Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-04 01:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/martin-gelin-militariseringen-av-polisen-har-inte-minskat-brottsligheten/

Världen

Martin Gelin: Militariseringen av polisen har inte minskat brottsligheten

Bild 1 av 2 Poliser under demonstrationerna i Los Angeles
Foto: Robert Gauthier/Los Angeles Times/TT
Bild 2 av 2 Polisen i Nashville bevakade demonstrationerna i kravallutrustning.
Foto: Max Oden/TT

NEW YORK. I många amerikanska städer ser polisen redan ut som militärer. Sedan 1990-talet har USA:s militär skickat stridshelikoptrar, granatkastare och bombsäkra bilar till USA:s polis, till ett värde av 7,4 miljarder dollar. 

Enligt kriminologer har militariseringen av polisen inte minskat brottsligheten, men däremot skadat förtroendet för polisen och ökat polisvåldet mot svarta.

Sedan de landsomfattande protesterna började i USA för två veckor sedan har Donald Trump konsekvent sagt samma sak. Om inte demonstranterna lugnar ner sig skickar han militären på dem.

Bilder från Washington i veckan visar att han menar allvar. På den berömda stentrappan till Lincoln-monumentet, ett stenkast från Vita huset, stod nationalgardet beväpnade till tänderna, redo att ta itu med demonstranterna. 

Nationalgardet i Washington DC på trappan till Lincoln-monumentet.
Nationalgardet i Washington DC på trappan till Lincoln-monumentet. Foto: Win McNamee/Getty

Men i de flesta amerikanska städer ser polisen redan ut som soldater. Under kravallerna i Minneapolis, New York, Los Angeles och dussintals andra storstäder de senaste veckorna har poliserna ofta varit klädda i militärliknande utrustning, beväpnade med halvautomatiska gevär och färdats i bombsäkra, stridsvagnsliknande krigsfordon och militärhelikoptrar.

Militariseringen av amerikansk polis kan förklaras med en kontroversiell lag från 1997. Då genomförde Bill Clinton det så kallade 1033-programmet, som gav amerikansk polis rätt att ärva militärens utrustning kostnadsfritt. Kalla krigets slut innebar att amerikansk militär plötsligt satt på enorma överskott som nu i stället kunde distribueras till polisen.

Sedan 1997 har 1033-programmet skickat militärutrustning värd 7,4 miljarder dollar till polis i 8000 amerikanska städer och regioner. Det handlar bland annat om stridsflygplan och helikoptrar, granatkastare, stridsvagnsliknande, bombsäkra fordon och M16-gevär. Det är delvis därför polisen under kravallerna de senaste veckorna ser ut som soldater som precis återvänt från Irak.

Efter terroristattackerna i USA 2001 expanderades programmet, då polis krävde mer militärutrustning under förevändning att den skulle användas för att bekämpa lokala terroristhot.

Efter terroristattackerna i USA 2001 expanderades programmet, då polis krävde mer militärutrustning under förevändning att den skulle användas för att bekämpa lokala terroristhot. 

I stället har utrustningen, enligt flera granskningar, främst använts i svarta bostadsområden.

Debatten om 1033-programmet förändrades av kravallerna i Ferguson sommaren 2014, då tiotusentals svarta invånare protesterade mot polisvåld och rasism. Polisen svarade med stridsvagnsliknande militärfordon och kamouflageklädda styrkor som använde granatkastare mot demonstranterna. Bilderna såg ut att komma från en militärdiktatur, men de var från Missouri i USA. 

Journalisten Glenn Greenwald beskrev då programmet som ”en destruktiv bieffekt av flera decenniers medveten militarisering av amerikansk poliskår” som fått en ”steroidinjektion” efter terroristattackerna 2001. ”Detta har resulterat i en inhemsk poliskår som ser ut som, tänker som och agerar som en invaderande militär, snarare än en kraft som finns för att skydda den lokala befolkningen”, skrev Greenwald i The Intercept.

Demonstranter i Washington DC bevakades av nationalgardet på trappan vid Lincoln-monumentet.
Demonstranter i Washington DC bevakades av nationalgardet på trappan vid Lincoln-monumentet. Foto: Win McNamee/Getty

 

Ett av de första konkreta kraven från den antirasistiska Black Lives Matter-rörelsen, som växte efter Ferguson-kravallerna, var att upphäva 1033-programmet. Kritiken enade den svarta rättighetsrörelsen med progressiva demokrater, människorättsgrupper som ACLU och den frihetliga högern. 

Kritiken bet på president Barack Obama. Året efter Ferguson-kravallerna skrev han under en lag som upphävde stora delar av 1033-programmet. 

Samma sommar inleddes dock Donald Trumps presidentkampanj, med löften om hårdare tag mot brottslighet och papperslösa invandrare. I ett tal till polisen i Long Island i New York uppmuntrade Trump till mer våldsam hantering av brottsmisstänkta och lovade polisen utökade befogenheter som påminde mer om militärens uppdrag.

Under sitt första år som president upphävde Trump de reformer som Obama genomfört av 1033-programmet. Sedan dess har leveransen av militärutrustning till polisen ökat igen.

Efter terroristattackerna i USA 2001 expanderades programmet, då polis krävde mer militärutrustning under förevändning att den skulle användas för att bekämpa lokala terroristhot.

Flera studier har visat att programmet inte bidragit till att reducera brottslighet. Frederic Lemieux, kriminolog på Georgetown University, visade i en granskning att polisens militarisering främst bidragit till att skada förtroendet för polisen.

– Det har väldigt lite effekt på brottsligheten överlag. Däremot påverkar det känslan av trygghet och säkerhet i områdena där de är verksamma, sade Lemieux till tv-kanalen PBS 2018. 

Ryan Welch, statsvetare i Florida, har studerat 1033-programmet och kommer med samma slutsats.

– Vår forskning visar att polis som har militärens utrustning och attityd oftare och snabbare tar till våld, säger Welch till tidningen Wired.

Militariseringen av polisen hade folkligt stöd på 1990-talet, då brottsligheten var hög i USA. I dag förespråkar en majoritet av amerikaner i stället radikala reformer av polisens taktik och metoder.

En opinionsmätning från tv-kanalen ABC i veckan visar att 74 procent av amerikanerna ser polisens bemötande av svarta amerikaner som ett problem. Under kravallerna i Ferguson 2014 var det 43 procent som sade samma sak. 57 procent av amerikanerna säger även att de ”fullt förstår” demonstranternas vrede.

Trumps ständiga hot om att sätta in militär mot demonstranter kallas ofta populistiska, men de är inte särskilt populära. Bara 32 procent av amerikanerna säger att de samtycker med Trumps hantering av protesterna, medan 66 procent misstycker.

Läs mer: Omfattande protester över USA

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt