigt innehåll. 

Facebook har även precis lanserat en nyhetsavdelning där de inkluderat bland annat den högerextrema och antisemitiska hatsajten Breitbart som en legitim nyhetskälla.

Lokala nyhetsmedier har samtidigt försvagats ytterligare sedan 2016, i takt med att annonsmarknaden slukats upp av Google och Facebook. Det ger mer genomslag för digitala propagandakampanjer.

Elizabeth Warren. Foto: Scott Olson/AFP

Demokraternas interna konflikter kan också gynna Donald Trump. Partiets primärvalskampanjer började med ett historiskt brett startfält med 24 kandidater. Efter att Texasdemokraten Beto O’Rourke hoppade av i veckan är det nu ett halvdussin seriösa kandidater kvar, men tonläget mellan dem är upptrissat. 

Joe Bidens kampanj riskerar att kollapsa efter ett halvår av intensiva attacker från vänster. Bernie Sanders anhängare går till ständiga attacker mot Elizabeth Warren, trots att hon också står långt till vänster, medan mittendemokrater som senatorn Joe Manchin säger att de kommer att vägra stödja Sanders om han blir partiets kandidat.

Dessutom kan det bli så att kongressledamoten Tulsi Gabbard lämnar Demokraterna och ställer upp som oberoende kandidat. 

Sådant kan ge Trump den lilla skjuts han behöver för att bli omvald som president.