Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Merkel ber Gud om hjälp för att styra Tyskland

BERLIN/TEMPLIN. Utspelet från Tysklands inrikesminister nyligen om att ”islam inte tillhör Tyskland” har utlöst en rasande debatt om religionens roll i landet. Samtidigt har kristendomen en självklar plats i den tyska politiken: Där kanslern ber Gud om hjälp att styra landet, och där en ny generation politiker söker stöd i religionen. 

Tonen är dov och röstläget allvarligt. Församlingen sitter knäpptyst. Framme på scenen tornar ett fång vita orkidéer. 

– Herren är med er, säger prästen lugnt. 

Sedan reser sig alla upp för bön. 

Scenen skulle kunna vara hämtad från en söndagsgudstjänst, men i själva verket är det inledningen till den senaste partikongressen med Angela Merkels Kristdemokrater CDU. Förbundskanslern lyssnar uppmärksammat när prästen talar om vikten av kristna värden i politiken. Efter bönen fortsätter programmet med hälsningar till de kristdemokrater som avlidit sedan förra gången partiet samlades till stormöte.

Tysklands största parti innehåller inte bara religionen i namnet. De religiösa inslagen är närvarande på ett sätt som vi är ovana med i svensk politik. Systerpartiet i Bayern, CSU, har som vana att samlas på ett kloster när det blir dags att dra upp riktlinjerna för politiken. Och i det nya regeringsprogrammet står det inskrivet att ”landets kristna prägel” utgör grunden för regeringens politik. 

Det har hunnit bli mitten av mars i år när Angela Merkel ställer sig under förbundsdagens glaskupol för att svära kanslereden. För fjärde gången ber hon Gud om hjälp för att styra EU:s mäktigaste land. 

– Jag svär att jag ska ägna min kraft åt det tyska folkets väl (...) Så hjälp mig Gud, mässar hon. 

Angela Merkel svär kanslereden den 14 mars 2018.
Angela Merkel svär kanslereden den 14 mars 2018. Foto: Markus Schreiber/AP

Det är frivilligt för den tillträdande kanslern att läsa raden om Guds hjälp. Men hittills är det bara Gerhard Schröder, tidigare socialdemokratisk kansler, som inte bett till högre makter. 

Den kristna tron har präglat Angela Merkels liv. Det var på grund av kyrkan som hennes föräldrar flyttade från dåvarande Västtyskland till DDR när dottern bara var några veckor gammal. Pappan var präst och hade fått ett erbjudande om att leda ett prästseminarium i den östtyska småstaden Templin, tio mil norr om Berlin. Familjen lämnade livet i Hamburg och flyttade till den lilla staden med korsvirkeshus och kullerstensgator. 

I mitten av den historiska stadskärnan tornar Maria-Magdalena-kyrkan där allt började. 

Kyrkan i Templin där Angela Merkels pappa var präst.
Kyrkan i Templin där Angela Merkels pappa var präst. Foto: Lina Lund

– Det mesta är sig likt sedan vår förbundskansler konfirmerades här, säger prästen Ralf-Günther Schein.

Sedan ett kvarts sekel leder han den lilla församlingen och visar stolt runt i kyrkans lokaler. Här gick den unga Angela Merkel i allmän kristlig lära och i kapellet en bit bort gifte hon sig med Ulrich Merkel, ex-maken vars efternamn hon fortfarande bär.

Schein anser att ortens berömda dotter gör ett gott jobb. Men han säger också att kyrkans företrädare ska kritisera politikerna när de gör fel. 

Ralf-Günther Schein är präst i Templin och god vän med Merkels mor.
Ralf-Günther Schein är präst i Templin och god vän med Merkels mor. Foto: Lina Lund

– Vi präster har en moralisk skyldighet att tala politikerna till rätta när de för en politik som förstör naturen. Eller när de ger grönt ljus åt något så vansinnigt som vapenexport. Då måste vi markera. 

Ralf-Günther Schein är vän med förbundskanslerns mor och bar hennes far till den sista vilan, efter att denne gick bort för några år sedan. Graven ståtar på kyrkogården en bit bort. I en tid då samhället förändras i en rasande snabb takt spelar kyrkan en viktig roll som ett moraliskt och etiskt rättesnöre, anser han. 

– I mötet med andra kulturer är det viktigt att veta varifrån vi kommer och vad som präglat oss. Man kan inte bara vifta bort tusen år av kristen tradition. Då förstår man inte samhället och kulturen vi lever i, säger han från en fåtölj i prästhemmet. 

