Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 15:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-juridiskt-inbordeskrig-kan-sla-mot-polens-regeringsparti/

Världen

Michael Winiarski: Juridiskt inbördeskrig kan slå mot Polens regeringsparti

Demonstranter i Warszava.
Demonstranter i Warszava. Foto: Czarek Sokolowski/AP

Det råder ett politiskt kaos i Polen som allt mer liknar ett inbördeskrig mellan olika delar av staten. Den nationalkonservativa regeringen är på god väg att ta politisk kontroll över en domarkår som förtvivlat försöker värna om sitt oberoende. Men det kan ha ett politiskt pris för regeringspartiet.

Under de drygt fyra år som har gått sedan nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) vann valet och bildade regering har det fortsatt att stärka sin ställning i väljarkåren. Ingenting tycktes bita på PIS; inte finansskandaler, inte inskränkningarna i pressfriheten, inte politiseringen av rättsväsendet, inte konfrontationen med EU.

I valet i oktober 2019 behöll PIS sin majoritet i parlamentets underhus Sejmen, och kunde fortsätta regera.

Men det finns tecken på förändringar i opinionen, och det kan få betydelse när polackerna väljer president i maj. De senaste veckorna har präglats av en intensiv dragkamp om vem – politikerna eller en självständig domarkår – som ska kontrollera rättsväsendet.

President Andrzej Duda.
President Andrzej Duda. Foto: Hubert Mathis/TT

Det var en fortsättning på en strid som inleddes redan efter PIS maktövertagande hösten 2015, med en radikal nyordning av hur domare i Högsta domstolen utses. Därefter övertog partiet den politiska kontrollen över Författningstribunalen.

En dryg vecka före julhelgen antog parlamentet den så kallade munkavlelagen, som innebär att kritiska åklagare och domare kan straffas med omplacering eller avsked. På Warszawas gator demonstrerade tusentals domare, åklagare och andra jurister.

Michael Winiarski: Kritiska domare i Polen hotas av avsked  

Ett hårt slag mot regeringen kom när Högsta domstolen förklarade att de nya domare som utsetts av en regeringskontrollerad nämnd inte är legitima. Regeringen svarade med att låta den PIS-kontrollerade Författningstribunalen fastslå att HD-utlåtandet inte är giltigt.

Även från Bryssel hördes protester; en sådan lag är inte förenlig med EU:s rättsliga princip om att domstolar ska vara fria från politisk styrning. Men i realiteten kan inte EU göra mycket; för att införa tvingande sanktioner mot ett medlemsland krävs enhällighet, vilket inte är realistiskt i dagens läge. 

Dessutom så är det ett svårt dilemma för EU hur stater som går åt ett auktoritärt håll ska hanteras. Att inte reagera kan uppfattas som grönt ljus till fler inskränkningar av demokratin. Att reagera bestämt kan få länder som Polen och Ungern att än mer vända sig bort från EU. Det är inte vad en förkrossande majoritet av polackerna vill – eller ens PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski säger sig vilja. Men många varnar för att PIS agerande ändå driver landet i riktning mot ett ”Polexit”. 

PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski.
PIS partiledare Jaroslaw Kaczynski. Foto: Grzegorz Banaszak/TT

För att lagen ska träda i kraft krävs en underskrift från president Andrzej Duda. Eftersom Duda är obrottsligt lojal mot Jaroslaw Kaczynski väntas han signera lagen. 

Inom det regerande lägret börjar det dock att yppas farhågor för att domarstriden kan skada Dudas presidentvalskampanj – valet är i maj – även om han fortfarande har en till synes säker ledning mot sina rivaler, främst från liberala Medborgarplattformen, PO.

Men ska man döma av en färsk mätning anser nu hela 51 procent av de tillfrågade att HD har rätt i tvisten om domstolarnas oavhängighet, medan regeringen har stöd av 35 procent. Dessutom står 20 procent av högerns väljarkår på HD:s sida. Det visar, säger en PIS-politiker till Gazeta Wyborcza, ”att till och med våra väljare har sina tvivel”.

Samtidigt har stödet för PIS för första gången på många år börjat sjunka. Enligt institutet Kantar har PIS tappat 6 procentenheter och ligger nu på 35 procent, mot 41 procent i december. 

Oppositionens Medborgarkoalitionen (PO, De Gröna med flera) har däremot ökat med 3 procentenheter och ligger nu på 30 procent, och den förenade vänstern har 13 procent. Ett parlamentsval i dag skulle med de siffrorna sannolikt leda till ett regeringsskifte.

Quiz: Vad vet du om Polen?