Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 17:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val/

Världen

Michael Winiarski: Ökande våld när Afghanistan går till val

Regeringsstyrkor stänger av ett område nära USA:s ambassad i Kabul efter ett självmordsdåd i förra veckan. Foto: Ebrahim Noroozi/AP

Afghanistan anordnar på lördag sitt fjärde presidentval sedan USA:s krigsmakt hösten 2001 störtade den islamistiska talibanrörelsen. Chanserna till ett slut på USA:s längsta krig har försämrats sedan fredssamtalen kollapsat.

Oavsett valkampanjer och fredsutspel fortsätter krigföringen i Afghanistan att skörda nya dödsoffer varje dag. I söndags dödades minst 35 personer, däribland talibaner och civila, inklusive flera kvinnor och barn, i ett anfall från afghanska regeringsstyrkor i den sydliga provinsen Helmand. 

Flera av de dödade befann sig på en bröllopsfest nära den plats som var målet för attacken, enligt de afghanska myndigheterna ett talibanläger. I ett annat anfall i provinsen dödades fem civila. Myndigheterna ska utreda anfallet, enligt det afghanska försvarsdepartementet. 

Valdagen den 28 september infaller exakt tre veckor efter att det senaste försöket att få till en fredsuppgörelse kollapsade. Det var då Donald Trump meddelade att han i sista stund ställt in ett dittills hemlighållet fredsmöte med Afghanistans president Ashraf Ghani och talibanernas ledare som var planerat att hållas i USA-presidentens residens Camp David.

Ghani är en av de 18 kandidaterna, och han väntas enligt de flesta bedömare få flest röster. Om han inte vinner i den första valomgången – som för seger kräver minst 50 procent av rösterna – så bör han göra det i den andra. 

Det intressanta är att kollapsen i fredsprocessen påverkar presidentvalets betydelse. En av punkterna i uppgörelsen mellan USA och talibanerna var nämligen att en övergångsregering ska bildas. Detta avtal hade inte godkänts av Ghanis regim i Kabul, eftersom den inte var med i förhandlingarna. I så fall skulle talibanerna, som i dag inte erkänner Kabulregeringen, fått en plats vid bordet.

Trump motiverade avbrottet i fredssamtalen med att talibanerna just utfört en dödlig självmordsbombning i Kabul, som krävde 12 människoliv, däribland en amerikansk soldats.

Ingen betraktade förklaringen som särskilt trovärdig: Under de 18 år som har gått sedan USA invaderade Afghanistan har 2.300 amerikanska soldater dödats, och tiotusentals skadats och stympats (de betydligt fler afghanska offren oräknade). Det hindrade inte Trump att sända sin företrädare att förhandla med talibanerna.

Det finns troligen helt andra orsaker till kollapsen. Trump fick sannolikt kalla fötter inför all den kritik som ett fredsavtal med talibanerna oundvikligen skulle ha utlöst. När nyheten om det inställda mötet kom ut väckte mycket riktigt tanken på att den terroriststämplade gruppen skulle bjudas in till Camp David mångas avsmak. 

En av kritikerna var Ryan Crocker, tidigare USA-ambassadör i Afghanistan, som dömde ut avtalet som för gynnsamt för talibanerna (en relativt snabb militär USA-reträtt), för att det inte gav någon roll för regeringen i Kabul, och sist men inte minst vad talibanerna tillfogade USA genom att härbärgera den terrorgrupp som låg bakom attacken mot USA den 11 september 2001: ”Glöm inte att Afghanistan gav oss den värsta katastrof som vi har sett på amerikansk mark under hela vår historia, vi vill inte ge landet tillbaka till dem som gjorde detta”, sade Crocker i en tv-intervju.

Vad Crocker och andra som motsätter sig ett USA-tillbakadragande pekar på är ett till synes olösligt dilemma. De motsätter sig en överenskommelse med talibanerna som återger dem makten, med allt vad det innebär av religiöst förtryck, men kan inte erbjuda ett alternativ till det pågående kriget, som sedan 2001 har skördat oräkneliga dödsoffer. Och dödandet minskar inte, utan ökar. Enligt FN dödades över 3.800 civila, däribland 927 barn, under förra året. Det var den högsta årssiffran hittills.

FN:s statistik visar också att fler civila har dödats av USA-militär och afghanska styrkor än av talibaner och IS-terrorister. Samtidigt varnar en grupp tidigare USA-ambassadörer i Afghanistan för ett hastigt amerikanskt militärt tillbakadragande, särskilt om det inträffar innan det finns ett hållbart fredsavtal, där Afghanistans regering är en av parterna. Om det sker innebär det dels att talibanerna får en militär seger, dels att Afghanistan kollapsar i ett ”totalt inbördeskrig”.

Då riskerar dödandet att bli ännu värre än hittills. 

Ghani lovar i sin valkampanj att minska de civila förlusterna. Men så länge det saknas en fredsuppgörelse och talibanerna liksom terrorgrupperna IS och al-Qaida gör allt för att sabotera valet finns det små utsikter till en fredlig lösning.