Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-22 17:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-irans-aggressiva-beteende-har-inte-dampats-av-sanktioner-tvartom/

Världen

Michael Winiarski: Irans aggressiva beteende har inte dämpats av sanktioner – tvärtom

Bild 1 av 4 Irakiska trupper framför den amerikanska ambassaden i Bagdad.
Foto: Qassim Abdul-Zahra/AP
Bild 2 av 4 Amerikanska soldater vid ambassaden i Irak.
Foto: Amerikanska ambassaden/AFP
Bild 3 av 4
Foto: Ahmad Al-Rubaye/AFP
Bild 4 av 4
Foto: Ahmad Al-Rubaye/AFP

De Iranstödda paramilitära milisernas belägring av USA:s ambassadområde i Bagdad kastade in Irak i den värsta krisen på många år. 

Attackerna kan vara ett ytterligare steg i en process som har pågått i flera år: att USA ger upp sin militära och politiska närvaro i Mellanöstern. 

Det är en helt öppen fråga hur denna senaste sammandrabbning mellan Iran och USA på irakiskt territorium kommer att avlöpa. Kommer de två länderna att direkt konfrontera varandra militärt? 

Det är knappast troligt. Snarare lär Irak fortsätta att vara ett slagfält för ett ”krig via ombud”. Samtidigt är ordkriget är nog så uppskruvat, och USA-presidenten Donald Trump har lagt hela ansvaret för attackerna mot ambassaden på regimen i Teheran. Det har, föga oväntat, Irans ledare förnekat.

Hittills har Trump inte tagit till några mer offensiva åtgärder, utan har nöjt sig med att sända Apachehelikoptrar och en grupp marinkårssoldater till Bagdad för att stärka skyddet av ambassaden.

Stormningsförsöket mot ambassaden inleddes som en protest mot att USA i förra veckan bombade en av den Iranstödda Kataib Hizbollah-milisens baser. Shiamilisernas medlemmar krävde att alla amerikanska militärer och diplomater lämnar Irak.

På nyårsdagens eftermiddag drog sig de paramilitära styrkorna och demonstranterna bort från området kring ambassaden, deras tältläger togs ned, och reguljär irakisk militär tog kontroll över området.

Nyårshelgen hade inletts med att den irakiska regeringen inte lyckades få bort demonstranterna, men till slut var det den shiamuslimska paraplyorganisationen Folkliga försvarsstyrkorna som manade sina anhängare att dra sig tillbaka från ambassadområdet. 

Trumps avvaktande hållning ligger helt i linje med hans ovilja att dra in USA i ett nytt krig. Och ändå, tre år efter att Trump installerades i Vita huset, bland annat på löftet att avsluta alla ”ändlösa krig”, sänder presidenten truppförstärkningar till Irak.

Trumps viktigaste rådgivare är inte omedvetna om att USA inte har vunnit ett enda krig i Mellanöstern under de senaste två årtiondena. USA sitter fortfarande fast i efterbörden till terrorattackerna den 11 september 2001. Kriget i Afghanistan rasar för fullt, och den amerikanska närvaron i Irak – inledd i mars 2003 på falska grunder – fick till följd att Iran och så småningom terrorsekten IS fick spelrum i Irak.

På samma sätt har USA:s insats i Syrien mot IS haft effekten att Iran, Ryssland och Turkiet har etablerat sig militärt i landet, och att USA inte är med vid bordet när Syriens framtid diskuteras.

Börjar vi därmed nu se slutet på USA:s långa närvaro i regionen – eller i varje fall den 17 åriga interventionen i Irak, som inleddes med invasionen i mars 2003? 

Ur Irans perspektiv är svaret ganska klart eftersom Trumps signaler är så otvetydiga. I en tweet den 9 oktober 2019 sammanfattade USA-presidenten sin syn på saken: ”Att ge sig in i Mellanöstern är det sämsta beslutet som någonsin har fattats i vårt lands historia”.

USA har visserligen infört hårda sanktioner mot Iran, som har skadat landets ekonomi. Men regimen har inte kollapsat och Teherans aggressiva beteende i regionen har inte dämpats.

Tvärtom har den iranska regimen, ostraffat, agerat allt mer utmanande i sitt grannskap. Ett exempel är drönarattacken mot Saudiarabiens största oljeanläggning i höstas, som det iranska revolutionsgardet enligt samstämmiga bedömningar låg bakom.

Ironiskt nog är ett större hot mot Irans ställning det folkliga missnöje som irakiska shiamuslimer gav uttryck för med början i oktober. Upprörda folkmassor protesterade mot Irans inflytande i Irak och i november brände de ner det iranska konsulatet i staden Najaf. Minst 500 av demonstranterna beräknas ha dödats av shiamuslimsk milis och irakiska säkerhetsstyrkor.

Det är ingen vågad gissning att Iran utnyttjade USA-bombningen mot en shiamuslimsk bas för att vända situationen, från ett uppror mot i första hand den proiranska regeringens korruption och de shiamuslimska miliserna till ilska mot USA:s närvaro. 

Läs mer:

Sten och tårgas vid USA:s ambassad i Irak 

Våldsamma protester vid USA:s ambassad i Irak – nu skickas fler soldater 

Erik Ohlsson: Upptrappad konflikt USA-Iran riskerar att trasa sönder Irak