Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Dumavalet har en förutbestämd utgång

Putins mandatperiod löper ut 2024 – vad händer då?
Putins mandatperiod löper ut 2024 – vad händer då? Foto: Mikhail Klimentyev/AP

Analys. Att ingen tror att dumavalet kan sluta på annat sätt än vad Putin förväntar sig skymmer ett annat faktum: En pågående omvandling i statsledningen som siktar på presidentvalet 2018 och bortom. Men som så ofta i Ryssland sker det viktiga i det fördolda.

Ekonomin befinner sig i en nedåtgående spiral. Levnadsstandarden sjunker. Korruptionen – som reportaget om böndernas missnöje i södra Ryssland är ett exempel på – lägger en tung hand över hela landet. Stora delar av befolkningen är politiskt likgiltig.

Det är företeelser som i ett annat land skulle kunna leda till destabilisering och minskad legitimitet för den sittande regimen. För duman, och maktpartiet Enade Ryssland, har de dåliga tiderna inneburit tappat förtroende, om man ska tro ryska opinionsmätningar.

Men det är inget avgörande problem för Putin. Ledaren i Kreml vill visserligen säkra en fortsatt lydig duma. Det lär inte bli svårt denna gång; för de ryska väljarna är röstningen allt mer en ritual. Som under den sovjetiska epoken har valet en förutbestämd utgång. De fyra partierna i duman är alla pålitliga verktyg för Putin.

Samtidigt måste valet framstå som någorlunda ”fritt och rättvist” och inte alltför riggat, så att dess legitimitet inte på allvar sätts ifråga, något som ledde till massprotester på Moskvas gator för fem år sedan.

Problemet är att det politiska fältet är så rensat att det inte finns någon tänkbar efterträdare till den avhållne ledaren, eller som Kremls vice stabschef undslapp sig förra året: ”Det finns inget Ryssland utan Putin”.

Det lär inte inträffa denna gång, även om valet är lika statskontrollerat och dessutom sker med rösthjälp från ett ockuperat territorium, halvön Krim. Enligt internationell rätt är Krim en del av Ukraina, vilket rimligen innebär att dumavalet folkrättsligt sett är illegalt.

Inte heller det spelar någon större roll för Putin, som lär ha tankarna på helt andra håll; främst om att stärka Rysslands internationella ställning. Genom kriget i Syrien har Ryssland – nyss en internationell paria – nått målet att bli en partner med USA. De senaste veckorna har förhandlingar pågått mellan Washington och Moskva om både Syrien och Ukraina.

I övrigt tycks Putin vara upptagen med att positionera sig för nästa presidentval, som infaller redan om 18 månader. Ett tecken är den pågående utrensningen av toppmän i Kreml; senast stabschefen Sergej Ivanov.

De äldre, med förmodade egna maktambitioner, ersätts av yngre, lojala tjänstemän som ska bilda Putins maktkrets under de sex år som följer tills hans mandatperiod löper ut 2024. Vid det laget är Putin 72 år och kan enligt författningen inte kandidera för ett nytt presidentval.

Problemet är att det politiska fältet är så rensat att det inte finns någon tänkbar efterträdare till den avhållne ledaren, eller som Kremls vice stabschef undslapp sig förra året: ”Det finns inget Ryssland utan Putin”.

Så vad händer med det system som Putin har byggt upp när 2024 närmar sig – då han har varit landets ledare i 25 år? Det har spekulerats om en grundlagsändring som gör Putin till president på livstid. Men det kanske vore för mycket även för en nation som i dag till 80 procent stöder Putin.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.