Vad har Rouhani egentligen sagt?

– Han har i ett tv-tal meddelat att omvärlden inom 60 dagar måste ge Iran möjlighet att få handla med olja och genomföra internationella bankaffärer igen. Dessa saker stoppades av USA när president Donald Trump drog sig ur det internationella kärnenergiavtalet från 2015 (som syftade till att omöjliggöra en iransk atombomb) och återinförde de ekonomiska sanktionerna mot Iran. Om det inte sker, förklarade Rouhani, kommer Iran att återgå till läget före kärnenergiavtalet, som stipulerar att uran bara kan anrikas till 3,67 procent, och anrika till 20 procent. På den lägsta nivån kan man driva ett kärnkraftverk, men för att tillverka en atombomb krävs 90-procentig anrikning. 

Rouhani sade att Iran fortfarande vill följa avtalet, men då krävs att de länder som har stått fast vid avtalet – Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland – går Iran till mötes. Om däremot stormakterna och andra återgår till en sanktionslinje kommer det ”en stark reaktion” från Iran, varnade han.

Varför händer detta just nu?

– Irans besked kommer exakt på årsdagen av att Trump drog USA ur kärnenergiavtalet och återinförde hårda sanktioner med motiveringen att avtalet var ”förskräckligt”. Detta trots att FN:s atomenergiorgan bedömt att Iran till punkt och pricka följt avtalets bestämmelser. Men det akuta skälet är sannolikt att USA i förra veckan hävde flera undantag från sanktionerna för att öka trycket mot Iran; bland annat hade Iran tillåtits att byta anrikat uran mot oraffinerad Yellowcake (ett kommersiellt halvfabrikat och kan förädlas vidare till rent uran) med Ryssland. Ett antal länder – Kina, Indien, Japan, Sydkorea and Turkiet – tilläts också att fortsätta att köpa råolja från Iran. Detta stopp slår hårt mot Irans starkt oljeberoende ekonomi, som redan tidigare genomgår en svår kris.

 Betyder det att risken för krig har ökat?

– En del bedömare tolkar det så. USA sänder en hel stridsgrupp med hangarfartyget USS Abraham Lincoln i spetsen till Persiska viken, med motiveringen att det har tillkommit ett nytt – ospecificerat – hot från Irans sida.

Det var i söndags som Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton, en framträdande hök, kom med sin starka varning till Iran: ”Vi sänder ett klart och omisskännligt budskap till den iranska regimen att varje angrepp på USA:s intressen eller våra allierade kommer att bemötas med obeveklig kraft”.

Vad som utlöste Boltons utspel och den militära upptrappningen är oklart. Enligt en anonym USA-källa som citeras i amerikanska medier handlar det om att flottan sänds för att stärka ”avskräckningen mot Irans potentiella förberedelser att attackera amerikanska intressen i regionen”. 

Det är känt att Iran har hotat med att blockera det strategiska Hormuzsundet (mellan Arabiska halvön och Iran), där 20 procent av världens olja passerar. Om det blev verklighet skulle en stor del av USA-allierade Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens oljeexport avbrytas. Med så många stridsberedda väpnade enheter i regionen, på båda sidor – i Irak, Syrien och Jemen – skulle risken öka för en direkt konfrontation. Det faktum att Trump närmast sig nu har män som de neokonservativa hökarna John Bolton och utrikesministern Mike Pompeo är också en riskfaktor. Båda två har öppet förordat ett väpnat angrepp mot Iran. Trump är visserligen en uttalad motståndare mot USA-stödda regimförändringar, men Pompeo/Bolton viskar sannolikt i Trumps öra att prästregimen i Teheran kan fällas ganska enkelt. 

För fyra år sedan, då kärnenergiavtalet med Iran skrevs på, hävdade Bolton att det bästa sättet att bemöta det nukleära hotet från Iran vore ett angrepp från Israel, som därefter följdes upp av en amerikansk insats för att störta regimen i Iran. På den punkten har Trumpadministrationen entusiastiska anhängare i Israels Benjamin Netanyahu och den sunnimuslimska diktaturen Saudiarabien, där den senare med råge överträffar Iran vad gäller människorättsbrott, kvinnoförtryck och stöd för internationell terrorism.

Läs mer: Iran återupptar delar av kärnenergiprogrammet