Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 19:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-inget-tyder-pa-att-iran-bojer-sig-for-usas-sanktioner/

Världen

Michael Winiarski: Inget tyder på att Iran böjer sig för USA:s sanktioner

Demonstration utanför den tidigare amerikanska ambassaden i Teheran på söndagen.
Demonstration utanför den tidigare amerikanska ambassaden i Teheran på söndagen. Foto: Atta Kenare/AFP

USA:s återinförda sanktioner mot Iran, som trädde i kraft på måndagen, syftar till att sätta den islamiska republiken under ökat tryck. Washingtons syfte är dubbelt: att få Teheran att ge upp sitt kärnvapenprogram och att bromsa Irans regionala ambitioner. Ännu finns inga tecken på att Iran böjer sig.

Michael Winiarski
Rätta artikel

Det har gått knappt tre år sedan USA:s dåvarande president Barack Obama tillsammans med EU avvecklade de ekonomiska sanktionerna mot Iran, som en följd av att kärnenergiavtalet mellan fem stormakter och Iran trädde i kraft.                  

Redan under presidentvalskampanjen 2016 dömde Donald Trump ut avtalet  - framförhandlat av Obama - som “det värsta någonsin”, och lovade att riva upp det. En avgörande invändning från Trumps sida var att avtalet i princip enbart handlade om att begränsa Irans kärnteknologiprogram. 

Däremot berörde avtalet inte Irans politiska och militära inblandning i Syrien och Libanon - inklusive stödet till den terrorstämplade rörelsen Hizbollah - och andra delar av regionen.

Trump höll sitt vallöfte, och USA lämnade Iranavtalet. Sanktionerna har återinförts i två omgångar. I augusti förbjöd USA försäljningen av amerikanska dollar till den iranska staten. Och nu riktas åtgärderna dels mot Irans olja och möjligheterna att skeppa oljeexporten - en väsentlig del av landets BNP - och dels mot finanssektorn. 

Det innebär att den som bryter mot sanktionerna och handlar med iransk olja eller gör affärer med iranska banker kan bli bötfälld av USA eller bli utestängd från USA:s finanssystem.

Ett antal länder - bland andra Kina, Sydkorea, Japan, Turkiet och Indien - har fått ett halvt års respit och kan fortsättningsvis köpa iransk olja. Men sedan ska det vara slut, enligt Washington. I vilket fall har Irans oljesektor redan drabbats med en minskning av produktionen det senaste halvåret.

Följderna för Iran är allvarliga, inflationen galopperar och rialen, den iranska valutan, har fortsatt att rasa i värde gentemot dollarn. President Hassan Rouhanis ekonomiska ansvariga har delvis bytts ut, och under de senaste månaderna har det förekommit demonstrationer runt om i landet mot prisökningarna.

Men det finns knappast någon falang inom den iranska mullaregimen som förespråkar att man ska ge efter för USA:s påtryckningar. Tvärtom har landets relativt reformvänliga president Hassan Rouhani tvingats att närma sig de mest konservativa ayatollorna i kritiken mot USA. 

Om något så har USA:s skärpta sanktionspolitik inneburit att reform- och västvänliga tankegångar har än mindre chans att få genomslag i Teheran.

Ett sätt för Teheran att försöka dämpa kraften i sanktionerna är att värma upp relationerna med de EU-länder som skrev på kärnenergiavtalet och fortfarande vill hålla fast vid det. Men den senaste tidens anklagelser om att Iran har planerat mordkomplotter mot exiliranier i Frankrike och Danmark lär inte bidra till ett ökat europeiskt förtroende för regimen i Teheran.

Den iranska ledningen har inte avslöjat hur den kommer att bemöta de nya sanktionerna, mer än att president Rouhani har bedyrat att Iran tänker fortsätta att sälja olja.

“Vi säger nu ifrån att terrorregimen som hotar Israel genom det libanesiska Hizbollah, som försökte sig på ett mord i Danmark och som finansierar huthierna (i Jemen) som skickar missiler mot Riyad, måste sluta med det”, sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo i söndags.

Så långt finns inga tecken på att Teheran skulle vara redo att ändra sitt beteende och gå med på USA:s krav på en omförhandling av kärnenergiavtalet. Att Iran skulle gå med på att backa från sina militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen är lika osannolikt.

Läs mer: USA näpser Europa när Iransanktioner träder i kraft