Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-25 16:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/metron-i-moskva-expanderar-med-expressfart/

Världen

Metron i Moskva expanderar med expressfart

01:51. "Jag gillar hur den har utvecklats de senaste åren", säger Julia Stepennova som tar metron i Moskva flera gånger i veckan.

Utan metron kollapsar Moskva. Åtta och en halv miljoner passagerare strömmar dagligen genom Europas största tunnelbana. Nu ska den expandera ytterligare, i en gigantisk satsning som genomförs med expressfart. Målet är att avlasta gator och vägar. 

– Ärade passagerare! Var artiga mot varandra! Se till att funktionshindrade, åldringar, barn och gravida kvinnor får en sittplats!

Uppmaningen ropas ut varje dag i Moskvas tunnelbana. Metron är den ryska huvudstaden pulserande blodomlopp, som dagligen transporterar cirka åtta och en halv miljoner människor. I rusningstid kan så många som en miljon personer samtidigt befinna sig under jord.

Kievskaja-stationen i Moskva öppnades 1954 och har fått sitt namn av Kievskaja järnvägsstation som ligger invid metron. Den är rikt dekorerad i en kvasi-barockstil som var vanlig efter kriget. Foto: Oksana Jusjko

Folk står som packade sillar, man får stånga sig fram till dörröppningen för att komma ut. Tågen rullar in var 90:e sekund, folk väller ut, folk väller in, och i gångarna rör sig massan som en väldig, vaggande, underjordisk mask. 

Man blir trampad på tårna, man blir knuffad. Men man kommer fram. Varje gång. Med sina 232 stationer och 397 kilometer spår är tunnelbanan i Moskva den femte längsta i världen och den största i Europa.

Nu ska metron expandera. Sedan år 2010 har 80 nya stationer byggts. Fram till år 2025 planeras ytterligare 64. Samtidigt bygger de ryska järnvägarna två nya järnvägsspår ovan jord, en i formen av en cirkel, den andra i form av bläckfiskarmar som sträcker sig långt ut i förstäderna. 

Cirkelbanan har fungerat i tre år och snabbt blivit mycket populär. 

IT-affärsmannen Dmitrij Bolsjakov, som vi träffar i ett av Cirkelbanans tåg, säger att beslutsfattarna ”för en gångs skull” fattade rätt beslut.

– Kör man bil fastnar man i trafikstockningar. I metron är det för mycket folk. Tåget är det bästa de kunde ha gjort, säger han.

För majoriteten av dem som åker kollektivtrafik i Moskva är det ändå metron som gäller. Det är det överlägset mest omfattande transportsystemet i Moskva. 

– Jag åker alltid metro, både till och från jobbet och på fritiden. Det är snabbt och man kommer garanterat från punkt A till punkt B, säger Julia Stepennova.

Bild 1 av 4 Utan metron skulle Moskva kollapsa, säger Julia Stepennova. Hon åker metro dagligen, både till jobbet och på sin fritid.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 4 Savjoloskaja station är inte lika vacker som Majakovskaja. Men den är helt anständig, säger Jelena Sjerinskaja.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 3 av 4 Dmitrij Bolsjakov gillar den nya cirkelbanan i Moskva, som rör sig ovan jord. Snabbare än bil och bekvämare än metro, säger han.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 4 av 4 Maksim Akulov är metroförare och trivs med sitt jobb. Medellönen för en metroförare i Moskva är ca 70 000 rubel eller motsvarande ca 10 000 kronor.
Foto: Oksana Jusjko

Jag träffar henne på den nybyggda metrostationen Savjolovskaja. Den ingår i en ny jättelik ring, Bolsjaja koltsevaja linija (Stora ringlinjen), som kommer att bli världens längsta cirkelformade tunnelbanespår. Stora ringlinjen byggs utanför den redan befintliga Ringlinjen, Koltsevaja. Den har varit svårt överbelastad i många år, eftersom metrosystemet är uppbyggt så att alla linjebyten bara kan ske på och innanför Ringlinjen. 

Nu är det meningen att Ringlinjen ska avlastas genom att passagerarna kan byta till andra linjer tidigare. När Stora ringlinjen är färdigbyggd år 2023 ska den ha 31 stationer och vara 69 kilometer lång.

– Metron har blivit mer heltäckande. Tidigare var jag tvungen att ta både buss och metro, det tog mycket längre tid, säger Jelena Sjerinskaja.  

Jag frågar henne vad hon tycker om den nya stationen Savjolovskaja, stramt byggd i svart marmor och granit. 

