Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Nationalism är den röda tråden för Trump

Foto: Christian Torres/AP

Efter dagens besked om att bygga en mur mot Mexiko och kraftigt inskränka invandringslagarna råder det inget tvivel om att vi har att göra med en nationalistisk president i USA.

De som förväntat sig en mildare, mer försiktig Donald Trump som president har än en gång haft fel. Under Trumps första vecka som president har han gjort sitt bästa för att genomföra samtliga av de vallöften han presenterade under sin valkampanj.

Onsdagens besked om att påbörja en finansiering av en mur mot Mexiko, vilket kan kosta amerikanska skattebetalare minst 14 miljarder dollar, var en del av ett helt paket av reformer som radikalt förändrar amerikansk invandringspolitik. Trump vill även omedelbart stoppa all mottagning av flyktingar från Syrien och sex andra länder i mellanöstern. Han ska även tredubbla antalet anställda på den statliga myndighet som deporterar papperslösa, samt tillsätta 5.000 nya gränspatruller.

Trump halverar även maxgränsen för det totala antalet flyktingar som USA tar emot, från 110.000 till 50.000 om året. Dessutom tänker han strypa federala resurser till så kallade fristäder för papperslösa, vilket inkluderar de flesta storstäder i USA, i ett försök att tvinga dem att samarbeta med federala myndigheter. Dessa beslut kommer efter en vecka då Trump även har lovat riva upp frihandelsavtal och avreglera energisektorn för att öka den inhemska produktionen av olja, kol och naturgas. Den röda tråden här är just den nationalistiska vision som Trump presenterat för det amerikanska folket under snart två år. Under sina kampanjtal och installationstalet som president i Washington i fredags presenterade han parollen ”America first” , USA i första hand. Det är en nationalistisk linje som står i bjärt kontrast till den vision om USA som präglat hans föregångare som presidenter, inklusive republikaner som Ronald Reagan och George W Bush.

Trumps restriktiva invandringspolitik markerar ett tydligt avbrott från ett parti som länge förespråkade rörlighet och öppenhet. George W Bush försvarade USA som ett land byggt av invandrare och försökte som president få igenom en lag som skulle göra det lättare för papperslösa att bli medborgare. Det var Ronald Reagan som genomförde den senaste omfattande invandringspolitiska reformen i USA, 1986, som innebar att tre miljoner papperslösa invånare kunde bli medborgare. I Reagans avskedstal som president beskrev han USA som ett land där ”portarna står öppna för var och en som har viljan och hjärtat att ta sig in”.

Sedan Barack Obamas tid som president började republikanerna gradvis omfamna en mer restriktiv invandringspolitik. Det fåtal republikaner i kongressen som försökte samarbeta med demokraterna och skapa en väg till medborgarskap för miljontals papperslösa under de senaste åren har demoniserats av partiets kärnväljare. De republikanska presidentkandidater som inte delade Trumps uppfattning om hårdare gränsbevakning och deportering av papperslösa var chanslösa i partiets primärval förra året.

Med Trumps beslut i dag kan USA återvända till en mer restritktiv invandringspolitik, som präglade landet mellan 1924 och 1965.

Om Ronald Reagan vore vid liv skulle han sannolikt sörja utvecklingen i sitt gamla parti.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.