Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

May: Vi lydde inte Trumps order

Premiärminister Theresa May svarade på frågor om bombningarna i det brittiska parlamentet på måndagen.
Premiärminister Theresa May svarade på frågor om bombningarna i det brittiska parlamentet på måndagen. Foto: AP

Storbritanniens regering agerade i nationens intresse när mål anfölls i Syrien i helgen – och inte på någon order från Donald Trump. Det sa Theresa May när hon svarade på frågor om bombningarna i det brittiska parlamentet på måndagen.

– Vi kan inte tillåta att användandet av kemiska stridsmedel normaliseras. Inte i Syrien, inte på gatorna i Storbritannien, eller någon annanstans. Så nej: vi gjorde inte detta för att president Trump bad oss att göra det. Vi gjorde det för att det var rätt att göra det. Och vi är inte ensamma om att tycka det, sa premiärminister May.

Hon försvarade att Storbritannien, USA och Frankrike agerat innan ett beslut i FN:s säkerhetsråd hade fattats, och innan utredare från Organisationen för förbud av kemvapen, OPCW, hade hunnit besöka Douma, där den misstänkta kemvapenattacken ska ha ägt rum.

– Av humanitära skäl gick det inte att vänta. Även om Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, nu får besöka Douma och samla in information där – något de just nu hindras från av den syriska regimen och av ryssarna – så har de ingen möjlighet att tillskriva skuld. För Ryssland har lagt in sitt veto mot det, sa Theresa May.

Premiärministern mötte dock hård kritik från oppositionen. Labourledaren Jeremy Corbyn anser att bombningarna kan ha stridit mot FN-stadgan och internationell rätt, och är mycket kritisk till att May inte tillfrågat parlamentet innan hon gav order om att angripa militära mål i ett annat land.

– Jag vill påminna premiärministern om att hon har att svara inför det här parlamentet, och inte inför den amerikanska presidentens nycker, sa Corbyn.

Labourledaren lade fram ett lagförslag som skulle tvinga regeringen att söka tillstånd för framtida militära insatser.

– Vi behöver helt uppenbart en ny lag för att förvandla det som tidigare var en norm till en legal skyldighet, sa Corbyn.

Sedan 2003, då Tony Blair gav parlamentet möjlighet att rösta om Storbritanniens deltagande i invasionen av Irak, har en praxis tagit form som gett det brittiska underhuset stort inflytande över denna sorts beslut.

Theresa May hävdar att tidsbrist och säkerhetshänsyn gjorde det omöjligt att tillfråga parlamentet inför bombningarna i Syrien. Men det har mött kritik – och inte bara från Labour, utan även från Liberaldemokraterna och det skotsknationalistiska partiet SNP, liksom ett fåtal konservativa ledamöter.

– När president Trump aviserade till hela världen vad han tänkte göra ledde det till debatter överallt – men ingen debatt ägde rum här i parlamentet. Jag hade stött ett proportionerligt användande av våld. Men det måste bli tydligt vilken roll parlamentet har i sådana här fall, då våldsmedel används mot en annan stat, sa Ken Clarke, en veteran i Mays konservativa parti Tories.

Theresa May vägrade dock att lova att parlamentet ska få rösta om eventuella, kommande insatser i Syrien eller någon annanstans. 

– Det kommer alltid att finnas tillfällen då det inte är lämpligt att tillfråga parlamentet i förväg, sa May.

Även regeringen i Frankrike har fått kritik för att den inte tillfrågat det franska parlamentet innan anfallen inleddes.

President Macron försvarade det franska deltagandet i en tv-sänd intervju på söndagskvällen. På måndagen svarade också premiärminister Édouard Philippe på en lång rad kritiska frågor från höger- och vänsteroppositionen i parlamentet.

– Överraskningsmomentet är viktigt i militära operationer. Så även om författningen ger er parlamentariker rätt till löpande information, kan jag inte föreställa mig att de som skrev vår konstitution tänkte sig att en offentlig debatt skulle föregå varje militärinsats som presidenten vill ge order om, sa  Édouard Philippe.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.