– Den är visserligen inte lika vacker som Majakovskaja. Men den ser riktigt anständig ut, svarar Sjerinskaja nådigt.

Den nya tunnelbanestationen Savjolovskaja, stramt byggd i svart marmor och granit. Foto: Oksana Jusjko

Moskvaborna är svårflirtade när det gäller metrostationer. Det beror på att de äldre stationerna ofta är rena konstverk. Majakovskaja-stationen, som öppnades 1938, är en av stadens mest kända. Med sin art déco-formgivning och sina takmosaiker ska den symbolisera Sovjetunionens ljusa framtid. Andra kända stationer är Novoslobodskaja, upplyst av 32 glasmosaiker i klara färger, och Komosomolskaja i barockstil med klargult tak, gigantiska bronskronor och marmorbågar. 

Bild 1 av 4 Det är tradition att smeka bronshundarnas nosar på stationen Plosjtjad Revoljutsii.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 4 Majakovskaja-stationen öppnades 1938. Den är dekorerad i art déco-stil och är en av de mest kända och uppskattade metrostationerna i Moskva.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 3 av 4 Komosomolskaja-stationen i barockstil med klargult tak, gigantiska bronskronor och marmorbågar.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 4 av 4 Takkronor pryder Komsomolskaja-stationen.
Foto: Oksana Jusjko

 

Plosjtjad Revoljutsii är en av de kända gamla stationerna. Den pryds av 76 bronsstatyer föreställande sovjetiska idealarbetare – matroser, bönder, soldater. Flera av soldaterna har hundar vid sin sida, och det är tradition att passagerarna smeker deras nosar när de passerar. Hundarnas nosar är i dag blankslitna av decenniers klappar.

– Det för med sig lycka och rikedom att smeka hunden. Jag åker ofta förbi den här stationen och klappar hunden varje gång, säger Anna Arapajeva.

Många Moskvabor har ett tudelat förhållande till sin tunnelbana. Man avskyr trängseln och människomassorna, men vet samtidigt att metron är det enda transportmedlet som inte påverkas av trafikstockningar.

Bild 1 av 3 Kievskaja metrostation är också ett sovjetiskt konstmonument, som ständigt fotograferas av turister.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 3 På Plosjtjad Revoljutsii avbildar 76 bronsstatyer sovjetiska idealarbetare – matroser, bönder, soldater.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 3 av 3 Anna Arapajeva använder metron varje dag. Och varje dag smeker hon bronshunden. Det för lycka och rikedom med sig, säger hon.
Foto: Oksana Jusjko

– Jag vill inte ens tänka på hur Moskva skulle se ut om inte metron fanns. Det skulle bli kollaps! säger Julia Stepennova,  

Den expanderande metron har samtidigt skapat nya problem. När metrolinjerna förlängs leder det till att vagnarna snabbt blir proppfulla. Passagerare som stiger på närmare centrum får inte längre plats i rusningstid, vilket har fått till exempel invånarna vid metrostationen Kuzminki i sydöstra Moskva att protestera. De har startat en petition på nätet där de kräver att fler tomma vagnar ska sättas in. 

Roman Latypov, vice direktör för Moskva metropoliten, säger att problemet är känt och håller på att lösas.

Bild 1 av 2 Roman Latypov, vice direktör för Moskva metropoliten, säger att Moskvas äldre metrostationer är fantastiskt väl byggda och håller även för dagens belastning.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 2 Den nya metrostationen ЦСКА har fått sitt namn efter arméns idrottsförening.
Foto: Oksana Jusjko

– Vi har tagit in nya vagnar, som är mycket rymligare. Och det kommer att bli bättre så fort vi byggt klart en annan linje, som avlastar det här stället, säger Latypov.

Både metron och tågen är helt och hållet eldrivna. Större delen av elen i Moskva produceras av gaskraftverk, som eldas med det fossila bränslet naturgas. Dess koldioxidutsläpp är dock avsevärt lägre än hos kolkraftverk.

Att metro- och tåglinjer nu byggs ut långt ut i förorterna möts inte med odelad glädje av alla Moskvabor. Många anser att staden växer för snabbt, och att den expanderande tunnelbanan bara accelererar alla nybyggen.

– Så fort en metrolinje är planerad sätter man igång och bygger ut fält och åkrar med enorma höghus dit folk från regionerna flyttar. Det vore mycket bättre att lägga samma pengar på att utveckla regionala städer som Voronezj och Jekaterinburg, säger Pjotr Sjkumatov. Han leder rörelsen ”De blå hinkarna”, som i protesterar mot att höga tjänstemän och politiker i Moskva förvärrar trafikstockningarna genom att köra omkring med blåljus på biltaket.

