Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Lagen en självförvållad pr-katastrof som isolerar Polen

Koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau 1945.
Koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau 1945. Other: AFP

Analys. På rekordkort tid har Polen lyckats med att göra sig till ovän med två grannländer och sin viktigaste bundsförvant. Den nya lag som kriminaliserar uttalanden om att det fanns polacker som var delaktiga i Nazitysklands förintelse av landets judar är en självförvållad pr-katastrof.

Det har nu gått några dagar sedan Polens president Andrzej Duda signerade den nya lag som kan ge tre års fängelse för den som “offentligt och i strid mot fakta lägger ansvar eller medansvar på den polska nationen och den polska staten för nazismens brott”.

Det viktigaste argumentet för lagen är man i andra länder ibland – felaktigt – har kallat de koncentrations- och förintelseläger som det nazistiska Tyskland upprättade i det ockuperade Polen under andra världskriget (1939–1945) för ”polska läger”.

Det har i regel handlat om en slarvig formulering som åsyftade lägrens geografiska läge. Ingen har ju trott något annat än att lägren uppfördes av Tredje riket och sköttes av nazitysk militär och polis. Den polska staten existerade inte under dessa år av ockupation. Diskussionen har därför landat i huruvida – och i så fall i vilken mån – polacker var medskyldiga till utrotningen av sina judiska landsmän.

Läs mer: Grälet om Polen och Förintelsen trappas upp 

Enligt den nya lagen kan det vara straffbart att hävda att så var fallet. Det är en skarp brytning mot den öppenhet att dryfta frågan som har varit förhärskande efter kommunismens fall 1989 och fram till PIS-regeringens tillträde för drygt två år sedan.

Censuren var avskaffad, och det gick obehindrat att diskutera sådana ”vita fläckar” i historien som (de sovjetiska) morden i Katyn, den antikommunistiska motståndsrörelsen, stalinismen – men också om den komplexa relationen mellan ickejudiska och judiska polacker. 

Flera banbrytande undersökningar, som Jan Gross bok ”Grannar” (2001) om massakern i Jedwabne, skakade om många polackers självbild som en enbart hjältemodig nation. Andra väldokumenterade studier – om den katolska kyrkans tigande, om majoritetens likgiltighet, om hur delar av befolkningen deltog i de tyska förbrytelserna, men också om hur många polacker riskerade livet för att rädda judar undan en säker död – följde i spåren.

Polen var länge det enda landet i östra Europa, skriver Wojciech Czuchnowski i tidningen Gazeta Wyborcza, som gjorde uppriktiga försök att göra upp med sin egen historia, även dess mörka sidor: ”I Ukraina, Estland, Lettland och Litauen, där befolkningens medverkan i förintelsen av judarna var massiv och systematisk, där frivilligförband var engagerade i de tyska förbrytelserna, kan man räkna publikationer på det temat på ena handens fingrar. Detsamma gäller i Ungern, Slovakien och Rumänien”.

Nu hotas denna öppenhet av den nya lagen, som syftar till att presentera en förskönad bild av Polens historia, så som det styrande nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) och dess ledare Jaroslaw Kaczynski vill ha det.

PIS-regeringen tycks inte ha tagit varningssignalerna på allvar. Men många röster i Polen och utomlands är övertygade om att bilden av Polen har tagit allvarlig skada genom ”förintelse­lagen”.

Även om många i omvärlden har reagerat med bestörtning har de internationella följderna varit begränsade – hittills. Undantaget är den ilskna reaktionen från Israel, som har kallat hem landets ambassadör från Warszawa. 

Men det är sannolikt bara början. Den polska PIS-regeringen tycks inte ha tagit varningssignalerna på allvar. Men många röster i Polen och utomlands är övertygade om att bilden av Polen har tagit allvarlig skada genom ”förintelselagen”. 

Att ett europeiskt land försöker sätta munkavle på en historisk debatt ligger knappast i linje med EU-fördragens principer om yttrandefrihet och demokratiska värderingar. Polen riskerar redan tidigare EU-sanktioner för att PIS-regeringen tagit direkt kontroll över landets oberoende domstolar och public service-medier. 

Möjligen är det ännu värre att Polen isolerar sig från grannländer som Tyskland och Ukraina. Årtionden av mödosamt arbete för att reparera och förbättra relationerna med dessa två länder – med vilka Polen delar en minst sagt komplicerad samlevnadshistoriska - kan gå till spillo.

Den tyska regeringen har hållit sig mest kall. Utan att tveka slog utrikesminister Sigmar Gabriel fast att koncentrationslägren enbart var tyska. 

Mer fientlig har den ukrainska reaktionen varit. I lagen likställs ukrainska nationalisters massakrer på polacker under kriget med de tyska och sovjetiska ockupanternas statsterror.

Den förre ukrainske utrikesministern Boris Tarasiuk, som tidigare såg Polen som Ukrainas viktigaste ”advokat” för landets europeiska integration, anser nu att Polen har upphört att vara Ukrainas strategiska partner.

Signalerna från Washington är kanske de mest allvarliga, vilket måste vara mer ovälkommet. Kaczynski har försökt luta sig mot Donald Trump, en likasinnad högerpopulist, i sin anti-EU-retorik. Utrikesminister Rex Tillerson uttryckte sin ”besvikelse” över att president Duda skrev på lagen – en i diplomatiska sammanhang hård formulering – eftersom den begränsar yttrandefriheten. 

En spricka i den polsk-amerikanska alliansen bådar inte gott ur säkerhetspolitisk synpunkt; det är trots allt USA – och Nato – som är garanten för den polska statens trygghet i en turbulent östeuropeisk omgivning.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.