Han nämner Astrid Lindgrens böcker som ett exempel. 

– De är fulla av bibelreferenser.

Men i Astrid Lindgrens hemland Sverige är inställningen till religionens roll i politiken annorlunda. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land ligger de svenska Kristdemokraterna under riksdagsspärren. Den kristna helgdagen Annandag pingst kunde avskaffas utan nämnvärda protester. Och det största partiet Socialdemokraterna lade nyligen fram ett förslag om att förbjuda religiösa friskolor. 

Samtidigt som kristendomen har en närmast självklar plats i den tyska politiken rasar en debatt om islams roll i Tyskland. Utspelet från landets nye inrikesminister Horst Seehofer, från kristdemokraterna i Bayern CSU, har dominerat den nya regeringens tid vid makten. 

Inrikesminister Horst Seehofer.
Inrikesminister Horst Seehofer. Foto: Michael Sohn/AP

– Islam inte tillhör Tyskland, sade han och fortsatte:

– Att Tyskland historiskt och kulturellt präglats av kristet-judiska värderingar och inte av islam kan ingen bestrida.

Horst Seehofer är en känd provokatör och en ständig källa till huvudvärk hos Angela Merkel. Men nu gick han ändå för långt, ansåg kanslern som fick ägna en del av sin regeringsförklaring åt att tala ministern till rätta. 

– Det bor 4,5 miljoner muslimer hos oss. Deras religion är numera en del av Tyskland, sade hon. 

Men då var splittringen inom regeringen redan ett faktum. 

Debatten om islams roll i Tyskland påminner om den svenska ordstriden kring muslimska böneutrop. Frågan blev en riksangelägenhet efter att en moské i Växjö ansökt om att få hålla böneutrop en gång i veckan. Den må vara symbolisk, men har visat sig ha samma sprängkraft som islam-debatten i Tyskland. 

I Sverige förs diskussionen om förbudet mot böneutrop och religiösa friskolor utifrån argumentet att religionen hör till privatlivet. I Tyskland fungerar argumentet sämre, eftersom själva regeringen bygger sin politik på kristen grund. 

I Templin blickar prästen Ralf-Günther Schein ut över de tomma bänkraderna i kyrkan där Angela Merkel gått i lära. Han stöttar kanslerns linje i islamdebatten och jämför med sin egen erfarenhet av att leva som troende i DDR, en diktatur där all religion sågs som ett hot. Han berättar om en händelse i andra klass som kommit att prägla resten av hans liv. Efter att den sovjetiske kosmonauten Jurij Gagarin skickats ut i rymden bad läraren de kristna eleverna att ställa sig upp i klassrummet, för att bekänna att de trodde att det fanns någon mer ”i himlen”. 

– De andra eleverna skrattade ut oss. Vi skulle stå där och skämmas, säger han. 

Förnedringen sårade den blivande prästen djupt. 

– Jag kände mig som en andra klassens medborgare. Det är faran när en stat tvingar på sin ideologi på människorna, säger han. 

Det har gått över femtio år sedan Angela Merkel konfirmerades framme vid altaret. Efter tolv år som Tysklands förbundskansler tar en ny generation politiker plats vid hennes sida. Men den yngre generationens politiker är allt annat än sekulära. De två huvudkandidaterna till att ta över efter Angela Merkel, kristdemokraterna Jens Spahn och Annegret Kramp-Karrenbauer, är båda djupt troende katoliker. 

Kramp-Karrenbauer sitter i katolikernas centralkommitté, och Spahn har kallat argumentet om att religionen för en privatsak för ”strunt”. Även inom de tyska Socialdemokraterna SPD tas ledarskapet snart över av en katolik. Andrea Nahles, som i april väntas väljas till ny partiledare, har själv myntat sitt epitet. 

– Jag är den katolska flickan från landet. 

Läs mer: ”Frågan det är tyst om i den tyska debatten”

 

Fakta.Kyrkan

Den katolska kyrkan i Tyskland har uppskattningsvis 25 miljoner medlemmar. Nästa lika många medlemmar samlar de protestantiska kyrkorna. Trenden går mot allt färre medlemmar.

Cirka 4,5 miljoner muslimer och drygt 100.000 judar bor i landet.  

När tidningen Die Zeit för något år sedan gjorde en uppskattning av antalet kyrkor och moskéer kom man fram till att det finns omkring 45 000 kyrkor och knappt 3000 moskéer i Tyskland, varav ett 30-tal håller böneutrop. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.