Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-17 15:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/massgripande-under-protest-i-ryssland/

Världen

Massgripande under protest i Ryssland

Bild 1 av 4 Kravallpolis griper demonstranter i Moskva.
Foto: Alexander Nemenov/AFP
Bild 2 av 4
Foto: Vasilij Maximov/AFP
Bild 3 av 4
Foto: Alexander Nemenov/AFP
Bild 4 av 4
Foto: Alexander Nemenov/AFP

Rysk polis uppges ha gripit över 800 personer i samband med protesterna i Moskva, enligt organisationen OVD-info. 

En av dem är aktivisten Ljubov Sobol.

Samtidigt utreds oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs organisation för pengatvätt.  

TT Text

Protesterna i Ryssland grundas i den ryska valkommissionens beslut att ogiltigförklara flera oberoende oppositionella politikers kandidatur till Moskvas lokalval den 8 september.

På lördagen började demonstranter samlas i centrala Moskva för att visa sitt missnöje

Polisen har svarat med att frihetsberöva hundratals personer. Enligt organisationen OVD-info som kartlägger gripanden vid demonstrationer rör det sig om över 800 gripna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uppgifterna om hur många som gripits har under dagen gått isär.

Enligt polisens egna siffror deltog omkring 1.500 personer i demonstrationen. Såväl Reuters som nyhetsbyrån AFP rapporterar dock att det verkliga antalet sannolikt var betydligt större.

En av dem som frihetsberövats är juristen och aktivisten Ljubov Sobol, vars kandidatur ogiltigförklarats av valkommissionen.

Hon drogs ur en taxi och in i en polisbuss när hon var på väg till demonstrationen, enligt Reuters.

Ungefär samtidigt meddelade ryska polisen att man inlett en utredning mot gripne oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK gällande pengatvättsbrott. Enligt utredarna har organisationen ”tagit emot en stor summa pengar från tredje part med vetskap om att den hade anskaffats på illegal väg”.

Navalnyj och Sobol var två av de drygt 1.400 som greps under förra veckans protester.

Protesterna i Moskva inleddes den 14 juli, strax efter den ryska valkommissionens beslut att ogiltigförklara kandidaturna. Den 20 juli samlades uppemot 20.000 människor i huvudstaden.

Flera av aktivisterna riskerar också långa fängelsestraff, misstänkta för ”massupplopp”.

– Fördömandena verkar inte spela någon roll. Ryssland ser det här som en inrikesfråga. Den höga polisinsatsen i lördags vittnar också om att Kreml vill stämma den här frågan i bäcken, säger Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Protesterna sammanfaller med oroväckande opinionssiffror för president Vladimir Putin.

Putins dalande popularitet är tätt sammankopplad med en försämrad ekonomi, enligt Gudrun Persson. Ett missnöje pyr i landet – inte minst efter en kritiserad pensionsreform som introducerades i fjol.

– Pensionsåldern höjdes, och folk fick mindre pengar i fickorna. Det uppfattades som ett svek. Realinkomsterna har också sjunkit för femte året i rad och momsen har höjts från 18 till 20 procent. I höstas såg vi flera protester, bland annat mot ansamlingen av sopberg på landsbygden, säger Persson.

Enligt den ryska grundlagen kan en folkvald president bara sitta i två mandatperioder. För Vladimir Putins del innebär det, enligt dagens regler, att han inte kan kandidera igen i valet 2024.

– I Ryssland kallas det ”problem 2024”. För hur ska man egentligen säkra det auktoritära systemets överlevnad när Putins mandatperiod går ut? Det är ett toppstyrt system som tjänar betydande särintressen, inklusive energisektorn och försvarssektorn. Där finns ingen önskan att se några stora förändringar, säger Gudrun Persson.

Läs mer: 

Anna-Lena Laurén: Putinregimen framstår som skrattretande

Gripne oppositionsledaren Aleksej Navalnyj förd till sjukhus 

Nervöst Kreml griper fler oppositionella inför lördagens protestaktion