Nya vagnar, som inte är uppdelade utan består av en enda vagn från för till akter, är betydligt rymligare än de äldre vagnarna. Foto: Oksana Jusjko

Roman Latypov, vice direktör för Moskva metropoliten, är optimist. Han säger att de historiska metrostationerna i centrala Moskva är så välbyggda att de håller för dagens belastning.

Bild 1 av 2 Rulltrapporna används för att reglera strömmen av passagerare ner till perrongerna. När perrongen hotar att bli överfull stänger man av en rulltrappa.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 2 Längst ned vid varje rulltrappa sitter en mekaniker och följer med trafiken. Om rulltrappan strejkar åtgärdar han eller hon det direkt.
Foto: Oksana Jusjko

Det viktiga när det gäller köer, enligt Latypov, är att dra ut dem på längden.

– Om folk hamnar i en klump tar det längre tid för alla. Kön ska ringla sig. Därför har vi placerat grindar på olika ställen för att kön ska slingra sig framåt, som en orm.

Spärrarna i Moskvametron placeras snett, inte rakt – det förbättrar genomströmningen. Riktningen kan också justeras enligt trycket så att samma spärrar ibland är ut-, ibland ingångar. När antalet passagerare nere på perrongerna ser ut att bli för stort stänger man av en rulltrappa för att bromsa tillströmningen uppifrån och inte riskera att perrongerna blir överfulla.

Vid varje rulltrappa i Moskvas tunnelbana sitter en anställd längst ned i ett litet bås och följer med trafiken. 

– De har två viktiga funktioner. Dels följer de med passagerarströmmen, dels är de utbildade mekaniker. Om rulltrappan strejkar går de omedelbart ut och reparerar den. I en tunnelbana med så stor genomströmning som vår måste vi hela tiden ha folk på plats överallt, eftersom alla problem genast måste åtgärdas. 

Bild 1 av 3 Mitt på dagen är det gott om utrymme i Moskvametron. Många använder perrongerna som mötesplats.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 3 Ca 9 miljoner människor i medeltal använder dagligen Moskvametron.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 3 av 3 Cirkelbanan, som rör sig ovan jord, drivs av ryska järnvägarna RZD.
Foto: Oksana Jusjko

Totalt har Moskvametron över 57 000 anställda. Ledningen har inte några planer att minska antalet biljettkassor, trots att passagerarna som betalar för sin resa med hjälp av appar eller betalkort hela tiden blir fler.

– Många passagerare vill ha kvar kassorna. De tycker om att träffa människor när de köper sin biljett.

År 2013 introducerades Trojkan, ett gemensamt resekort för tunnelbana, tåg, spårvagn, buss och trådbuss.

– Moskva stad gör allt för att få folk att använda kollektivtrafik. Nu bygger de p-platser nära metron där man gratis får lämna sin bil hela dagen om man har en tur- och returmetrobiljett. De här parkeringsplatserna är redan fulla, säger Roman Latypov.

Trots alla satsningar på kollektivtrafik fortsätter antalet bilar i Moskva att växa. År 1990 gick det 110 bilar på tusen moskvabor, år 2017 var samma siffra 370. I dag finns det drygt åtta miljoner bilar i Moskva, och inget tyder på att trenden håller på att vända.

– Staden satsar på metron, men bygger samtidigt fler bilvägar. Det är väldigt motstridigt, säger Jegor Jegorov. Han är medlem i organisationen Archnadzor, en rörelse som kämpar för att bevara Moskvas historiska områden.

Bild 1 av 2 Det nya metrobygget i Moskva är en gigantisk satsning. Sammanlagt kommer den att kosta över 314 miljarder kronor.
Foto: Oksana Jusjko
Bild 2 av 2 Just nu byggs Stora ringlinjen. Den ligger utanför den äldre Ringlinjen i Moskvas tunnelbanesystem och är tänkt att avlasta den. Här byggs metrostationen Sjeremetievskjaja.
Foto: Oksana Jusjko

Trots det anser Roman Latypov att metron är det enda effektiva sättet att om inte minska, så åtminstone bromsa antalet bilar på vägarna.

– Varje gång vi bygger en ny station får vi nya passagerare som hellre åker metro. Antalet metropassagerare har växt med 20 procent sedan 2010. Så mycket har Moskva stad trots allt inte växt. Den här tillväxten vore inte möjlig om det inte fanns bilförare som har gått över till metron.